2CD Koordinatberäkning
Koordinatbestämning för arbeten inom allmän platsmark och trafikområden.
För att kunna utföra ett rationellt byggande med rätt kvalité krävs moderna och säkra metoder för utsättning och lägesbestämning av de olika delarna i ett byggprojekt. Många olika intressenter och aktörer är inblandade i byggprocessen. Arbetena drivs ofta i etapper. Det krävs att man talar samma språk och har gemensamma koordinatbestämda gränser och föremål i projektet.
En viss försiktighet och eftertänksamhet är dock på sin plats när det gäller vad som koordinatbestäms. Om ett träd ska nyplanteras mellan och i linje med två befintliga finns ingen anledning att koordinatbestämma det nya. Det är särskilt olämpligt om de befintliga inte är noggrant inmätta. Detsamma gäller då en kantsten ska anslutas mot en befintlig som ej är inmätt. Primärkartans kantstenslägen är ej tillräckligt noggrant bestämda för att ansluta till. Här kräver inmätning av kantstenen. Om en kantsten ska sättas parallellt med till exempel ett spår eller annan kantsten krävs inmätning.
Sammanfattningsvis kan sägas att om något ska byggas som är beroende av befintliga föremål för sitt läge, ska antingen inmätning ske eller också bestäms det nya med mått från föremålet.
Arbetsfördelning
Ansvarig gatuprojektör svara för att erforderlig koordinatbestämning av objekt, enligt punkt 3 nedan, blir utförd samt att koordinater från samtliga inblandade verk, till exempel VA, fjärrvärme-, el-, gas- och televerk insamlas.
Entreprenören ansvarar för all beräkning för utsättning.
Stadsbyggnadskontoret svarar för all koordinatbestämning och utsättning av tomt-, kvarters-, gat-, trafikområdes- och andra gränser där bestämningen regleras enligt svensk författning.
Objekt som vid behov koordinatbestäms
-
Kvartersgränser och övriga fastighetsbildande gränser (utförs av SBK, SMA).
-
Övriga gränser redovisas på detaljplan (utförs av SBK, SMA).
-
Profillinjen med längdmätning (normalt körbanans mittlinje).
-
Gatu- och körbanekanter.
-
Kantstenslinjer.
-
Ledningar och kulvertar.
-
Brunnar och brandposter.
-
Belysning-, signalstolpar, master och vägvisningsportalben.
-
Spår.
-
Byggnadsverk såsom broar, tunnlar, tunnelpåslag, stödmurar, kajer, bryggor, fribärande trappor och bullerskärmar.
Gränsbestämningar
SBK, SMA beräknar gränser enligt punkt 1 och 2 ovan. Gatuprojektören anger de linjer som behövs med röd färg på detaljplanen eller trafikförslaget. Gatuprojektören kontrollerar sedan att data för dessa punkter finns tillgängliga på SBK:s koordinatdatabank.
Linjebestämningar
Undvik om möjligt element kortare än 1 m i kantstenslinjer. Små symmetriska refuger kan redovisas som punkter i cirkelbågarnas medelpunkter. Ritningarna kan behöva kompletteras med vissa mått. Längdmätning görs normalt från söder mot norr och från väster mot öster.
Ledningar och brunnar med mera
VA-projektören lämnar VA-ledningskoncept till gatuprojektören som utför koordinatbestämning efter samordning med övriga ledningar. Där noggrannheten så tillåter kan koordinaterna tolkas till exempel med digitaliseringsutrustning. I annat fall bestäms koordinaterna utgående ifrån tidigare räknade linjer eller gränser.
I gemensamma va-rörgravar koordinatbestäms den djupast liggande ledningen (normalt AS). Då djupaste ledningen växlar mellan AS och AD ska AS räknas.
Avståndet till parallella ledningar anges med mått från den koordinatbestämda ledningen. Anslutningar mellan vattenledningar koordinatbestäms. Ventiler beräknas ej. Servisers läge anges med koordinater i tomtgräns. I gemensam va-servisrörgrav bestäms AS-servisens skärning av tomtgränsen.
Brunnar koordinatbestäms normalt i centrumpunkt. Vid brunnar som inte ligger i brytpunkter på ledningar bestäms ledningars skärningspunkter.
Rännstensbrunnars centrumpunkt ska ligga 200 mm från kantstödslinjen vid granit- och betongkantstöd. Vid TK-stöd ska centrumpunkten ligga 400 mm från kantstödslinjen.
Stolpar, master och vägvisningsportaler
Koordinater anges i centrum fundament.
Spår
Vid parallella spårvägsspår räknas centrum höger spår i längdmätningsriktningen.
I övrigt räknas centrum för båda spåren.
Byggnadsverk
Koordinatbestäms i samråd med konstruktören.
Ledningar och kablar
Utöver vad som angivits ovan ska kablar måttsättas med kabelmåttpil. På kabelmåttpil anges ledningstyp och mått från närmaste koordinaträknad linje (normalt kantstöd/ vägkantslinje) till centrumlinje av ledningsschakt.