2BA3 Cykelbana

Viktigt att cykelnätet uppfyller säkerhetskraven. Utformning ska ske med stor hänsyn till cyklisternas och övriga oskyddade trafikanters säkerhet. Trygghetskrav och framkomlighetskrav ska också uppfyllas, men inte på bekostnad av säkerheten. Läs mer under Trafiksäkerhet (3BE) samt Trygghet (3BD). 

Ett cykelnät som uppfyller de ovan ställda kraven leder till att det finns förutsättningar att flytta över fler från bil till cykel. Därmed främjas de överordnade samhällsmålen att skydda miljön och hushålla med resurserna. Läs mer under Socialkonsekvensanalys (3FE).

Cykelfält eller cykelfartsgator bör endast användas i nödfall då inte utrymme finns att bygga en cykelbana i gångbanenivå. I det längvariga och framgångsrika trafiksäkerhetsarbetet som bedrivits i Göteborg vet vi att cykling i cykelfält medför betydligt fler cykelolycksfall än på en cykelbana.

Utformning

Detaljutformningen och standarden på cykelbanorna har stor betydelse för säkerheten. Många olyckor orsakas av brister i utformningen. Stor omsorg skall därför ägnas åt detaljutformningen och vägmiljön, exempelvis mjuk linjeföring och goda siktförhållanden, för att minimera såväl olycksriskerna som skadeföljden. En hög och jämn säkerhetsnivå skall eftersträvas. Det är viktigt att cyklisten genom tydlig utformning av cykelvägnätet får signaler där det sker förändringar i säkerhetsnivån på nätet.

Cykelbanans bredd samt separering framgår av avsnitt:

• Typsektion och utformning (2BA)
• Separering (2BA1)

Hänsyn bör även tas till om det exempelvis är mycket barn och äldre längs stråket.

Ytskikt

Cykelbanor bör ha minst lika hög standard som de parallella bilgatorna vad gäller beläggningar, lutningar med mera, för att undvika att cyklister cyklar i gatunätet. Ojämnheter i vägbanan är mycket obehagligt för cyklisterna. Därför skall stora jämnhetskrav ställas på cykelbanebeläggningar exempelvis vid återställandet av ledningsschakter.

Där det föreligger problem med vattenavledning på cykelbanorna bör dränerande beläggningar väljas. Läs mer om tvär- respektive längslutning under Gång- och cykelbana (2EB).

Cykelbanor beläggs normalt med asfalt i centrala Göteborg. På förhöjda cykelöverfarter/passager genom korsningar och på cykelöverfarter läggs röd markeringsmassa/röd asfalt/röd betong/röd SF-sten. Vid läggning av markeringsmassa är det viktigt att ytan inte blir hal vid frost och regn. Inblandning av grus i massan är ett alternativ. 

Kantstöd utmed cykelbana skall helst undvikas där det inte är motiverat av andra orsaker, då detta är en olycksrisk. Där kantstöd sätts får kantstödet, mot cykelbanan, aldrig sticka upp mer än 80 mm, för att undvika att cyklars trampor slår i kantstödet. Kant mot grönyta kan exempelvis utformas som ränndal eller snedställt storgatstenskift för att samla upp vatten. Där avvattning sker ut över grönyta skall denna ligga min 50 mm lägre än gång-och cykelbanan. 

För val av kantstöd vid nyanläggningar läs under Kantstödsanvisningar (2GB).   

Lutningar

Läs mer under Gång- och cykelbana (2EB).

Enkel- eller dubbelriktat cykelstråk

Exempel på dubbelriktad cykelbana

Exempel på enkelriktad cykelbana

Bredder på cykelbanor, se nedan Bredder och säkra sidoområden samt Typsektion och utformning (2BA). 

Cykelbanor är i grunden dubbelriktade. För enkelriktade cykelbanor krävs lokal trafikföreskrift (3AA) och utmärkning med vägmärke "Förbud mot infart med fordon". Vi eftersträvar enkelriktade cykelbanor i centrala Göteborg. Avgörande för valet av enkel- eller dubbelriktad cykelbana är de lokala förhållandena och kontinuiteten i nätet. Stor hänsyn tas till anslutande cykelbanor. Övergång mellan enkel- och dubbelriktning ska utformas tydligt och kompletteras med symboler på cykelbanan. Detta gäller även där cykelbanan slutar. Fortsätter cykelbanan längre fram skall detta också tydligt framgå.

Enkelriktade cykelbanor på båda sidor av en gata tar större plats än en dubbelriktad på ena sidan. Vid korsningar är dock enkelriktade cykelbanor något mer trafiksäkra än dubbelriktade. Vid breda huvudgator med långsträckta mittbarriärer bör dock helst dubbelriktade cykelbanor ligga på båda sidor av en gata för att minska korsningsbehovet för cyklisterna. 

Bredder och säkra sidoområden

Målet med tredubblade cykelflöden kräver en planering med bredare cykelbanor för att uppfylla funktionskraven på framkomlighet och flyt samt säkra omcyklingar. Säkra omcyklingar innebär att bredden på cykelbanan ska vara tillräcklig för att möjliggöra omkörning av långsammare cyklister, även vid höga flöden av mötande cykeltrafik. Cykelbanorna måste också vara så breda att det är möjligt att möta eller cykla om en lastcykel. 

För att säkerställa att funktionskraven uppnås har förslag på bredder för cykelbanorna i pendlingscykelnätet, samt i det övergripande cykelvägnätet, tagits fram. Avgörande för bredden är cykelflödet under den mest belastade timman en normal vardag samt om det är en enkel- eller dubbelriktad cykelbana. Pendlingscykelnätet är prioriterat och ska ha högre standard än det övergripande cykelvägnätet. 

Hinder

Läs mer under Gång- och cykelbana (2DB). 

Belysning

Det är viktigt att gång- och cykelbana belyses med en fullgod belysning. Läs mer under Belysning (2L).

Vägvisning, skyltning och markering

Cykelbanorna skall ha en god vägvisning till målpunkter enligt vägvisningsplanen för cykelvägar.

När en lokalgata utgör en länk i det övergripande cykelnätet skall detta tydligt framgå för cyklisterna av utformning, vägmarkeringar och vägvisning.

Det bör inte finnas fler stolpar och skyltar än nödvändigt utmed cykelbanorna då dessa i sig utgör en påkörningsrisk. Skyltning av påbjuden cykelbana görs där det kan föreligga risk för missförstånd - gäller såväl bilister som cyklister eller gående. För att uppnå extra tydlighet markeras, i första hand, symboler på gång-och cykelbanan. Läs mer under avsnitten Vägmärken (2MA), Skyltsättning (2MB) och Vägvisning (2MC).