2HA Vägbulor/förhöjda överfarter

Inom Göteborgs Stad finns olika typer av hastighetsbegränsande åtgärder varav vägbulor är den mest effektiva åtgärden för att få bilister att sänka farten. Vägbulorna har dock inneburit en sämre arbetsmiljö för yrkeschaufförer och arbete har lagts ner för att ta fram vägbulor som klarar högt ställda trafiksäkerhetskrav samtidigt som de ger en säker arbetsmiljö. En ny typ av vägbula har nu tagits fram, med kort påfartsramp och lång avfartsramp, till gator med busstrafik. Responsen för denna nya typ av vägbula har varit positiv och den har mottagits väl av busschaufförerna.

Vägbulans utformning har betydelse för både hastighet och åkkomfort. Hastighetsmätningar har gjorts med standardvägbulor med 1 respektive 2 m ramplängder samt med kollektivtrafikanpassade smala vägbulor. Uppgifterna är hämtade ur Rapport nr 6:2000, ”Farthinder som används i Göteborgs kommun”.

Typ av vägbula	Hastighet km/h (85-percentil)	Antal mätningar
Standardvägbula med 1 m ramplängd	27-28	>30
Standardvägbula med 2 m ramplängd	28-33	10
Kollektivtrafikanpassad smal vägbula	25-33	13

Vägbulor bör inte sättas i brantare lutning än 5%.

Vägbulans utformning

Vägbulor/förhöjda överfarter är uppbyggda av betongelement, till exempel SPIKMA guppelement, med ramper av asfalt eller fiberbetong. Tvärgående kantstöd i övergången mellan ramp och platå ska undvikas då de orsakar buller och vibrationer, både för de omkringboende och för bilisterna.

Följande typer av vägbulor/förhöjda överfarter finns:

Normal vägbula (standardritning -4502)
Kollektivtrafikanpassad smal vägbula (standardritning -4503)
Förhöjd överfart på gator med busstrafik (standardritning -4504 och -4505)
Förhöjd överfart på gator utan busstrafik (standardritning -4506)

Vägbulans bredd

Vägbulans bredd beror på vägens bredd, se kapitel Ränndalar. Betongelementen, som standardvägbulan i regel byggs upp av, har en bredd på 0,3 meter. Standardritning 4502 - Vägbulor av byggelement, visar utförandet.

Vägbulebredder mellan 4,2 och 5,3 meter ska ej utföras, då sådana lösningar leder till tveksamheter i mötessituationer.

När det finns kantstensparkering med frekvent biluppställning kan vägbulan avslutas i linje med parkeringens ytterkant, vanligtvis 2 m ut från kantstenen.

Vägbulans ramper

Rampens lutning ska räknas relativt gatans lutning och inte relativt horisontalplanet, så kallad resulterande lutning.

Typ av trafik	Resulterande lutning påfartsramp	Resulterande lutning avfartsramp
Utan busstrafik	7,5%	7,5%
Med busstrafik	6%	Platåytan avslutas i höjd med befintlig gata. Om "rampen" behöver fasas/nollas avsltas deb ned en maximal resulterande lutning 2%

Exempel på avsteg:Eventuella avsteg från ovanstående ska förankras med avdelningen Trafik på trafikkontoret.

Busstrafik går på gatan och mittrefug saknas
Ramperna behöver förlängas på grund av dålig geoteknik (vibrationer)

Sidorefuger

Utgångsläget för antalet sidorefuger vid vägbulor beror på gatans bredd, enligt tabellen nedan. När det finns kantstensparkering dygnet runt kan refuger väljas bort. På gator som bara har en sidorefug läggs den på den sidan som har gångbana. I lutningar mellan 2,5-5% sätts dock refugen på den sida där trafiken har nedförsbacke.

Befintlig körbane-bredd (meter)	Antal sidorefuger (st)
< 4,9	-
5-5,9	1
≥ 6,0	2*

*När det är aktuellt med 2 refuger ska de vara lika breda och ligga symmetriskt placerade på gatan.

Refugerna görs med bredden 1,0, 1,2, 1,5 och 2,0 meter, beroende på fordonsmängd och körbredd över vägbulan enligt tabell ovan. Refugens totallängd ska vara cirka 3 meter. Den raka delen av kantstenen skall vara 2,0 meter, så att passbitar undviks.

Ytbeklädnaden av refugen skall normalt utföras av betongmarksten, utformat som ett valv med 50 mm över kantstödet på högsta punkten. Kantstödstyp skall normalt vara BtgD (se Kantstöd av betong (12LB)), höjd 160 mm.

Ränndalar

Ränndal benämns det utrymme mellan befintligt kantstöd och sidorefug alternativt vägbula. Om vägen saknar kantsten byggs vägbulan ända ut till vägkant utan ränndal. Ränndalsbredden, lika på båda sidor om vägbulan, bör hamna inom intervallet 0,3-0.6 m. Vid bredare ränndalar uppstår tveksamheter när cyklar, mopeder och motorcyklar passerar, både för förare av dessa fordon och för övriga trafikanter.

Om den totala bredden mellan befintligt kantstöd överstiger 9,4 m (0,6+2+4,2+2+0,6) och möte på vägbulan inte är önskvärt minskas körbanebredden genom ökning av sidorefugernas bredd.

Exempel

Körbanebredd Kb (m)	Ränndal RD (m)	Sidorefug R (m)	Vägbulebredd Vb (m)	Sidorefug R (m)	Ränndal RD (m)
5,0	0,3	1,0	3,3	-	0,4
6,0	0,35	1,0	3,3	1,0	0,35
7,0	0,35	1,2	3,9	1,2	0,35
8,0	0,4	1,5	4,2	1,5	0,4
9,0	0,4	2,0	4,2 (utan möte)	2,0	0,4
9,0	0,3	1,5	5,4 (med möte)	1,5	0,3

Utmärkning av vägbulor

Vägbulor ska utmärkas med markeringsskärmar enligt ritning -8501. Markeringsskärmarna placeras enligt ritning -4502 eller mitt på vägbulans sidorefug om sådan finns.

Vägbula som ligger inom ett rek 30-område ska utmärkas med markeringsskärmar 3.1-3.7 (se ritning -8501). Markeringsskärm 3.8 (Vuxen cyklist) används vid de övergripande cykelstråken.

Utanför rek-30 område utmärks vägbulan med markeringsskärmar X3 ”Markeringsskärm för sidohinder, farthinder mm” enligt ritning -8501. Utmärkningen vid farthindret kompletteras då med vägmärke A9 ”Varning för farthinder” ca 5-75 m innan vägbulan, så att god synbarhet uppnås.

När det finns kantstensparkering med frekvent biluppställning och vägbulan avslutas i linje med parkeringens ytterkant bör markeringsskärmen på sidan mot biluppställningen utgå.

Ramper markeringsmålas med två rader vita rutor 0,5 x 0,5 m i schackmönster. Om ena raden blir längre än den andra, ska den raden med flest rutor markeras längst ned på rampen. Vid ramplängder större än 1 m placeras farthinderrutorna i nedre delen av rampen. Vid enkelriktad trafik eller om mittlinje finns målas enbart påfartsrampen.