Övergångsställe och cykelöverfart kan anläggas där fordonsförare ska ha väjningsplikt för gående och cyklister i en korsning. Trafikmiljön ska då vara utformad så att hastigheten inte överstiger 30 km/h (85-percentilen). Låg hastighet säkras främst genom hastighetsdämpande åtgärder, så som förhöjningar. I en gatukorsning eller cirkulationsplats bör avståndet mellan ett övergångsställe/cykelöverfart och en gata medge att minst ett fordon får plats.
Övergångsställe
Ett övergångsställe kan finnas både i korsning och på sträcka och anordnas där framkomlighet för gående behöver säkerställas. Det gäller särskilt vid kollektivtrafikhållplatser, skolor, äldreboende och andra publika anläggningar där det finns många gående med begränsade förutsättningar i trafiken. Ett övergångsställe ordnas också där en gångbana korsar en gata intill en cykelöverfart, för att samma väjningsregler ska gälla för både cyklister och gående.
Trafikkontoret har tagit fram en policy för övergångsställen som beskriver var det kan vara aktuellt att anlägga övergångsställen, se ”Policy för övergångsställen” till höger på sidan.
För att säkra låga hastigheter utformas övergångsställen som förhöjda övergångsställen. Signalreglerade övergångsställen på sträcka bör också förhöjas. Vid förhöjningar på utryckningsvägar behöver samråd ske med räddningstjänsten, se kompetens ”Räddningstjänsten”. På gator med kollektivtrafik måste samråd ske med Västtrafik, se Kompetens ”Västtrafik trafikutformning”, innan ett eventuellt genomförande.
Övergångsställe (utan trafiksignal) bör inte förekomma:
- på gator och vägar där högsta tillåtna hastighet är >50km/h
- där verklig hastighet överstiger 30 km/h (85-percentilen)
- över spår och bussgator
Ibland kan ett övergångsställe vara signalreglerat. Det gäller oftast i signalreglerade gatukorsningar där övergångsstället är en del i anläggningen. Ibland finns också fristående gångsignaler. Ljud i signal för gående har tre funktioner för blinda och synskadade personer: ljudet underlättar lokalisering av passagen, informerar om när det är grönt och vägleder över gatan. Se vidare 3GF Signalanläggning.
Cykelöverfart
Cykelöverfarter används i korsningar där cyklistens framkomlighet prioriteras samt då något av följande är uppfyllda:
- där en tydlig genomgående cykelbana inte kan ordnas, vanligen vid cirkulationsplatser och fyrvägskorsningar
- cykelbanan korsar gatan på sträcka (inte i anslutning till gatukorsning)
- cykelkorsningen ligger intill ett övergångsställe för att få samma väjningsregler (gäller inte vid signalreglerade korsningar)
Vid cykelöverfarter har fordonsförare väjningsplikt mot cyklande och förare av moped klass II som är ute på eller just ska färdas ut på cykelöverfarten. Trafikmiljön ska utformas så att fordon inte kan köras fortare än 30 km/h i korsningspunkten. En bedömning behöver göras i varje enskilt fall om fysiska åtgärder krävs eller inte.
För att säkra att fordon inte förs med högre hastighet än 30 km/tim (85-percentilen) kan cykelöverfarten behöva förhöjas. Vid förhöjningar på utryckningsvägar behöver samråd ske med räddningstjänsten. På gator med kollektivtrafik måste samråd ske med Västtrafik, se Kompetens ” Västtrafik trafikutformning”, innan ett eventuellt genomförande. Cykelöverfarten bör dras in så att det får plats ett fordon mellan cykelöverfarten och väjningslinjen vid den korsande körbanan.
Cykelöverfarter är reglerade i Trafikförordningen och kräver en lokal trafikföreskrift. En cykelöverfart ska markeras enligt principiella utformningar nedan med vägmarkeringar för cykelöverfart eller cykelpassage (M16), väjningslinje (M14) och med vägmärke för cykelöverfart (B8). I det fall cykelöverfart kombineras med övergångsställe markeras endast en rad med cykelrutor (M16) och vägmärke för övergångsställe (B3) placeras alltid under vägmärke för cykelöverfart (B8). Vägmärkena kan placeras på samma stolpe där övergångsstället ligger först i förhållande till fordonens färdriktning. Där cykelöverfarten ligger först placeras stolpen för cykelöverfart före cykelöverfarten. Vägmärket för övergångsställe placeras då på egen stolpe i övergångsstället, enligt figur nedan. Om farthindermarkering ska utföras bör det vara minst 4 meter mellan farthindermarkering (M17) och väjningslinjen så att väjningslinjen lättare kan uppmärksammas. Utformning redovisas på standardritningarna 4504–4506.
Figur 3: Principiell utformning och utmärkning av cykelöverfart i korsning
Figur 4: Principiell utformning och utmärkning av en cykelöverfart på sträcka
Figur 5: Principiell utformning och utmärkning av cykelöverfarter i en cirkulationsplats