Cirkulationsplats kan vara rätt lösning i korsningar med höga fordonsflöden och där trafiken är relativt jämnt fördelade mellan de ingående gatorna. Rätt utformad blir cirkulationsplatsen ett viktigt verktyg i stadsbyggandet och bidrar också till en ökad trafiksäkerhet. För att uppnå detta ska cirkulationsplatser:
- storleksmässigt anpassas till den omgivande gatu- och stadsstrukturen.
- i första hand utformas med enkla körfält och överkörbart brätte.
- utformas så att de ger en tydligt hastighetsdämpande effekt.
- vara säkra och väl anpassade för cyklister och gående
- utformas så att de bidrar positivt till stadsmiljön och upplevelsen på platsen.
En cirkulationsplats med en belastningsgrad som överskrider ca 0,8 har traditionellt betraktats som överbelastad och därmed avfärdats. Det har dock visat sig att cirkulationer i många fall kan fungera utmärkt även vid högre belastningsgrader. Trafikkontoret förordar därför att det genomförs mer noggranna kapacitetsanalyser i de fall man får tidiga indikationer på höga belastningsgrader i en cirkulation.
Standardcirkulationsplatsen (exempel 1, standardritning 4558) har en rondellradie på 10 meter och total radie på 18 meter och ger full framkomlighet för lastbil med släp, boggibuss (14,5 m) och ledbuss.
I cirkulationsplatser med mycket tung trafik kan utformningen anpassas för ökad framkomlighet genom att öka brättet till 5 meter och minska rondellen i motsvarande grad.
På platser med begränsat utrymme kan standardritning (exempel 2, standardritning 4558) användas. Denna ger också full framkomlighet för lastbil med släp, boggibuss (14,5 m) och ledbuss. Körklassen är dock lägre och är mindre lämplig i korsningar med omfattande tung trafik.
Alla cirkulationsplatslösningar som tas fram åt trafikkontoret ska vara hastighetssäkrade motsvarande 30 km/h där det finns oskyddade trafikanter, respektive 40/50 km/h där det endast förekommer biltrafik. Hastighetskontrollen ska göras enligt VGU 2015_87_Råd för Vägar och gators utformning ”Körspår genom cirkulationsplats” enligt figur 4.1 – 14 Körspår genom cirkulationsplats. Notera att överkörbar del (brätte) ska inkluderas i körytan.
Beakta följande för att få rätt storlek och placering på rondellen i cirkulationsplatsen:
- Vid rak inkörning är det viktigt att rondellen ligger centriskt placerad i cirkulationsplatsen. När rondellen inte kan vara centralt placerad så behöver inkörsvinkeln justeras så att man uppnår tillräckligt stor sidförskjutning för att få rätt hastighet på inkommande fordon.
- När rondellens radie är 11 m eller större ska inte rondellen vara överkörningsbar.
- När rondellens radie är 7 m eller större men mindre än 11 m, utformas rondellen med ett brätte (2-3 m brett).
- När rondellens radie är 5,5 m eller större men mindre än 7 m, ska rondellen vara överkörningsbar. Dimensionerande fordon ska inte behöva korsa rondellens centrumlinje för att ta sig igenom cirkulationsplatsen.
Den överkörningsbara ytan i en cirkulationsplats (brättet) bör ha ett avvikande material och avgränsas med ett lågt fasat kantstöd. Bredden på brättet kan variera. Det är oftast en fördel om själva körbanan i cirkulationen görs smal och anpassad för i första hand personbilar, vilket gör att hastigheterna totalt sett hålls nere.
Där en cirkulationsplats har ett övergångsställe och/eller cykelöverfart ska avståndet mellan dessa och cirkulationsplatsen vara så pass långt att det får plats med minst ett fordon i såväl tillfart som frånfart. Det minskar konflikter mellan fordon och gående på väg över gatan. Det medför också att det blir lättare att tolka för de oskyddade trafikanterna om ett fordon är på väg ut ur cirkulationen samt ökar chanserna för synskadade personer att inte hamna i cirkulationen om de tar ut felaktig riktning för passage över gatan.
När en signalreglerad korsning ersätts med en cirkulationsplats kan många synskadade uppleva att det blir en försämring av trafikmiljön. Av detta skäl är det extra viktigt att stor omsorg läggs vid utformningen av en cirkulationsplats.