2BB Gång- och cykelpassage/Övergångsställe

I korsningar mellan oskyddade trafikanter och bilar sker merparten av de svårare olyckorna. Sett ur ett trafiksäkerhetsperspektiv (3BE) skulle korsningar ske i skilda plan men det är många andra aspekter så som trygghet (3BD) och ekonomiska skäl som spelar in.

Nedan presenteras vad som gäller för gång- och cykeltrafikanterna vid olika typer av korsningar av gator i plan.

Gång- och cykelpassage

Plankorsningar ska utformas så att trafikanternas uppmärksamhet höjs och hastigheten sänks, särskilt i korsningar på huvudvägnätet. 

För utformning av cykelpassager hänvisas till ritning 4504-4506.
För utformning av cykelöverfarter pågår nu en utredning efter den lagförda ändring som trädde i kraft 1 september 2014.

Gångpassage

Ordnade gångpassager ska utformas och regleras så att barn, äldre och personer med funktionsnedsättningar får bästa möjliga framkomlighet. Principiellt gäller att en tillgänglighetsanpassad miljö underlättar för alla. Därefter provas olika möjligheter att, utan att inskränka på ovannämnda kvaliteter, ge bilisterna den bästa möjliga framkomligheten. Framkomligheten för alla gående är i huvudsak beroende av två faktorer:

• att detaljutformningen är särskilt anpassad till behov hos personer med nedsatt rörelse- och synförmåga och synskador underlättar för alla
• att gåendes väntetid för passage inte blir för lång - om det finns möjlighet till en acceptabel tidslucka mellan bilarna

Räcken eller stängsel används för att kanalisera de oskyddade trafikanterna till lämpliga korsningspunkter. Höjden är avgörande om man vill leda eller skydda människor. Läs mer om räcken under avsnitt Räcken och staket (2KH).

Övergångsställe

Övergångsställen anordnas där framkomlighet ska säkerställas, utifrån gåendes behov. Speciellt ska övergångsställe eftersträvas vid kollektivtrafikhållplatser, skolor, äldreboende och andra publika anläggningar, där det finns många gående med begränsade förutsättningar i trafiken. Viktigt är att trafiksäkerheten beaktas utifrån fordonsförares möjlighet att stanna och iaktta väjningsplikt. Utgångspunkten ska därvid vara en trafikmiljö - vid och i anslutning till övergångsstället – som säkerställer låg fordonshastighet. Om en konflikt likväl inträffar mellan gående och fordon, så får det så kallade krockvåldet inte överstiga vad en människa tål - se avsnitt Trafiksäkerhetsstatistik (3EF3) - vilket innebär en hastighet på 30 km/h.

Om övergångsställe ska anläggas eller inte bestäms enligt förutsättningarna i tabellen nedan.

Signalreglering

Ljudsignalen har tre funktioner för synskadade personer; den underlättar lokalisering av passagen, informerar om när det är grönt och vägleder över gatan. Läs mer om signalreglering under Signalanläggningar (2C6).



Signalreglerat övergångsställe vid Kapellplatsen. Kantstenen har sänkts för att tillgodose behov för personer med nedsatt rörelseförmåga.

Förhöjd gångpassage, övergångsställe och cykelpassage

Förhöjning används både vid korsningar och vid friliggande överfarter på sträcka då en låg hastighet eftersträvas. En förhöjning bör inte användas vid signalreglerade överfarter, större trafikflöden och utryckningsvägar. Det får heller inte användas där det går tunga busslinjer, utan att samråd skett med Västtrafik.

För att åkkomforten för bussförare och passagerare ska bli godtagbar får ej tvärgående kantsten sättas vid den/det förhöjda gångpassagen/övergångsstället. Vägbuleelement ersätter kantstenen. Läs mer om vägbulor under avsnitt Vägbulor och förhöjda överfarter (2HA).

Där befintliga övergångsställen ersätts med förhöjd gångpassage är det viktigt att bibehålla orienterbarheten för personer med nedsatt synförmåga. Stolpe som rivs bör ersättas med pollare då den utgör en viktig referens för personer med käpp eller ledarhund. Se vidare i kapitlet Pollare (2KG ).

Kantstödet är den enda allmängiltiga lösningen för att den personer med nedsatt synförmåga ska kunna identifiera gränsen mellan gång- och körbanan. Den ger även en riktningsanvisning över körbanan. Därför skall en vinkelrät övergång mot kantstödet eftersträvas. Utformningen redovisas i ritning 4504-4506.

Genomgående gångbana/cykelbana och gångpassage

Genomgående gångbana och cykelbana kan användas vid stor gång- eller cykeltrafik eller när en mycket hög prioritering önskas över lokalgators anslutning till huvudgata. Anslutande lokalgata ska vara en gata med låga trafikmängder. Åtgärden ska användas sparsamt och i undantagsfall där sammanhanget och förutsättningarna bedöms vara mycket lämpliga. En genomgående gång- och cykelbana kan om det bedöms lämpligt användas i t.ex. utrymmesbegränsade centrummiljöer istället för förhöjda gång- och cykelöverfarter/passager. 
Utformningsmässigt innebär en förhöjd  genomgående gång/cykelbana att huvudgatans längsgående kantsten löper förbi anslutningen till lokalgatan samt att gång/cykelbanan behåller sina ytskikt även förbi lokalgatans anslutning. En tvärgående kantsten sätts också tvärs lokalgatan i fasadliv. Utmärkning eller skyltsättning med vägmärke för övergångsställe, cykelöverfart eller markering för cykelöverfart (”sockerbitar”) ska inte finnas vid en förhöjd genomgående gång/cykelbana. Vägmärke och markering för väjningsplikt ska som regel undvikas.

För genomgående gång- och cykelbana i korsning har korsande trafik väjningsplikt gentemot de gående och cyklisterna på gång- och cykelbanan. Se nedan för principutformning av genomgående gång- och cykelbana.

Princippell utformning av genomgående gång- och cykelbana. 

Detaljutformning

Detaljutformningen av gångpassager och övergångsställen är starkt relaterad till förhållanden på plats och styrs till exempel av bredd på gångbanan, typ av kantstöd och material. Undantag från nedanstående krav ska godkännas av tillgänglighetsgranskaren på Trafikkontoret, se Underlag kontaktlista (12AD1) kompetens "Tillgänglighetsgranskning" . Principerna redovisas i ritningarna 3566, 3567, 3568, 3569 och  4510.

För att personer med nedsatt synförmåga ska hitta till gångpassagen/övergångsstället kan det vara nödvändigt att anordna en markering vid fasad/gångbanans innerkant, till exempel i form av plattor och ledstråk/pollare.

För detaljutformning av förhöjd gångpassage och cykelpassage hänvisas till ritning 4504-4506.

Kantstödsanvisning

God standard innebär utformning med ramp för personer med nedsatt rörelseförmåga och 60 mm högt kantstöd för personer med nedsatt synförmåga, se bild nedan. Tidigare sänktes generellt kantsten till 40 mm över hela övergångsställets/gångpassagens bredd i Göteborg. De här övergångsställena/gångpassagerna förses med ramp vid ombyggnad och underhållsarbeten. Nivåskillnader överbryggas med 90-100 cm breda ramper med max lutning på 1:12.

Är gångbanan beklädd med någon form av sten sätts alltid "nollad" kantsten (alt 1 st skift storgatsten) som stabilisering av stenbeklädnadens gräns mot körbanan. Är gångbanan belagd med asfalt och bredden större än 2,5 m och vinklat kantstöd är satt, behövs ej "nollat" kantstöd.

Vid övergångsställen och gångpassager görs en ramp för personer med nedsatt rörelseförmåga vid sidan om 60 mm kantsten för personer med nedsatt synförmåga.

För enklare utformning av gatukorsningar vid mindre trafikflöden sänks kantstödet på en sträcka av 1 meter i radien, enligt bild 5. Utformningen anpassas till lokala förhållanden på plats i samråd med Tillgänglighetsgranskaren på Trafikkontoret.

Nollat kantstöd av typ GF, RV och ramsten (samma typ som i övrigt) sätts då gångbanan är under 2,5 m och ingen vinklad sten sätts, se bild 5.

Vid smala gångbanor placeras stolpe med vägmärken intill fasad. Stolpen hjälper personer med nedsatt synförmåga att hitta övergångsstället.

På cykelbanor genom korsningar och på cykelöverfarter läggs i första hand röd asfalt.

Där cykelbana korsar kantstödslinje tas kantstödet bort och cykelbanan läggs i körbaneplanet. Föreligger risk för osäkerhet om vad som är körbana och vad som är cykelbana när kantstöd "tas bort" t.ex. vid vändplatser och dylikt kan gränsen markeras med kantstöd som har höjden 0 cm, alternativt målas linje.

Refug

En mittrefug delar upp övergången i två delar och separerar fordonsflödet. Det gör trafiksituationen enklare att överblicka och förstå. Den gående behöver bara ta hänsyn till fordon i en riktning i taget och får möjlighet att vila på mitten.

Minsta avstånd mellan refugens kantsten och körbanans kantsten bör vara 3,5 meter med hänsyn till framkomlighet för stora fordon. Då vägen är mycket rak kan avståndet minskas till 3,2 meter. 

Refugens djup ska vara minst 2 meter för att även gående med barnvagn ska få plats i mitten av gatan. Refugen utförs även med en nollad del med två meters bredd, där det finns möjlighet/plats, för att underlätta för drift- och underhåll.

Övergångsställe


Refugytans kantsten invid cykelbana bör vara 70 mm hög, se bild 7. Vid högre höjd än 80 mm riskerar cykeltrampan att slå i kanten.


Övergångsställe och cykelpassage utan trafiksignal. För övergångsställe och cykelöverfart med trafiksignal se ritning 5511.

Placering av skyltar

Vägmärken och stolpar placeras enligt kapitel Skyltsättning (2MB).