3FB Planprocessen

Just nu pågår GEM-projektet (gemensam projektmodell) med målsättning att nå kortare ledtider, rätt kvalité och säkrare leverans. GEM drivs av FK, SBK och TK tillsammans och har i uppdrag att skapa ett gemensamt arbetssätt, gemensamma arbetsflöden och en gemensam projektstyrningsmodell. Detta innebär att texterna under rubriken "planarbete" successivt kommer uppdateras efter hand som nytt material tas fram.

Planprocessen regleras formellt i plan- och bygglagen (PBL) och har som syfte att pröva om ett förslag till markanvändning är lämpligt. Det är Byggnadsnämnden som har ansvaret för planarbetet i kommunen. I planprocessen sammanvägs allmänna och enskilda intressen.

Kommunens översiktsplan ger vägledning och stöd i beslut om användning av mark- och vattenområden samt hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras. Översiktsplanen utgör underlag för att ta fram detaljplaner, program och områdesbestämmelser. Detaljplanen är bindande och talar om vad som får och inte får göras inom planområdet

Trafikkontoret deltar aktivt i framtagandet av detaljplaner. Uppdraget består inte bara i att ta fram material för allmän platsmark utan även att bevaka trafikfrågor på kvartersmark. Hur stor Trafikkontorets medverkan i planarbetet är kan skilja sig mycket från fall till fall. Relativt ofta handlar det om att hjälpa till med att ta fram en trafikutredning, eller bara ett trafikförslag, men det kan också röra sig om att hjälpa till med olika typer av utredningar, exempelvis en bullerutredning eller parkeringsutredning. Vid framtagandet av trafikutredning/trafikförslag ska mallen för trafikutredning, enligt dokumentlistan till höger, användas.

I detaljplanearbetet samordnar trafikkontorets handläggare synpunkter från övriga intressenter/ansvariga (se kontaktlista) inom trafikområdet – till exempel inom kollektivtrafik, cykel, parkering, räddningstjänst och renhållning.

Förutom att medverka i framtagandet av detaljplaner har trafikkontoret också ett ansvar som kommunal myndighet (remissinstans) och granskar planhandlingar och lämnar in yttranden till byggnadsnämnden. Då planen är av principiell karaktär, har allmänpolitiskt intresse eller innebär stora investeringar i trafikanläggningar tas ärendet upp för beslut i trafiknämnden innan den skickas till byggnadsnämnden. En anmälan till sammanträdet görs i trafikkontorets diarium. I övrigt tillämpas långtgående delegation. Ärenden som hanteras med delegation sammanställs i en delegationslista inför varje trafiknämnd. Både yttranden och tjänsteutlåtanden till nämnden ska följa kontorets interna mallar (se mallar till höger). Ett yttrande ska ge trafikkontorets fackmässiga synpunkter på förslaget och klart redovisa kontorets ställningstagande.

Förplanering

För att få till en ny detaljplan kan en intressent, till exempel fastighetsägare, fastighetskontoret eller trafikkontoret, ansöka om ett planbesked från kommunen. I planbeskedet talar kommunen om ifall de kommer att inleda ett planläggningsarbete eller inte. Förplaneringsskedet syftar till att pröva om planen är lämplig.

För att göra en tidig bedömning av lämpligheten tas de planförfrågningar som kommer in till stadsbyggnadskontoret upp på det så kallade "inkorgsmötet", där representanter från stadsbyggnadskontoret, fastighetskontoret och trafikkontoret deltar. Stadsbyggnadskontoret kan därefter göra en förprövning innan ett planbesked lämnas. I vissa fall krävs en trafikutredning för att närmare klarlägga förhållandena på plats. Utöver den fysiska lämpligheten är det också av stor betydelse att belysa projektets genomförbarhet ekonomiskt.

Ett positivt planbesked innebär ingen garanti för att en plan slutligen kommer att antas. Beskedet bekräftar bara att ett planarbete kan påbörjas. I stadsbyggnadskontorets produktionsplan listas de planer som beräknas starta ett visst år.

 

Program

I de fall det bedöms underlätta arbetet på grund av exempelvis motstående intressen, inleds planarbetet med ett program. I programmet sätter kommunen upp utgångspunkter och mål för planen. Om en plan följer intentionerna i översiktsplanen och det inte finns några speciella konfliktpunkter, så kan programskedet hoppas över och detaljplan startas direkt.

Om ett program görs så ska allmänheten, myndigheter, organisationer med flera ges möjlighet att lämna sina synpunkter i ett så kallat programsamråd. Synpunkterna besvaras i en samrådsredogörelse.

I rollen som kommunal myndighet lämnar trafikkontoret ett eget yttrande om programförslaget. Ur trafiksynpunkt är nedanstående frågor vara viktiga att bevaka i programskedet. Checklista för dokumentation av svaren finns till höger.

• Följer planen intentionerna i översiktsplanen eller är avvikelserna stora? Vad får avvikelserna i så fall för konsekvenser?
• Är planen av principiell karaktär - så att den ger framtida konsekvenser? Innebär den exempelvis att man ”öppnar upp” ett nytt bebyggelseområde i ett läge där vi ur ekonomiska, säkerhets-, framkomlighets- eller andra aspekter anser det olämpligt med en stor exploatering? Efterföljande planer i samma område kan vara svåra att ”stoppa”.
• Visar planen förutsättningar för alla trafikantslag som överensstämmer med det vi eftersträvar - gällande; trafiksäkerhet, tillgänglighet, trygghet, miljö- och hälsopåverkan och stadsmiljö? Utgå från vad det är för trafik som alstras till området.
• Kan god kollektivtrafik anordnas till och från området - gällande; turtäthet, avstånd till hållplats, resmöjligheter och så vidare?
• Krävs en tätare exploateringen med hänsyn till att god kollektivtrafik ska kunna ordnas?
• Kan stora målpunkter nås från planområdet med god tillgänglighet, god trafiksäkerhet och på ett tryggt sätt?
• Vilka parkeringsvillkor ska gälla i området?
• Medför planen någon miljöpåverkan?
• Medför planen påverkan utanför området, exempelvis ur buller- eller trafiksäkerhetssynpunkt på ett sådant sätt som är oacceptabelt eller måste åtgärdas för att planen ska kunna genomföras?

Samråd

Under samrådsskedet tas ett konkret och detaljerat planförslag fram. Om processen innehållit ett programskede tas synpunkter från detta med i arbetet. När förslaget är klart genomförs ett plansamråd. Efter samrådet upprättas en samrådsredogörelse av Stadsbyggnadskontoret.

Detaljplanearbetets uppstart sker på ett så kallat startmöte som projektledaren på Stadsbyggnadskontoret kallar till. Hit inbjuds alla de kommunala förvaltningar som har/kan ha ett intresse i planen. Startmötet ska föregås av ett uppstartsmöte där handläggare för Stadsbyggnadskontoret, Fastighetskontoret och Trafikkontoret träffas för att gemensamt gå igenom förutsättningar för planarbetet, sätta en tidplan, gå igenom vilken konsultinsats som kan behövas etc. Trafikkontorets roll i denna fas är att:

• Lyfta eventuella knäckfrågor
• Bidra till tidplanen genom att bedöma hur stor insats Trafikkontoret (ev genom konsult) behöver göra
• Samla ihop tidigare utredningar och aktuella byggprojekt som berör området

I detaljplanearbetet ingår i den planansvarige frånTrafikkontorets ansvar att samordna intressen från övriga intressenter inom trafikområdet - Västtrafik, cykelsamordnaren, parkeringsenheten, Räddningstjänst och renhållningen. Vilka personer som har ansvar inom respektive område framgår av kontaktlistan. I det formella yttrande som Trafikkontoret lämnar ska synpunkterna från samtliga intresseområden vara samordnade. Yttrandet ska skrivas enligt mallen "Yttrande planprocessen" som finns under dokument till höger. För kontroll att allting har beaktats används checklistan för detaljplanesamråd.

Granskning

Stadsbyggnadskontoret ställer ut planförslaget med eventuella ändringar för möjlighet till granskning under minst tre veckor. Under granskningstiden kan alla som har synpunkter lämna in dessa skriftligen till stadsbyggnadskontoret. Trafikkontoret lämnar alltid in ett formellt skriftligt yttrande över detaljplanen. Endast skriftliga synpunkter som kommer in senast under granskningstiden kan ligga till grund för ändringar eller eventuellt överklagande av detaljplanen.

Inkomna synpunkter sammanställs i ett utlåtande. Utlåtandet skickas sen till Länsstyrelsen samt till de som lämnat in skriftliga synpunkter. Med utgångspunkt från inkomna synpunkter görs eventuella ändringar av detaljplanen innan den går vidare för antagande. Fastighetskontoret kallar intressenten till ett genomförandemöte för att klara ut resterande genomförandefrågor och skriver alla avtal som rör planens genomförande.

Antagande

Kommunfullmäktige eller byggnadsnämnden antar detaljplanen. Beslut kring planens antagande meddelas på kommunens anslagstavla. Beslutet kan överklagas till Länsstyrelsen inom en treveckorsperiod. Enbart de som är sakägare och som har lämnat skriftliga synpunkter under antingen samrådet eller granskningen kan överklaga planen. Sakägare är till exempel de som bor eller är fastighetsägare inom planområdet eller i dess absoluta närhet.

Laga kraft

En ny detaljplan vinner laga kraft och börjar gälla när tiden för överklagande gått ut och ingen har överklagat. Om någon har överklagat börjar planen gälla tidigast när länsstyrelsen beslutat att avslå överklagan eller när överklagandet slutligen blir avgjort i domstol.

Genomförande

När detaljplanen har vunnit laga kraft beställer fastighetskontoret en projektering, av de åtgärder som ska utföras på allmän plats, från trafikkontoret. Vid ett så kallat "överlämningsmöte" överlämnas ett trafikförslag från avdelning Trafik till avdelning Väg och bana för upphandling av projektering. Trafikförslag och övriga handlingar ska följa anvisningar i Teknisk handbok och vara godkänt av enhetschef.

Planbestämmelser

I en detaljplan ska kommunen bestämma och ange gränserna för vad som är allmänna platser (offentlig plats avsedd för gemensamt behov), kvartersmark och vattenområde. Efter detta väljer kommunen vilka planbestämmelser som behövs för att uppnå detaljplanens syfte. Inom respektive område kan bestämmelser anges som styr hur områdena får användas. För att reglera utformningen av områdena används egenskapsbestämmelser och för att planen ska vara möjlig att genomföra kan olika administrativa bestämmelser tillföras.

I plan- och bygglagen regleras både vilka bestämmelser en detaljplan måste innehålla (markanvändning och genomförandetid) och vilka den får innehålla. En detaljplan får inte innehålla fler bestämmelser än vad som är nödvändigt för att uppnå syftet med planen.
Huvudregeln är att kommunen ska vara huvudman för allmänna platser. Kommunen kan dock bestämma att kommunen inte ska vara huvudman, detta innebär ett så kallat enskilt huvudmannaskap. Det är också möjligt att inom en och samma detaljplan ha olika huvudmannaskap för allmänna platser. Kommunen måste redovisa särskilda skäl för att överlåta huvudmannaskapet på någon annan.

Bestämmelser om allmänna anordningar på enskild mark innebär en inskränkning för fastighetsägaren. Exempelvis att marken ska vara tillgänglig för ledningar eller allmän gång- och cykeltrafik. Det innebär en begränsning för fastighetsägaren att använda marken. Det medför dock inte automatiskt någon rätt för kommunen att ta marken i anspråk förrän servitut eller andra rättighetsupplåtelser har tillkommit.

Det går inte att kräva att en viss planbestämmelse omedelbart genomförs så snart beslutet att anta detaljplanen vunnit laga kraft. Sådana krav kan normalt ställas först då en åtgärd vidtas, exempelvis vid bygglov eller tillståndsgivning enligt miljöbalken. Det kan till exempel gälla bestämmelser om gränsvärden för vissa störningar, som när de införs i planen blir styrande för efterkommande prövningar enligt miljöbalken. Det går alltså inte att med en detaljplan tvinga fram en önskad utveckling eller förändring.

Trafikområde är samlingsnamnet för olika användningar av allmän plats som har med trafik att göra. Gatans trafikfunktion, tillgängligt gaturum och den omgivande bebyggelsens användning, som till exempel bostäder, skolor eller affärscentra, ger förutsättningar för att bedöma och bestämma typen av trafikområde. Eventuella särskilda åtgärder för hastighetsdämpning, trafikslag (bil-, gång-, cykel-, kollektivtrafik med flera) eller tidsbegränsning av trafik regleras bäst i den lokala trafikförordningen. Sådant som går att styra på annat sätt, till exempel med lokala trafikföreskrifter, bör ej regleras i en detaljplan. Planbestämmelser om till exempel hastighet och trafikbegränsningar är därför olämpliga att använda.
Trafikområde kan enligt Boverkets rekommendationer (PBL Kunskapsbanken) delas in i: GENOMFART, INFART, HUVUDGATA, LOKALGATA, INDUSTRIGATA, BUSSGATA, GÅNGFARTSOMRÅDE, GCM-VÄG, GÅGATA och P-PLATS. Trafikkontoret anser dock att beteckningen GÅNGFARTSOMRÅDE är olämpligt. Lagstiftningen ställer vissa utformningskrav på gångfartsområden, vilket kan vara svårt att garantera i detaljplaneskedet. Regleringen kan överklagas om den inte är utformad enligt kraven. Regleringen gångfartsområde kan tillämpas där det är lämpligt även om detaljplanen inte anger det.

För alla gatutyperna gäller att bestämmelserna inrymmer de vanliga arrangemangen av trafikanordningar, planteringar, gräsytor, hållplatsskydd, kiosker med mera. I känsligare miljöer, till exempel i centrumlägen eller i nära anslutning till bostäder, bör läget för exempelvis hållplatsskydd, kiosker och toaletter bestämmas i planen.

Boverket har valt att gruppera de olika beteckningarna för trafikområde enligt följande:

GENOMFART, INFART och HUVUDGATA:

• ingår i sammanhängande huvudnätet
• med hög framkomlighet
• stort korsningsavstånd
• stort trafikflöde
• få tomtutfarter
• separata gång- och cykelbanor
• bör medge hög hastighet utan att äventyra säkerheten
• oftast olämpligt med gatuparkering

LOKALGATA, INDUSTRIGATA och BUSSGATA:

• avgrenat från huvudnätet
• ingår i lokalnätet
• lägre framkomlighet
• litet trafikflöde
• många tomtutfarter
• normalt cykeltrafik på körbanan, ibland även gångtrafik
• utformning som leder till låg hastighet
• parkering beslutas genom lokala trafikföreskrifter

GÅNGFARTSOMRÅDE, GÅGATA och GCM-VÄG:

• utgör fotgängarområden
• GCM-väg tillåter även cyklister och mopedtrafik

P-PLATS:

• parkering av alla slags fordon på allmän plats

I allmänhet får parkering av fordon också anordnas inom trafikområden, med så kallad gatuparkering. Parkering på allmän plats för vilken kommunen är huvudman kan i princip endast upplåtas på kortare tid, och det är därför inte möjligt att bilda rättigheter för fastigheters enskilda användning, till exempel servitut eller gemensamhetsanläggning, för detta på sådan mark.

Ändamålet TORG inrymmer kiosker och serveringar, torghandel, kollektivtrafik med hållplatsskydd samt parkeringsplatser. Om någon av dessa funktioner ska ha en dominerande omfattning eller om torgets utformning så motiverar bör användningen preciseras, till exempel BUSSTORG.