3FD Barnkonsekvensanalys

Att utgå från ett barnperspektiv syftar på att tillgodose barnens behov och se till att barnens rättigheter tas till vara. Ungefär var femte göteborgare är under arton år. Barn och unga har rätt att vara delaktiga och ha inflytande. När Göteborg växer i snabb takt och förtätas kan det uppstå målkonflikter och konkurrens om marken – var ska då barnen och de unga få plats att leka, hänga, lära sig cykla etcetera?

Till hjälp i fysisk planering finns verktyget och processtödet barnkonsekvensanalys (BKA) som tagits fram inom Göteborgs Stad. Barnkonsekvensanalysen lyfter fram de frågor som är relevanta för barn och unga på ett systematiskt sätt. Barnkonsekvensanalyser görs för att utveckla barnperspektivet och barns eget perspektiv i stadsutvecklingen och därmed förbättra beslutsunderlaget i olika planeringsskeden.

Barnkonsekvensanalys

BKA tillsammans med SKA är framförallt ett processtöd för att belysa vilka behov, tillgångar och brister som behöver lyftas fram i planeringen utifrån olika gruppers behov, samt beskriva konsekvenser av före­slagna åtgärder. Analysen är inte ett arbetsmoment utan snarare ett förhållningssätt där perspektivet ska finnas med genom hela planeringsprocessen. Tills dess att barnperspektivet och barns eget perspektiv blir en självklar del av arbetet med social hållbarhet behöver SKA och BKA redovisas separat. När barn och unga bara är en delmängd tenderar vi att glömma bort dem.

Som hjälp i arbetet så har två analysmodeller tagits fram för BKA och SKA. Det finns också framtaget ett webbaserat verktyg i form av ”Kunskapsmatris S2020” . Du kan läsa mer om modellerna under SKA och BKA i länkarna till höger på sidan.

Ägare av planprocessen är stadsbyggnadskontoret vilka har till uppgift att driva det sociala perspektivet i processen. Trafikkontorets ansvar i processen är att bidra med kunskap kring hur trafikplaneringen påverkar och påverkas av det sociala perspektivet. Vidare har trafikkontoret ett ansvar för att det sociala perspektivet beaktas i trafikplaneringen och utformningen av offentliga rum. Nedan följer en kort sammanfattning av BKA:s olika processteg. BKA och SKA har samma processteg men kan innebära olika metoder eftersom målgruppen inte är densamma. För mer information om processen så se länkarna till BKA samt trafikkontorets roll i arbetsprocess för detaljplan till höger på sidan. 

Inventering

Syftet med inventeringen är att inhämta barnperspektivet. Hur fungerar området idag för barn och unga? Vilka kvaliteter och behov finns? Vad känner vi till och vad måste vi ta reda på? Hur inhämtar vi barn och ungas synpunkter eller perspektiv? Finns det behov av dialog? Som stöd i identifieringen av viktiga sociala aspekter för projektet kan BKA-matrisen användas för att sortera och prioritera aspekterna.

Utgå från inventeringen. Vilka brister är det som ska åtgärdas? Vilka kvaliteter ska uppnås? Vem ansvarar?

Åtgärder

Vilka åtgärder behövs för att nå målen? Vem ansvarar för att de förverkligas? Hur tas barn och ungas erfarenheter och synpunkter till vara i åtgärderna?

Konsekvenser

Är förslaget ett steg mot en barnvänligare stad? Hur ser förslagen till förändring ut i förhållande till den kunskap som inventerades i början av projektet? Vilka positiva och negativa konsekvenser innebär det för barn och unga i förhållande till andras intressen? Vilka barn berörs av beslutet? Vilka konsekvenser är mest relevanta? Behövs mer kunskap? Vilka avvägningar och ställningstagande har gjorts under projektets gång?