Vägvisning

Vägvisning - allmänt

En väl utformad vägvisning är av flera skäl av stort värde för trafikanterna. Som exempel kan nämnas trafiksäkerhet, restid och miljö. All vägvisning bör vara kontinuerlig och sluta med ett ortsnamnsmärke.

Vid förändringar av vägvisning ska samråd med väghållaren och eller trafikkontoret ske.

Författningar och Regler

Förutom dessa anvisningar gäller i tillämpliga delar

  • VGU
  • TRV "Vägmärken"
  • "Vägvisningsplan Göteborg"

samt de författningar som dessa hänvisar till. Se länkar till höger.

Ansvar

Väghållarna ansvarar för uppsättning och underhåll av Vägvisning (undantag se VMF § 78-82).

Beslut

Väghållaren beslutar om förändring eller utökning av vägvisningen. Förändring av vägvisning ansöks skriftligen till respektive väghållare. Ansökan om vägvisning finns till höger.

Kostnadsansvar

Nyuppsättning av vägvisning till enskilda inrättningar bekostas av den sökande. Underhåll av vägvisare till enskilda inrättningar står väghållaren för. Vid ombyggnader och exploateringsområden ska kostnaden för både ny vägvisning och förändring i befintlig vägvisning ingå i varje enskilt projekt. Detta innebär att även kostnader för vägvisning långt utanför projektgränserna ingår.

Vägvisningsplaner

En genomtänkt och systematisk vägvisning bidrar till bättre framkomlighet och ökad säkerhet på vägar och gator. Förändringar av bostadsområden, etablering av industrier, fritidsområden etc., öppnande av nya vägförbindelser, trafiksaneringar mm bidrar till att befintligt vägvisningssystem gradvis blir inaktuellt. Det är därför väghållarna har ett övergripande material över vägvisningen för att vid varje ombyggnad kunna se och besluta om förändringar i vägvisningen. I Göteborg har väghållarna upprättat vägvisningsplaner enligt stam/grenmetoden i "TSV rapport nr 6". Vägvisningsplanerna kan rekvireras av Trafikkontoret.

Vägvisningsplan för bilar

Under den tidigare delen av 1990-talet upprättades vägvisningsplaner för Göteborg. Den är idag något inaktuell men ska användas som utgångspunkt i vägvisningsfrågor. Planen är uppdelad på fjärrmål, lokala mål samt serviceanläggningar/inrättningar. Med fjärrmål avses mål som ligger utanför ortnamnsgränsen. Med lokala mål menas mål som ligger innanför ortnamnsgränsen.

Vägvisningsplan för cyklar

En vägvisningsplan för cyklar finns,än så länge bara i MapInfo (LÄNK), för det övergripande cykelnätet i Göteborg. Cykelbanor utanför det övergripande cykelnätet, vägvisas i normalfallet inte. Vägvisningsplanen samt karta på det övergripande cykelvägnätet kan rekvireras av Trafikkontoret.

Vägvisning för gående

Enligt Plan- och bygglagen ska enkelt avhjälpta hinder mot tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga på befintliga platser åtgärdas. Boverket har tagit fram ett förslag på föreskrifter och allmänna råd, där en av huvudparagraferna lyder: ”14 § Hinder i form av bristande skyltning ska undanröjas. Se även Checklista för enkelt avhjälpta hinder. En särskild vägvisningsplan för gående behövs inte, då cykelvägvisningen oftast sammanfaller med de gåendes behov av vägvisning. I de centrala delarna av staden har en särskild typ av gångvägvisning tagits fram. För närvarande finns skyltar uppsatta på följande platser: Korsvägen, Götaplatsen, Vasagatan, Kungsportsavenyn, Kungsportsplatsen, Brunnsparken, Drottningtorget och Lilla Bommen. De vägvisningsmål som visas på dessa skyltar tas fram i samarbete mellan Trafikkontoret och Göteborg & Company.

Tillämpning

För att hitta i Göteborg bör trafikanten veta följande:

  • Finns inte sökt vägvisningsmål, välj ett mål i samma riktning eller område,
  • Saknas områdes eller riktnings mål, kör mot CENTRUM.

Orsaker till utökning av vägvisning eller förändring av vägvisningsplanen kan vara följande:

  • Framkomlighet
  • Trafiksäkerhet
  • Miljöprioritering.
  • Nya bostadsområden
  • Grupp av trafikanter med vägvisningsbehov
  • Olämpligt vägval
  • Oönskat trafikbeteende
  • Onödig söktrafik

Vägvisning finns ej till alla stadsdelar eller områden. Behoven förändras kontinuerligt vilket leder till att vägvisning till områden förlängs, kortas eller tas bort. Dessutom kan nya områden tillkomma.

Fjärrmål

Göteborg har en omfattande fjärrmålsvägvisning för att vägvisa längs de stora trafiklederna samt vägleda trafikanterna ut ur Göteborg. Fjärrmålen följer generellt Trafikverkets föreskrifter "Vägvisningsplan för Sverige".

Undantag/Utökning av mål

E45 tillvägvisning kompletteras alltid med färjesymbol. Den visar till bilfärjor mot Frederikshavn. Vid start och brytpunkter kompletteras dessutom vägnumret med FREDERIKSHAVN.

Rv40 kompletteras alltid med flygplatssymbol.

GÖTEBORG, GÖTEBORG V och GÖTEBORG Ö skyltas utanför ortnamnsgräns.

Torslanda, Björlanda och Säve ligger utanför Göteborgs ortnamnsgräns. Säve kompletteras med flygplatssymbol. Inom Torslanda, Björlanda och Säve kan lokala mål skyltas med vit bottenfärg.

 

Lokala mål

Lokala mål fungerar som ett samlingsbegrepp för trafikanter att hitta till en viss målpunkt. Undantag kan göras om exempelvis ett industriområde ligger i det lokala målet Göteborg har valt ut vissa lokala mål som huvudmål. Dessa är lätt orienteringsbara mål som skyltas mellan olika stadsdelar för att trafikanten skall kunna orientera sig i rätt riktning mot målet.
De lokala huvudmålen är följande:

  • ANGERED
  • CENTRUM
  • FRÖLUNDA
  • HISINGEN
  • LÅNGEDRAG
  • NORRA ÄLVSTRANDEN

 

Lokala Centrum inom Göteborgs kommun

Inom Göteborgs kommun finns namngivna centrum. För att dessa inte ska förväxlas med Göteborgs centrum vägvisas dessa med NAMN C.

HISINGEN skyltas som lokalt mål, trots att hela Hisingen inte ligger innanför ortnamnsgräns Göteborg.

FRÖLUNDA skyltas till Frölunda. Innanför Frölunda skyltas FRÖLUNDA TORG. Gränsen för övergången mellan FRÖLUNDA och FRÖLUNDA TORG skyltas i:

  • E6.20 Söderleden västerut i Sisjömotet
  • LV158 Söder om Järnbrottsmotet
  • E6.20 Västerleden österut i Gnistängsmotet
  • Dag Hammarskölds led söderut i Flatåsmotet

Bild

Om skyltning behövs, längs med Högsboleden skyltas FRÖLUNDA TORG.

Övriga stadsdelsnamn, torg eller områdesnamn

Dessa vägvisas efter svårigheten att hitta till området eller om det finns flera alternativa vägar och ett vägval är lämpligast.

Vägvisning till torg

Bild

Torgen är oftast knutpunkten i stadsdelen där merparten av affärer, serviceanläggningar och inrättningar finns. Torgen ersätter all inrättningsvägvisning till området och är lämpliga slutmål för vägvisningen.
Var vägvisningen till torgen ska börja beror på svårigheten att hitta och storleken av torget. En generell regel är att börja vägvisa i stadsdelen eller där stadsdelen börjar. Ligger stadsdelarna tätt kan torgvägvisningen ersätta stadsdelsvägvisningen, som exempel vägvisas KORTEDALA TORG från Bergsjön.

Vägvisning till centrum

Innanför ortnamnsgränsen Göteborg vägvisas CENTRUM. Kring City är centrumvägvisningen uppdelad i centrumzoner. I City skyltas enbart till parkeringshus. De mål som grenas ut och skyltas kring City är

  • CENTRUM SYD
  • CENTRUM NORD
  • BRUNNSPARKEN
  • ÖSTRA NORDSTADEN
  • ROSENLUND
  • VÄSTRA NORDSTADEN
  • DOMKYRKAN

Inrättnings- och servicemål

I tätorter finns många affärer, företag och serviceinrättningar. Lokala mål är ett bra sätt att vägvisa till verksamhetsintensiva områden. Separat vägvisning till samtliga skulle skapa en enorm mängd skyltar och överskrida förarens möjlighet att uppfatta budskapen.

I Göteborg gäller generellt:

  • I city skyltas endast till kyrkor och P-hus.
  • I centrala staden ska inrättningsvägvisning undvikas i största mån.
  • Till affärer, bensinstationer och liknande vägvisas aldrig.

Kriterier vid övervägande att införa ett nytt inrättningsmål:

  • Saknas centrumvägvisning eller lokalt mål?
  • Ligger verksamheten inom ett vägvisat torg?
  • Är inrättningen av allmänt intresse, t ex sjukhus, stadsdelskontor, kyrkor, större idrottsplatser?
  • Saknas tydliga gatunamn eller är det svårt att hitta?
  • Kan en skylt på fasaden ersätta vägvisningen?
  • Är mängden okända trafikanter till verksamheten stor?

Speciella inrättningsmål i Göteborg

Volvo har egen vägvisning "modell Volvo" i Torslanda som Volvo sköter och ansvarar själv för. Dessutom har Volvo inrättningsvägvisning på vägarna kring Torslandaområdet.

Vägvisningsmålet Hamnar används som ett samlande begrepp för att leda trafikanterna till de olika hamnanläggningarna.
Portalerna på Nordatlanten skyltas av Göteborgs Hamn AB.

Vid vägvisning till hamnanläggningar med bilfärjor kompletteras vägvisningsmålet till hamnen med färjesymbol.

Sjukhusen med akutmottagning (Sahlgrenska och Östra) har förstärkt vägvisning.

Industriområden

Det är ej möjligt att vägvisa till alla företag i industriområden. Har ett område fem eller fler företag bör ett namn för området föreslås. Namnet fastställs av Göteborgs Namnberedning. Området vägvisas sedan som ett lokalt mål med industrisymbol. Tänk på att ortnamnstavla skall ange var industriområdet börjar. Stora industriområden bör ha någon form av industriinformationstavlor och i svårorienterade områden kan industriinformationstavlorna kompletteras med inrättningsvägvisning i området.

För att sätta upp nya industriinformationstavlor skrivs ett kontrakt mellan Trafikkontoret och sökande part som kan vara ett specialiserat företag för industriområdesskyltning eller industriföretagarföreningen.

Utformning

För reflextyp och textstorlek se Skyltsättning.

Val av vägvisning

Bild

 

*Tänk på estetiken i centrala delar, rådgör med väghållaren

Bottenfärg på lokaliseringsmärken

Inom ortsnamnsgränsen frö Göteborg används vit bottenfärg. Vid sista vägvalet före riksvägar och primära länsvägar (numrerade vägar) används dock grön eller blå bottenfärg.

Vägvisare

Varje vägvisare får max ha två rader på höjden.

Bild
 
Vid långa inrättningsmål rekommenderas att utforma vägvisare tvåradig så att skylten blir så kvadratisk som möjligt.

Bild
 
Göteborg använder även vägnummer i vägvisare.

Bild
 

Tabellvägvisare

Använd armportaler eller konsoler över gångbanor och liknande

Körfältsvägvisare

Vid uppsättning av portaler ska fackverk användas.

Kriterier vid val av montage i centrala och känsliga delar

I känsliga miljöer ska samråd ske med trafikkontoret gällande montage och färgsättning. Exempelvis kan färgsättningen, genom parker, på montaget justeras till olivgrön NCS 7020 G 50 Y. I halvgröna miljöer t.ex. Linnégatan används grågrön NCS 6005 G 50 Y.

Placering av motorvägssymbol

Motorvägsymbolen placeras enligt nedanstående exempel.

Bild
 

Används generellt

4 BIlder

Används när skyltarna ej får plats över körfältet

2 Bilder

 

Belysning av körfältsvägvisare

Se VGU - krav, Vägmärken kap 7.1
Belysning av portal används när det finns annan störande kringbelysning eller om trafikmiljön är komplicerad (ex. vis Järnvågsgatan)
Ska portalen belysas använd nedanstående anvisning:

560-1350 mm

1 kvicksilverarmatur 50W

1360-3700 mm

1 lysrör 40W

3700-5600 mm

2 lysrör 40W

5600-

3 lysrör 40W

Använd nedanstående max-avstånd vid montering av lysrören på skylten.
Plattjärnen på lysrören är försedda med avlånga hål vilket möjliggör en förskjutning i sidled på max 430mm.

Bild
 
Exempel på ovanstående anvisning:

Bild
 

GC-vägvisning

Generell utformning och omfattning av cykelvägvisning

Alla cykelbanor i det övergripande cykelnätet som är definierade enligt "Cykelprogram Göteborg 1999" vägvisas enligt upprättad cykelvägvisningsplan. Stor vikt ska läggas på att skapa en kontinuerlig vägvisning där även cykelstråk i blandtrafik skyltas om de ingår i det övergripande cykelnätet.

Cykelvägvisningens omfattning

  • Cykelvägvisning ska finnas i alla punkter och riktningar om två cykelbanor i det övergripande cykelnätet korsar varandra.
  • Om en cykelbana som inte ingår i det övergripande huvudcykelnätet ansluter till det övergripande nätet, vägvisas den anslutande punkten längs med det övergripande nätet. Vid behov skyltas lokala vägvisningsmål in på cykelbanan.
  • Cykelledsskyltar används på det övergripande cykelnätets blandtrafikgator med ett intervall av 100-150m samt i valpunkter. Skyltarna används också på cykelbanor med långa länkar som en kvittens. I dessa fall (oftast färgade stråk) bör skyltarna sättas upp med ett intervall om 600-700m.

Skyltutformning

Gåendevägvisning: Gröna skyltar (stolpar)

Cykelvägvisning

2 Bilder

Generellt används cykelstolpen modell ”Heden”. Rundfärgen på hela stolpen och skyltarna är cykelblå. Skylten är alltid dubbelsidig för att fungera som en orienteringspunkt både för gående och cyklister. Textstorleken är normalt 60/44. Pilen förekommer endast liggande och visar antingen höger eller vänster. Cykelsymbolen ska peka i pilens riktning. Vit text och symboler görs normalreflekterande. Bottenfärgen är lackerad.

I undantagsfall (Exempelvis i trånga innerstadsmiljöer) kan vägvisning i en eller två riktningar monteras på befintlig mast, vägg eller rörbåge.

Bild
 

Cykelledsskyltning

3 Bilder

Cykelledsskylten används som kvittens och information till cyklister med syfte att tydliggöra cykelleden även på de gator som inte har cykelbana. Skyltarna kan kompletteras med liggande höger eller vänsterpil. Dessa skyltar ska inte innehålla några vägvisningsmål. Skyltarna placeras om möjligt på befintliga stolpar.

Utformning i samband med färgade cykelleder

6 Bilder

För att tydliggöra vissa cykelleder används olika färger. Cykelledens färg ska återfinnas i all cykelvägvisning längs med cykelleden. Grundprincipen är att den delen av cykelskylten som innehåller cykelsymbolen färgas med cykelledens färg. Vid kompletteringar i t ex blandtrafikgator används cykelledsskylten med motsvarande färg.

Bild
 

Utformning vid två färgade cykelleder med gemensam sträckning

Vid cykelvägvisning där flera färgade stråk förekommer skyltas dessa bredvid varandra.

Bild
 

Vägvisning av turiststråk

Turistskyltningen kan vid behov monteras på "Hedenstolpen" enligt figur till höger.

I Göteborg skyltas följande turiststråk:

  • Sverigeleden
  • Cykelspåret
  • Turiststråket

Bild
 

Placering av cykelskyltar

Hedenstolpen

Vid val av placering av ”Hedenstolpen” ska alltid synbarheten för cyklister beaktas.

Cykelledsskyltar

Skyltarnas funktion är att ge cyklisten information om det övergripande cykelstråket sträckning. Skyltarna ska placeras på höger sida med ca 100-150m intervall. Anslutningen mellan bostadsgata och cykelbana ska skyltas tydligt

3 Bilder
 
Figuren visar exempel på cykelledsskyltning i en riktning på bostadsgator utan cykelbanor. Blå streckad linje illustrerar huvudcykelnätets sträckning.