Gång och cykel

Vid planeringen av gång- och cykelvägar är faktorer som påverkar trafiksäkerhet, tillgänglighet, trygghet och stadsmiljö viktiga.

Målet för cykelplanering är sammanhängande och gena stråk med god tillgänglighet, trafiksäkerhet och en enhetlig utformningsstandard.
 
Mopedklass 2 ska enligt lagstiftning köra på cykelbana om sådan finns och får även köra på cykelfält och busskörfält om det ligger till höger i färdriktningen. Mopedklass 1 får varken köra på cykelbana eller cykelfält. Eftersom att mopeder på gång- och cykelbanor i vissa fall kan skapa otrygghet och problem för gångtrafikanter och cyklister kan det vara lämpligt att i vissa fall reglera så att moped klass 2 inte får färdas på cykelbanorna, i synnerhet om många äldre och barn rör sig på gång- och cykelbanan. Detta görs genom en lokal trafikföreskrift samt en tilläggsskylt ”Ej moped” på skylten ”Påbjuden gång- och cykelbana”. I fall där sådan reglering görs är det viktigt att det finns alternativa möjligheter att ta sig fram trafiksäkert som mopedist.

Gång- och cykeltrafik bör som regel skiljas åt med någon typ av separering vid pendelcyklestråk och vid övergripande cykelstråk. Se också kapitel Separering.

Planeringsunderlag:

• Cykelprogram för Göteborg (rapport 2:2015)
• Cykeln i staden – Handbok för utformning av cykelstråk i Göteborgs stad
• Cykelåret i Göteborg  - rapporten från 2007 och framåt
• VGU, (Vägars och gators utformning)
• TRAST (Trafik för en attraktiv stad)

Ovanstående planeringsunderlag är översiktliga och ger stort utrymme för olika principiella utformningar och lokal anpassning beträffande:

• Separering från bil respektive gångtrafik
• Enkel respektive dubbelriktade cykelstråk
• Utformning och standard

För att få ett enhetligt synsätt i Göteborg föreslås ett flertal principer som presenteras i kapitlen  Gång- och cykelpassage/Övergångsställe och Trappa.

Cykelvägnätet

En väl utformad cykelinfrastruktur som tar dig till viktiga målpunkter är grunden för snabb, enkel och säker cykling i staden, cykelvägarna får inte ha obegripliga avbrott, det ska gå att cykla till alla målpunkter och utformningen av infrastrukturen ska motsvara cyklistens behov av framkomlighet, komfort, trygghet och säkerhet.

Cykelvägnätets tre nätklasser:

Cykelvägnätets funktion är att skapa tillgänglighet genom att knyta samman start- och målpunkter. Indelningen bygger på behovet av ett snabbt, grovmaskigt nät, kompletterat med finmaskigare nät som tar cyklisten ända fram till målpunkten

• Pendlingscykelnät - knyter samman utpekade tyngdpunkter och större målpunkter som ligger längre ifrån varandra, från cirka 5 km och uppåt. Nätet ska ha god framkomlighet och flöde samt möjliggöra cykling i något högre hastigheter, utan att kompromissa med säkerheten.

• Övergripande cykelvägnät - kopplar samman områden i en mindre skala och skapar anslutningar till pendlingscykelnätet.

• Lokalt cykelvägnät - tar cyklisten fram till cykelparkeringen eller målpunkten. 

Se dokument "Övergripande cykelvägnät och pendlingscykelnät" till höger på sidan (utdrag ur Cykelprogram för en nära storstad 2015-2025).

Cykelvägnätets kvalitet - Funktionskrav

Vid planering och projektering av cykelinfrastruktur bör man beakta ett antal kvalitetskrav. Dessa beskrivs i åtta olika funktionskrav för pendlingscykelnätet, det övergripande cykelvägnätet respektive det lokala cykelvägnätet.