Cirkulationsplats

Fyra saker som symboliserar en cirkulationsplats:

• Cirkulationsplatsen jämnar ut och fördelar framkomligheten i korsningen - ökar sekundärvägstrafikanternas och inskränker primärvägstrafikanternas framkomlighet.
• Cirkulationsplatsen ger ofta lägre total tidskostnad för korsningen än signalreglerade korsningar.
• Trafiksäkerheten i cirkulationsplatser är hög eftersom hastigheten är låg i korsningspunkten och korsningsvinkeln är liten mellan cirkulerande och inkommande fordon.
• Det kan vara svårt att orientera sig i en cirkulationsplats som fotgängare och cyklist.

Framkomlighet

Generellt är cirkulationsplats fördelaktig vid en sekundärvägsandel som överstiger 25-30 %.
Cirkulationsplats med ett körfält och ej överkörbar rondell klarar normalt ett trafikflöde på upp till cirka 20-25 000 inkommande fordon per dygn, vid jämt fördelade flöden och vid inte allt för stor andel trafik under maxtimmen.
Belastningsgrad under dimensionerande timme bör inte överstiga 0,8 och helst inte 0,6.

Hastighetsdämpning och utformning

Erfarenhetsmässigt fungerar trafiken bäst vid så kallad rak inkörning, samt att endast ett körfält går igenom cirkulationsplatsen. Rondelldiametern ska inte understiga 11 meter och ytterdiametern bör vara mellan 27 och 36 meter. Rondellens diameter har betydelse för såväl framkomligheten som cirkulationsplatsens effekt som hastighetsdämpare. Det är viktigt att få till en sidoförskjutning för att få ner bilisternas hastighet och därmed få god interaktion mellan bilisterna. Förhållandet mellan rondellens diameter och cirkulationsplatsens diameter är central liksom rondellens placering i cirkulationen. 

Beakta följande för att få rätt storlek och placering på rondellen i cirkulationsplatsen:

• Vid rak inkörningär det viktigt att rondellen ligger centriskt placerad i cirkulationsplatsen. Om det inte går att placera rondellen centriskt bör i första hand annan korsningslösning prövas. Om det trots det visar sig att cirkulationsplats är den bästa lösningen bör inkörsvinkeln justeras så att erforderlig sidoförskjutning ändå uppnås.
• Om rondellens diameter är ≥ 22 m ska inte rondellen vara överkörningsbar.  
• När rondellens diameter är ≥ 14 m och < 22 m utformas rondellen med ett brätte (2-3 m brett).
• När rondellens diameter är  ≥11 m och < 14 m ska rondellen vara överkörningsbar. Dimensionerande fordon ska dock inte behöva korsa rondellens centrumlinje för att ta sig igenom cirkulationsplatsen.

Den överkörningsbara ytan (brättet) bör ha ett jämt avvikande material och avgränsas med ett lågt kantstöd. Se ritningen nedan. Bredden på brättet kan variera mellan 2 och 3 meter. På sträckor där buss går i linjetrafik bör cirkulationsplatsen utformas så att bussen kan passera utan att behöva trafikera det upphöjda brättet. Det är viktigt att brättet och dess kant får god belysning.




 
Valet av ett eller tvåfältig cirkulationen görs med en framkomlighetsanalys. En överslagsbedömning av behov av två körfält i tillfart kan bedömas med figuen nedan. Om en tillfart kräver tvåfältighet måste antingen hela cirkulationen göras tvåfältig, alternativt ordnas en fri högersväng (om den högersvängande trafikmängden är av den storleken).

Utformning för personer med nedsatta funktioner

Synskadade personer upplever generellt gångpassager vid en cirkulationsplats som svåra att använda. Skälen till detta är flera; ljudbilden är svårtolkad och för personer både med och utan synrest kan det vara svårt att uppfatta om ett fordon är på väg ut från cirkulationen eller inte. När många signalreglerade korsningar, vilka synskadade upplever som den bästa lösningen, byts ut mot cirkulationsplatser kan det bidra till att många upplever en försämring i trafikmiljön. Av detta skäl är det extra viktigt att stor omsorg läggs vid utformningen av en cirkulationsplats alternativt att översyn görs om det finns bättre ställen för oskyddade trafikanter att passera gatan, än i anslutningen till cirkulationsplatsen.

 

Översyn av alternativ gångpassage

Både vid ombyggnation och nyanläggning bör alternativa passager utredas. Om förutsättningarna för att korsa en väg är bättre på en annan plats än i direkt anslutning till cirkulationen, kan en längre gångväg motiveras. Med bättre förutsättningar avses t ex en signalreglerad passage, lägre/tydligare ljudbild, och/eller lägre hastighet i form av fysiska åtgärder.
I särskilda fall kan det även finnas motiv till att göra passagerna planskilda eller förse dem med trafiksignaler. Då dessa åtgärder är kostsamma ska nyttan med åtgärderna särskilt utredas.

Placering av gångpassage

Avståndet mellan gångpassagen och cirkulationsplatsen ska vara så pass långt att det får plats med minst ett fordon. Detta medför en tydligare ljudbild, lättare att tolka om ett fordon är på väg ut ur cirkulationen samt ökar chanserna för synskadade personer att inte hamna i cirkulationen om de tar ut felaktig riktning för passage över gatan.

Utformning av gångpassage

Gångpassagen utformas enligt de ”riktlinjer” som anges under rubriken gång- och cykelpassage. Särskild stor vikt läggs vid följande parametrar:

• Orientering till passage (t ex pollare eller annan fysisk markering längs gångbanans innerkant, ljudfyr)
• Markering av gräns mellan gångbana/refug och körbana (exempelvis med kantstöd)
• Orientering över passage, riktningsgivning (t ex vinkelräta kantstöd eller längsgående kantstöd i refug)
• Passagen utformas så gen som möjligt för att uppnå en kort passage och underlätta orientering över passagen.
• Refug anläggs mellan körfält med olika riktningar.

God belysning av passage och dess omgivning ökar de gåendes synbarhet för fordonsförare samtidigt som de gående lättare kan orientera sig till och över passagen.