Cykelbana
Ett bra cykelnät skall i första hand uppfylla säkerhetskraven. Läs mer under Kvaliteter/Trafiksäkerhet. Detta innebär att cyklarna separeras från biltrafiken och att korsningarna med övrig trafik utformas med stor hänsyn till cyklisternas säkerhet.
Trygghetskravet skall också uppfyllas men inte på bekostnad av säkerheten. Exempelvis kan en hög upplevd trygghet leda till att cyklisten tar större risker än önskvärt. En låg trygghet kan å andra sidan innebära att man avstår från att cykla. Läser mer under Kvaliteter/Trygghet.
Ett cykelnät som uppfyller de ovan ställda kraven leder till att det finns förutsättningar att flytta över fler från bil till cykel. Därmed främjas de överordnade samhällsmålen att skydda miljön och hushålla med resurserna. Läs mer under Förutsättningar/Social planering.
Utformning
Detaljutformningen och standarden på cykelbanorna har stor betydelse för säkerheten. Många olyckor orsakas av brister i utformningen. Stor omsorg skall därför ägnas åt detaljutformningen och vägmiljön, exempelvis mjuk linjeföring och goda siktförhållanden, för att minimera såväl olycksriskerna som skadeföljden. En hög och jämn säkerhetsnivå skall eftersträvas. Det är viktigt att cyklisten genom tydlig utformning av cykelvägnätet får signaler där det sker förändringar i säkerhetsnivån på nätet.
Vilken bredd cykelbanan ska ha samt hur den ska separeras framgår av Typsektion och utformning samt Typsektion och utformning/Separering. Hänsyn bör även tas till om det exempelvis är mycket barn och äldre längs stråket.
Ytskikt
Cykelbanor bör ha minst lika hög standard som de parallella bilgatorna vad gäller beläggningar, lutningar med mera, för att undvika att cyklister cyklar i gatunätet. Ojämnheter i vägbanan är mycket obehagligt för cyklisterna. Därför skall stora jämnhetskrav ställas på cykelbanebeläggningar exempelvis vid återställandet av ledningsschakter.
Där det föreligger problem med vattenavledning på cykelbanorna bör dränerande beläggningar väljas. Läs mer om tvär- respektive längslutning under Lutningar/Gång- och cykelbana.
Cykelbanor beläggs normalt med asfalt i centrala Göteborg. På cykelbanor genom korsningar och på cykelöverfarter läggs röd asfalt. Färgens egenskaper är då viktiga för att inte ytorna ska bli hala vid frost eller regn.
Kantstöd utmed cykelbana skall helst undvikas där det inte är motiverat av andra orsaker, då detta kan utgöra en olycksrisk. Där kantstöd sätts får kantstödet, mot cykelbanan, aldrig sticka upp mer än 80 mm, för att undvika att cyklars trampor slår i kantstödet. Kant mot grönyta kan exempelvis utformas som ränndal eller snedställt storgatstenskift för att samla upp vatten. Där avvattning sker ut över grönyta skall denna ligga min 50 mm under gång-och cykelbanan. För val av kantstöd vid nyanläggningar läs under Kantstöd och markbeläggning/Kantstödsanvisningar.
Lutningar
Cykelbanan får inte innebära mer backar eller lutningar än bilvägen. Läs mer under Lutningar/Gång- och cykelbana.
Enkel- eller dubbelriktat cykelstråk
Exempel på
dubbelriktad cykelbana
Exempel på enkelriktad cykelbana
Cykelbanor är i grunden dubbelriktade. För enkelriktade cykelbanor krävs lokal trafikföreskrift och utmärkning med tilläggstavla. Avgörande för valet av enkel- eller dubbelriktad cykelbana är de lokala förhållandena och kontinuiteten i nätet. Stor hänsyn tas till anslutande cykelbanor. Övergång mellan enkel- och dubbelriktning ska utformas tydligt och kompletteras med symboler på cykelbanan. Detta gäller även där cykelbanan slutar. Fortsätter cykelbanan längre fram skall detta också tydligt framgå.
Enkelriktade cykelbanor på båda sidor av en gata tar större plats än en dubbelriktad på ena sidan. Dock bör dubbelriktade cykelbanor ligga på båda sidor av en gata för att minska korsningsbehovet för cyklisterna. Läs mer om bredder under Typsektion och utformning.
Hinder
Inga fysiska hinder får sättas upp i cykelbanan eller inom rekommenderat minsta avstånd till sidohinder från denna. Läs mer under Hinder/Gång- och cykelbana. Vid smala cykelbanor är det speciellt viktigt att beakta avståndet till sidohinder. Utmed cykelbanor och överfarter får "vassa" kantstenshörn inte förekomma.
Belysning
Det skall kännas tryggt att vistas på gång- och cykelbanor även vid mörker. En fullgod belysning på sträckor, vid korsningar och tunnlar skall finnas. En fullgod belysning på gång-och cykelbanan är oftast viktigare än på körbanan. Skymmande träd och buskage skall beskäras/tas bort. Läs mer under Belysning.
Vägvisning, skyltning och markering
Cykelbanorna skall ha en god vägvisning till målpunkter enligt vägvisningsplanen för cykelvägar. LÄNK
När en lokalgata utgör en länk i det övergripande cykelnätet skall detta tydligt framgå för cyklisterna av utformning, vägmarkeringar och vägvisning.
Det bör inte finnas fler stolpar och skyltar än nödvändigt utmed cykelbanorna då dessa i sig utgör en påkörningsrisk. Skyltning av påbjuden cykelbana görs där det kan föreligga risk för missförstånd - gäller såväl bilister som cyklister eller gående. För att uppnå extra tydlighet markeras, i första hand, symboler på gång-och cykelbanan. Läs mer under avsnitten Vägmärken och vägmarkering/Vägärken, Skyltsättning och Vägvisning.