2L Kantstöd

Definition

Kantstöd är det samlade begreppet för alla slag av låga stöd av granit, betong, asfalt med mera.
 
Normalt används vid väg- och gatubyggande stöd av betong spikat eller limmat på asfalt eller nedgrävt stöd av granit. Stöden har följande funktioner:

• Skyddande av i första hand gående.
• Styrande/hindrande av olika trafikströmmar.
• Avgränsande mellan olika ytmaterial.
• Bortledande av ytvatten.
• Optiskt ledande av trafikströmmar.
• Avgränsande mellan allmän gata - privat mark.
• Orientering för synsvaga.      

Kantstöds tvärsnitt

Lodrät front på kantstödet är det bästa skyddet för gående och ger bästa styrningen för sladdande bil. Kantstöd med stor fas till exempel fasad råkantsten och betongstöd, typ A, är inte tillräckligt skyddande. De är olämpliga för gående (rutschbaneeffekt) och inbjuder till uppkörning med bilar. Betongkantstöd, typ A, som bara är 100 mm hög förlorar helt skyddseffekten vid nästa toppbeläggning. Fasad råkantsten används dock i cirkulationsplatser, se standardritning 363/93-4558. Betongstöd typ A kan användas i villaområden i första hand vid sättning på toppbeläggningen.  

Kantstöds synliga höjd, principer

Normalhöjd för körbanekant: 120 mm på sträcka. I bostadsområden 100 mm. 
Maxhöjd för kantstöd mot cykelbana är 70 mm.

Normalhöjd för körbanekant: 60 mm vid del av övergångsställe för synsvaga. (60 mm på 2/3 och 0-10 mm på 1/3 av övergångsställets/passagens bredd.) 
Normalhöjd för inre körbanekant i cirkulationsplatser 40 mm. Sätts med RF4. 
      

Normalhöjd för granitkantstöd vid infart över gångbana el dyl är 40 mm, se "Infarter" nedan.
För spikat betongstöd typ S är normalhöjden 70 mm.
Maxhöjd för RV6 är 80 mm av stabilitetsskäl, se Kantstöd av granit/Produkter som används inom trafikkontorets projekt (2LA). 

Normalhöjd för perrong för buss är 170 mm. 
Vid nybyggnad och upprustning används TK-stöd.  

Kantstödstyper

Trafikkontorets urval av kantstödstyper har gjorts utifrån önskemål om:

• Att minimera antalet typer.
• Att upprätthålla ett gatuutseende som är historiskt och kulturellt värdefullt.
• Att få ut de funktioner av kantstödet som eftersträvas.
• Underlätta och minimera underhållet.    

Svackfall

Se Svackfall (2BC4). 

Infarter

Vid mindre infarter, typ villainfarter, bibehålls genomgående kantstöd men sänks till 70 mm (Typ S). Synlig höjd efter toppbeläggning blir 40 mm. Om granitstöd används sätts höjden till 40 mm. Övergångssträcka mellan 120 mm till 70 resp 40 mm är ca 1,0 m. Vid betongkantstöd används ett anslutningsstöd.
 
Om infarternas lägen i ett planerat villaområde ännu vid andra utläggningsskedet ej är kända kan man med fördel sätta 70 mm:s kantstöd, typ S, på hela den aktuella gatan. Vid närliggande infarter bör den lägre kantstenshöjden (40 mm) behållas.
 
Vid infarter med större trafikbelastning till exempel till industri, parkeringsplats görs ett avbrott i kantstenen och en radie läggs in mot tomtgräns eller motsvarande. Kantstödet sänks till 60 mm för gående och 1 m bred del för rullstolsburna utan kantstöd. Alternativt kan avbrott i kantstödet utan radier utföras, men är en sämre lösning ur underhållssynpunkt.   

Busshållplatser

På perrongdelen, normalt raksträckan i en bussficka ska kantstödstyp, enligt tabell under rubrik "Val av kantstöd vid nyanläggning", under Kantstödsanvisningar (1HG2) användas.
 
Synlig höjd 160 mm.

• GF1 sätts i betong enligt principritning DEC.13 i AMA Anläggning 10.  
• Betongkantstöd utförs med särskilt bakstöd enligt Kantstöd av betong (2LB) (betongkantstöd, spikat/limmat).  

Avvikelse i höjdled

Se TK AMA Anläggning 10 kap DEC.

Litteraturhänvisning

• SS-EN 1340 Kantstöd av betong – krav och provningsmetoder 
• SS-EN 1343 Kantsten av natursten för utomhusbruk – krav och provningsmetoder