Ledstråk

För att personer med nedsatt synförmåga ska kunna orientera sig i en komplex trafikmiljö är en medveten och enhetlig utformning av trafikmiljön nödvändig. Platser där naturliga orienteringsreferenser saknas kan komplettering med prefabricerade ledytor bli aktuellt. Nedan beskrivs de generella principerna.

Personer med nedsatt synförmåga inhämtar information om gatumiljön genom att se tydliga kontraster mellan olika material, uppfatta olika ljud eller känna olika ytstruktur och föremål med den vita käppen. Rätt utformade ledstråk uppfyller två syften: ledning och orientering. De definieras som säkra gångytor, utan konflikt med annan trafik, vilka är lätta att uppmärksamma och följa. Utmed ledstråket måste alla faror märkas ut.

I första hand bör naturliga avgränsningar som fasad, mur, uppstickande kantstöd, räcke med underliggare användas. I de fall naturliga ledstråk inte finns eller går att anordna kan det vara nödvändigt att ordna ledstråk med hjälp av prefabricerande taktila plattor. Detaljutformningen av ledstråk måste vara enkel, logisk och konsekvent uppbyggd men utgör samtidigt en möjlighet att disponera, avgränsa och möblera gaturummet. För bästa verkan anpassas uppbyggnaden av ledstråk till förhållanden på plats. Planeringen av ledstråk utgör en viktig del i upprättandet av en tillgänglighetsplan, läs mer om metod för planering av ledstråk under den sista delen i dokumentet Tillgänglighetsanalys. Förslag till lösningar skall i god tid överlämnas till tillgänglighetsansvarig på trafikkontoret för granskning.

Prefabricerade ledytor

Prefabricerade ledytor byggs upp av markplattor med en vågformad yta som ger en taktil kontrast mot omgivande ytor. För att skapa fungerande ledstråk måste de vara välplanerade och lämpligt utformade. Genom samråd med tillgänglighetsansvarig på trafikkontoret kan en fungerande lösning anpassas till lokala förhållanden på platsen. Det är bara på hållplatser som prefabricerade ledytor används som generell lösning för att identifiera påstigningspunkten och kunna orientera sig till anslutande övergångsställen/passager. Detaljer redovisas i ritningarna för hållplatser (3530, 3531, 3533, 3566, 3567, 3568, 3569, 3590, 3591, 3592).

Vid nybyggnad och upprustning av torgmiljöer eller stora öppna platser är ledytorna till god hjälp under förutsättning att intilliggande ytor är släta och har kontrasterande ljushet mot ledstråksplattorna.

Principutformning av ledytor

I en ledyta läggs plattorna med räfflorna parallellt med gångriktningen. I korsningspunkten mellan två stråk eller andra platser där valsituation uppstår läggs en kvadratisk valpunkt i samma bredd som stråket. I valpunkten används stora släta plattor med täta fogar för att ge en riktigt slät yta som kontrast till den räfflade ledytan. Ledstråket bör vara axelbrett för att fungera tillfredställande och byggs med marksten/plattor till bredden 0,63 eller 0,7 m beroende på produkt. Den släta ytan på ömse sidor av stråket bör ha en bredd på minst 0,7 meter på vardera sidan av signalytan. I ytor av smågatsten, små marksten eller fogrika förband kan släta gångbanehallar placeras intill stråket. En helhetslösning eftersträvas där planering av möbleringszoner och släta stråk i naturstensytor för personer med nedsatt rörelseförmåga samt ledytor optimeras utifrån platsens förhållanden.  Tänk särskilt på att ledytor inte får läggas i ytor som är avsedda för cykeltrafik eller fordonstrafik. I de fall ledytor korsar en cykelbana eller körfält görs ett uppehåll i stråket för att personer med nedsatt synförmåga ska ha möjlighet att identifiera konfliktpunkten. Avslutning av stråken sker genom att leda fram till fasta referenser i form av eller naturliga ledstråk som mur, hinderfri fasad etc.  Där ledstråket gör uppehåll för att korsa cykelbana eller körbana bör gränsen utgöras av kantstöd, i annat fall riskerar personer med nedsatt synförmåga ha hunnit gå några steg ut i körbanan innan man uppmärksammar att ledstråket tagit slut.