2DB Hinder – Gång- och cykelbana
Fysiska hinder får i princip inte sättas upp på våra övergripande gång- och cykelbanor eller inom rekommenderat minsta avstånd till sidohinder från dessa, se tabeller nedan. I vissa delar av Centrala staden måste avsteg göras - där placeras hindret så nära kanten/väggen som möjligt eller i exempelvis en trädrad. På gång- och cykelbanor kan i vissa fall vid frekvent biltrafik öppningsbara bilspärrar/grindar, försedda med reflexskärm, sättas upp. Den cykelbara öppningen förbi hindret får inte understiga 1,5 meter.
Hinder närmare en cykelbana än 1 meter ska kontrastmarkeras. Vägmärkesstolpar ska exempelvis förses med reflekterande stolprör. Tänk alltid på vad som kan vara ett hinder för synskadade. Alla sådana hinder ska kontrastmarkeras.
Belysningsstolpar som står i linje i ytterkant av gång- och cykelbana kontrastmarkeras dock inte på grund av svårigheter med underhållet.
Är gångbanorna mer än 4 meter breda så kan en möbleringszon anläggas. Utanför ska det finnas en hinderfri gångyta med bredd enligt
Typsektion och utformning (2BA) för gång och cykel.
Exempel på hinder för oskyddade trafikanter:
Utmed cykelbanor och överfarter får "vassa" kantstenshörn inte förekomma.
|
Tänk på:
- Bänkars placering i förhållande till ledstråk/stråk dit synskadade är hänvisade – så de inte riskerar att ”käppa” mitt framför bänken (där människor sitter). Fundera också på hur ett drift- och underhållsfordon på bästa sätt ska ta sig fram på ytan/sträckan.
- Smala gc-vägar är extra känsliga för avståndet till hinder. Det går inte att göra avvikelser både på hinderfri bredd och gång- och/eller cykelbanans bredd.
- Innerkurvan på en gång- och cykelbana bör hållas hinderfri.
|
Läs mer om gatuutrustning och vägmärken under avsnitten Utrustning (2K) och Skyltsättning (2MB).
Rekommenderade minsta avstånd till sidohinder på raksträcka
Gångbana
Hindertyp
|
Standard
Hinderfri bredd för gångbana (m)
|
|
Hinderhöjd < 0,2m
|
0,0 m
|
|
Hinderhöjd ≥ 0,2m
|
0,15 m
|
|
Skärmtak o.d.
|
0,5 m
|
Gång- och cykelbana
Hindertyp
|
Standard hinderfri bredd gång- och cykelbana (m)
|
Anmärkning
|
|
Normal
|
Mindre god
|
Låg
|
|
Fasta sidohinder*
|
1 m
|
0,6 m
|
GC: 0,4 m
G: 0,15 m
|
I besvärlig terräng där höga hastigheter kan förväntas bör 2 meters friområde eftersträvas liksom i det fall hinder hamnar i innerkurva.
För vägmärken räcker låg standard för GC-bana. Se även anm *.
|
|
Parksoffor
|
1 m
|
|
|
Tänk på soffans riktning i förhållande till gångstråket.
|
|
Träd
|
1 m
|
|
|
Enstaka buskar och träd ska beskäras så att växtlighet inte är närmre än 0,5 meter
Träd bör ej placeras i innerkurva. Om så sker ska den hinderfri bredden vara 2 meter.
|
|
|
|
|
|
|
|
* exempelvis papperskorgar, vägmärken och belysningsstolpar. Normal standard ska alltid användas undantaget längsgående staket, bullerplank, buskage, häck och räcken där måttet kan minskas till låg standard (förutsatt att vägmarkeringslinje eller exempelvis plattor tydliggör banans gräns).
|
Läs vidare i GCM-handbokens kap 3. Sträckor – Gång- och cykelbana.
Minsta mått för fri höjd
Typ
|
Standard
Minsta hinderfria höjd för gång- och cykelbana samt ridväg (m)
|
Anmärkning
|
|
Gångbana
|
2,2 m
|
För att klara vinterväghållningen krävs ofta en fri höjd på 2,7 meter.
För att klara höjden för samtliga driftfordon är lämplig konstruktionshöjd vid nybyggnad 3,5 meter.
Lägre hinder än 2,2 meter bör utmärkas väl, t.ex. med kantsten, då de utgör en fara för personer med synnedsättning.
|
|
GC-bana
|
2,5 m
|
|
Ridväg
|
3,0 m
|
Stolpar ska aldrig placeras i gångytan, men däremot kan de placeras intill husvägg eller i en trädrad. Redan placerade stolpar i gångytan ska kontrasmarkeras.
Vägmarkering cykel: vägmarkering är att föredra framför märken för cyklister eftersom att cyklisterna mest riktar sin uppmärksamhet mot omgivande trafik och vägbanan. Dock kan inte vägmarkeringar ersätta vägmärken ur juridisk synpunkt. Läser mer om detta under Vägmärken och vägmarkering (2M).
Fria rummet
