12IB Katodiskt skydd


Aluminium eller zinkanoder i vattensystemet Göta Älv, Göteborgs inre och yttre hamnar samt södra och norra skärgården. 

Det råder emellanåt oklarheter vilket anodmaterial man ska/bör använda vid galvaniskt korrosionsskydd av stålkonstruktioner i vatten.    

I texten nedan förklaras varför man i bland ska välja anoder av aluminium och ibland zink.


Katodiskt korrosionsskydd i havsvatten 

I havsvatten ska man uteslutande använda sig av aluminiumanoder. Aluminiumanoden har en viktminskning på ca 3,2 kg A/år

Göteborgs yttre hamnar och södra och norra skärgården ligger i havsvatten.


Katodiskt korrosionsskydd i bräckt vatten

I bräckt vatten kan man använda både zinkanoder och aluminiumanoder. Aluminiumanoder används när salthalten överstiger ca 0,7 %. Aluminiumanoden kräver en salthalt på minst ca 0,7 % för att vara verksam. Salthalt under ca 0,7 % leder till att anoden slutar att fungera (den blir passiv).

Zinkanoder bör därför används när salthalten understiger ca 0,7 %.

Det är viktigt att man är uppmärksam på om det finns sötvattenutlopp (från t.ex älvar) vilket kan leda till att det blir fickor/vikar som har markant avvikande salthalt.


Katodiskt korrosionsskydd i sötvatten (älvvatten)

I sötvatten används Zinkanoder (i vissa fall även magnesium). Eftersom det är minimalt med salter/klorider i sötvatten så kan inte aluminiumanoder användas.

Zinkanoden har en viktminskning på ca 11,2 kg A/år

Göteborgs inre hamnar ligger (mestadels) i sötvatten. Här är dock variationerna många, beroende på t.ex. låg avtappning från Vänern i kombination med pålandsvind på västkusten vilket leder till saltvatten-inträngning i Göta älv. Därför är gränsen mellan sött och salt vatten emellanåt ”flytande” i Göta älv.


Summering

Som tidigare nämnt är det viktigt att man noggrant analyserar vattnets salthalt när man ska installera galvaniskt korrosionsskydd på stål-konstruktioner i vatten.

Aluminiumanoder förbrukas med en hastighet av ca 3,2 kg A/år. Medan en Zinkanod förbrukas med ca 11,2 kg A/år.

Anodvikten (aluminium/zink) som ska installeras skiljer sig i storleksordningen 3,5ggr för att ge samma livslängd. 

Att installera zinkanoder i havsvatten kräver 3,5 ggr så mycket anodvikt för att få samma livslängd som med aluminiumanoder.

I bräckt vatten måste man ta reda på salthalten innan man bestämmer anodlegering. 

Att installera aluminiumanoder i sötvatten är att ”kasta bort pengar”. Aluminiumanoden ger inget skydd alls. Fel val kostar pengar. 




Senast uppdaterad 2018-04-13