För betongkantstöd gäller materialkrav som angetts i SS-EN 1340. Betongkantstöd bör i första hand sättas innan slitlagret läggs.
Betongkantstöd avsett att spikas väljs i första hand beroende på att det:
- Ej är så känsligt för underlagets jämnhet.
- Ej ger stora skador på underlaget vid påkörning med exempelvis snöplog.
- Ej lossar helt vid frostlyftning.
- Är förhållandevis lätt att justera.
- Är lätt att riva. Om kantstöd ska fästas på asfalt, som lagts på gatsten eller betong, ska stöd avsett för limning användas.
Typer
Typ TK
Typen som prefabriceras, används vid busshållplatser på perrongdelen.
I de fall som uppställningsytan utförs med markbetong används TK-stödet som kantform vid utläggning av markbetong.
Vid perrongens början och slut används särskilt anslutningsstöd för att överbrygga höjdskillnaden från 170 mm till 120 mm, se standardritning 363/93-4557.
Se även standardritningar för spårvagnshållplatser. Gäller endast när bussar trafikerar hållplatsläget. 363/93-3530, -3531, -3533.
Och för busshållplatser. 363/93-3590, -3591, -3592, -3593.
Kantstödsradier
Radier ska anges på höjdplanen eller motsvarande.
För betongkantstöd väljs radier enligt betongtillverkarens sortiment.
Rakt 0,5 m långt stöd med vinklade gavlar som finns i marknaden ska ej användas.
Betongkantstöd på AG
Vid färdigställande av gångbana mm innan slutlig toppbeläggning av körbanan utförts, används typ B.
Motstöd för betongkantsten, spikat/limmat
Förstärkning av betongkantstöds fäste ska göras vid korsningskurva om körbanans radie är < 12 m. Förstärkningen åstadkoms med fyllning och packning i utrymmet mellan körbanebeläggningens ytterkant och kantstödets baksidas överkant med AG. Detta gäller oavsett vilket ytmaterial som gränsar mot kantstödets överkant. Mindre refuger bör fyllas helt eller delvis med bundet bärlager och eventuell toppbeläggning. Runt mindre refuger i utsatta lägen bör granitstöd användas.