Vägvisning

Allmänt

En väl utformad vägvisning är av flera skäl av stort värde för trafikanterna. Som exempel kan nämnas trafiksäkerhet, restid och miljö. All vägvisning bör vara kontinuerlig och sluta med ett ortsnamnsmärke.

Vid förändringar av vägvisning ska samråd med väghållaren och eller trafikkontoret ske, se Underlag kontaktlista (2AD1) kompetens "Vägvisning". 

Författningar och Regler

Förutom dessa anvisningar gäller i tillämpliga delar

  • VGU
  • TRV "Vägmärken"
  • "Vägvisningsplan Göteborg"

samt de författningar som dessa hänvisar till. Se länkar till höger.

Ansvar

Väghållarna ansvarar för uppsättning och underhåll av Vägvisning (undantag se VMF § 78-82).

Beslut

Väghållaren beslutar om förändring eller utökning av vägvisningen. Förändring av vägvisning ansöks skriftligen till respektive väghållare. Ansökan om vägvisning finns till höger.

Kostnadsansvar

Nyuppsättning av vägvisning till enskilda inrättningar bekostas av den sökande. Underhåll av vägvisare till enskilda inrättningar står väghållaren för. Vid ombyggnader och exploateringsområden ska kostnaden för både ny vägvisning och förändring i befintlig vägvisning ingå i varje enskilt projekt. Detta innebär att även kostnader för vägvisning långt utanför projektgränserna ingår.

Vägvisningsplaner

En genomtänkt och systematisk vägvisning bidrar till bättre framkomlighet och ökad säkerhet på vägar och gator. Förändringar av bostadsområden, etablering av industrier, fritidsområden etc., öppnande av nya vägförbindelser, trafiksaneringar mm bidrar till att befintligt vägvisningssystem gradvis blir inaktuellt.

Om vägvisning berörs ska kontakt tas med trafikkontoret, se Underlag kontaktlista (2AD1) kompetens "Vägvisning". 

Vägvisningsplan för bilar

Under den tidigare delen av 1990-talet upprättades vägvisningsplaner för Göteborg. Den är idag något inaktuell men ska användas som utgångspunkt i vägvisningsfrågor. Planen är uppdelad på fjärrmål, lokala mål samt serviceanläggningar/inrättningar. Med fjärrmål avses mål som ligger utanför ortnamnsgränsen. Med lokala mål menas mål som ligger innanför ortnamnsgränsen.

Vägvisningsplan för cyklar

En vägvisningsplan för cyklar finns, än så länge, bara i MapInfo för det övergripande cykelnätet i Göteborg och nås hos trafikkontoret, se Underlag kontaktlista (2AD1) kompetens "Vägvisning". Cykelbanor utanför det övergripande cykelnätet, vägvisas i normalfallet inte. Vägvisningsplanen samt karta på det övergripande cykelvägnätet kan rekvireras av trafikkontoret, se Underlag kontaktlista (2AD1) kompetens "GIS Kartverk". 


Om vägvisning berörs ska kontakt tas med trafikkontoret, se Underlag kontaktlista (2AD1) kompetens "Vägvisning". 

Vägvisning för gående

Enligt Plan- och bygglagen ska enkelt avhjälpta hinder mot tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga på befintliga platser åtgärdas. Boverket har tagit fram ett förslag på föreskrifter och allmänna råd, där en av huvudparagraferna lyder: ”14 § Hinder i form av bristande skyltning ska undanröjas. Se även Checklista; tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Vägvisningsskyltar för gående finns för närvarande främst i de centrala delarna av Göteborg. 

Tillämpning

För att hitta i Göteborg bör trafikanten veta följande:

  • Finns inte sökt vägvisningsmål, välj ett mål i samma riktning eller område,
  • Saknas områdes eller riktnings mål, kör mot CENTRUM.

Orsaker till utökning av vägvisning eller förändring av vägvisningsplanen kan vara följande:

  • Framkomlighet
  • Trafiksäkerhet
  • Miljöprioritering
  • Grupp av trafikanter med vägvisningsbehov
  • Olämpligt vägval
  • Oönskat trafikbeteende
  • Onödig söktrafik

Vägvisning finns inte till alla stadsdelar eller områden. Behoven förändras kontinuerligt vilket leder till att vägvisning till områden förlängs, kortas eller tas bort. Dessutom kan nya områden tillkomma.

Fjärrmål

Göteborg har en omfattande fjärrmålsvägvisning för att vägvisa längs de stora trafiklederna samt vägleda trafikanterna ut ur Göteborg. Fjärrmålen följer generellt Trafikverkets föreskrifter "Vägvisningsplan för Sverige".

Undantag/Utökning av mål

E45 tillvägvisning kompletteras alltid med färjesymbol. Den visar till bilfärjor mot Frederikshavn. Vid start och brytpunkter kompletteras dessutom vägnumret med FREDERIKSHAVN.

I Göteborg har vi en flygplats, för reguljärtrafik, Landvetter Airport. Väg 40 kompletteras med flygplatssymbol. 

GÖTEBORG, GÖTEBORG V och GÖTEBORG Ö skyltas utanför ortnamnsgräns.

Torslanda, Björlanda och Säve ligger utanför Göteborgs ortnamnsgräns. Inom Torslanda, Björlanda och Säve kan lokala mål skyltas med vit bottenfärg.

Lokala mål

Lokala mål fungerar som ett samlingsbegrepp för trafikanter att hitta till en viss målpunkt. Undantag kan göras om exempelvis ett industriområde ligger i det lokala målet då det kan vara aktuellt att hänvisa även till delmålet. Samråd ska i dessa fall alltid göras med ansvarig på trafikkontoret, se Underlag kontaktlista (2AD1) kompetens "Vägvisning". 

Göteborg har valt ut vissa lokala mål som huvudmål. Dessa är lätt orienteringsbara mål som skyltas mellan olika stadsdelar för att trafikanten ska kunna orientera sig i rätt riktning mot målet.

De lokala huvudmålen är följande:

  • ANGERED
  • CENTRUM
  • FRÖLUNDA
  • HISINGEN
  • LÅNGEDRAG
  • NORRA ÄLVSTRANDEN
               

Trafikkontoret har startat en vidareutveckling av vägvisning och vägvisningsmål.
                                 

 

Lokala Centrum inom Göteborgs kommun

Inom Göteborgs kommun finns namngivna centrum. För att dessa inte ska förväxlas med Göteborgs centrum vägvisas dessa med NAMN C.

HISINGEN skyltas som lokalt mål, trots att hela Hisingen inte ligger innanför ortnamnsgräns Göteborg.

FRÖLUNDA skyltas till Frölunda. Innanför Frölunda skyltas FRÖLUNDA TORG. Gränsen för övergången mellan FRÖLUNDA och FRÖLUNDA TORG skyltas i:

  • E6.20 Söderleden västerut i Sisjömotet
  • Väg 158 Söder om Järnbrottsmotet
  • E6.20 Västerleden österut i Gnistängsmotet
  • Dag Hammarskölds led söderut i Flatåsmotet

Om skyltning behövs, längs med Högsboleden skyltas FRÖLUNDA TORG.

Övriga stadsdelsnamn, torg eller områdesnamn

Dessa vägvisas efter svårigheten att hitta till området eller om det finns flera alternativa vägar och ett vägval är lämpligast.

Vägvisning till torg

        
Torgen är oftast knutpunkten i stadsdelen där merparten av affärer, serviceanläggningar och inrättningar finns. Torgen ersätter all inrättningsvägvisning till området och är lämpliga slutmål för vägvisningen. Var vägvisningen till torgen ska börja beror på svårigheten att hitta och storleken av torget. En generell regel är att börja vägvisa i stadsdelen eller där stadsdelen börjar. Ligger stadsdelarna tätt kan torgvägvisningen ersätta stadsdelsvägvisningen, som exempel vägvisas KORTEDALA TORG från Bergsjön.

Vägvisning till centrum

Innanför ortnamnsgränsen Göteborg vägvisas CENTRUM. Kring City är centrumvägvisningen uppdelad i centrumzoner. De mål som grenas ut och skyltas kring City är:

  • CENTRUM SYD
  • CENTRUM NORD
  • BRUNNSPARKEN
  • ÖSTRA NORDSTADEN
  • ROSENLUND
  • GUSTAF ADOLFS TORG
  • DOMKYRKAN

Inrättnings- och servicemål

I tätorter finns många affärer, företag och serviceinrättningar. Lokala mål är ett bra sätt att vägvisa till verksamhetsintensiva områden. Separat vägvisning till samtliga skulle skapa en enorm mängd skyltar och överskrida förarens möjlighet att uppfatta budskapen.

I Göteborg gäller generellt:

  • I centrala staden och inom tättbebyggt område ska inrättningsvägvisning undvikas i största mån.
  • I city skyltas endast till kyrkor och P-hus.
  • Till affärer, bensinstationer och liknande vägvisas aldrig.

Kriterier vid övervägande att införa ett nytt inrättningsmål:

  • Saknas centrumvägvisning eller lokalt mål?
  • Ligger verksamheten inom ett vägvisat torg?
  • Är inrättningen av allmänt intresse, t ex sjukhus, kyrkor, större idrottsplatser?
  • Saknas tydliga gatunamn eller är det svårt att hitta?
  • Kan en skylt på fasaden ersätta vägvisningen?
  • Är mängden okända trafikanter till verksamheten stor?

Speciella inrättningsmål i Göteborg

Volvo har egen vägvisning "modell Volvo" i Torslanda som Volvo sköter och ansvarar själv för. Dessutom har Volvo inrättningsvägvisning på vägarna kring Torslandaområdet.

Vägvisningsmålet Hamnar används som ett samlande begrepp för att leda trafikanterna till de olika hamnanläggningarna.

Portalerna på Nordatlanten skyltas av Göteborgs Hamn AB.

Vid vägvisning till hamnanläggningar med bilfärjor kompletteras vägvisningsmålet till hamnen med färjesymbol.

Sjukhusen med akutmottagning (Sahlgrenska och Östra) har förstärkt vägvisning.

Industriområden

Det är inte möjligt att vägvisa till alla företag i industriområden. Har ett område fem eller fler företag bör ett namn för området föreslås. Namnet fastställs av Göteborgs Namnberedning. Området vägvisas sedan som ett lokalt mål med industrisymbol. Tänk på att ortnamnstavla ska ange var industriområdet börjar. Stora industriområden bör ha någon form av industriinformationstavlor och i svårorienterade områden kan industriinformationstavlorna kompletteras med inrättningsvägvisning i området.

För att sätta upp nya industriinformationstavlor skrivs ett kontrakt mellan trafikkontoret och sökande part som kan vara ett specialiserat företag för industriområdesskyltning eller industriföretagarföreningen.

Utformning

För reflextyp och textstorlek se Skyltsättning.

Val av vägvisning

 

Bottenfärg på lokaliseringsmärken

Se Vägmärkesförordningen 2 kap 14 § och i TSFS 2010:172, 8 kap 2§, Transportstyrelsens föreskrifter om ändring i Vägverkets föreskrifter (VVFS 2007:305) om vägmärken och andra anordningar. Vid sista vägvalet före riksvägar och primära länsvägar (numrerade vägar) används dock grön eller blå bottenfärg.

Vägvisare

Varje vägvisare får max ha två rader på höjden.


                            
 
Vid långa inrättningsmål rekommenderas att vägvisaren utformas max 15 tecken långt och att skylten blir så kvadratisk som möjligt med naturlig avstavning samt harmonierar med övriga mål.


                        
 
Göteborg använder även vägnummer i vägvisare.


                  

Tabellvägvisare

Använd armportaler eller konsoler över gångbanor och liknande

Körfältsvägvisare

Vid uppsättning av portaler ska fackverk användas.

Kriterier vid val av montage i centrala och känsliga delar

I känsliga miljöer ska samråd ske med trafikkontoret, se Underlag kontaktlista (2AD1) kompetens "Vägvisning" gällande montage och färgsättning. Exempelvis kan färgsättningen, genom parker, på montaget justeras till olivgrön NCS 7020 G 50 Y. I halvgröna miljöer t.ex. Linnégatan används grågrön NCS 6005 G 50 Y.

Placering av motorvägssymbol

Motorvägsymbolen placeras enligt nedanstående exempel.

Används generellt

               

    
           

               


               

Används när skyltarna ej får plats över körfältet





               

GC-vägvisning

Generell utformning och omfattning av cykelvägvisning

Alla cykelbanor i det övergripande cykelnätet som är definierade enligt "Cykel i Göteborg 2006" vägvisas enligt upprättad cykelvägvisningsplan. Stor vikt ska läggas på att skapa en kontinuerlig vägvisning där även cykelstråk i blandtrafik skyltas om de ingår i det övergripande cykelnätet.

Cykelvägvisningens omfattning

  • Cykelvägvisning ska finnas i alla punkter och riktningar om två cykelbanor i det övergripande cykelnätet korsar varandra.
  • Om en cykelbana som inte ingår i det övergripande huvudcykelnätet ansluter till det övergripande nätet, vägvisas den anslutande punkten längs med det övergripande nätet. Vid behov skyltas lokala vägvisningsmål in på cykelbanan.
  • Cykelledsskyltar används på det övergripande cykelnätets blandtrafikgator med ett intervall av 100-150m samt i valpunkter. Skyltarna används också på cykelbanor med långa länkar som en kvittens. I dessa fall (oftast färgade stråk) bör skyltarna sättas upp med ett intervall om 600-700m.

Skyltutformning

Gåendevägvisning

Generellt används cykelstolpen modell ”Heden”. Rundfärgen på hela stolpen och skyltarna är RAL 6003. Skylten är alltid dubbelsidig för att fungera som en orienteringspunkt. Textstorleken är normalt 60/44. Pilen förekommer endast liggande och visar antingen höger eller vänster. Vit text och symboler görs normalreflekterande. Bottenfärgen är lackerad.

Cykelvägvisning

 

  Generellt används cykelstolpen modell ”Heden”. Rundfärgen på hela stolpen och skyltarna är cykelblå. Skylten är alltid dubbelsidig för att fungera som en orienteringspunkt för både gående och cyklister. Textstorleken är normalt 60/44. Pilen förekommer endast liggande och visar antingen höger eller vänster. Cykelsymbolen ska peka i pilens riktning. Vit text och symboler görs normalreflekterande. Bottenfärgen är lackerad. 


I undantagsfall (exempelvis i trånga innerstadsmiljöer) kan vägvisning i en eller två riktningar monteras på befintlig mast, vägg eller rörbåge.

 

Cykelledsskyltning

Cykelledsskylten används som kvittens och information till cyklister med syfte att tydliggöra cykelleden även på de gator som inte har cykelbana. Skyltarna kan kompletteras med liggande höger eller vänsterpil. Dessa skyltar ska inte innehålla några vägvisningsmål. Skyltarna placeras om möjligt på befintliga stolpar.


               

Hamnstråket märks ut med vit cykelledsskylt tillsammans med den blå.


               

Vägvisning av turiststråk

Turistskyltningen kan vid behov monteras på "Hedenstolpen".

I Göteborg skyltas följande turiststråk:

  • Sverigeleden
  • Cykelspåret
  • Turiststråket

               

Placering av cykelskyltar

Hedenstolpen

Vid val av placering av ”Hedenstolpen” ska alltid synbarheten för cyklister beaktas.

Cykelledsskyltar

Skyltarnas funktion är att ge cyklisten information om det övergripande cykelstråket sträckning. Skyltarna ska placeras på höger sida med ca 100-150m intervall. Anslutningen mellan bostadsgata och cykelbana ska skyltas tydligt



               
 
Figuren visar exempel på cykelledsskyltning i en riktning på bostadsgator utan cykelbanor. Blå streckad linje illustrerar huvudcykelnätets sträckning.

 



Senast uppdaterad 2017-10-15