För fastighetsägares användning av den allmänna va-anläggningen i Göteborgs kommun gäller lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster eller annan författning samt vad som föreskrivs i stadens allmänna bestämmelser, ABVA. Dagvattenansvaret regleras genom VA-huvudmannens verksamhetsområde.

Allt dagvatten från trafikytor inom detaljplan klassas som avloppsdagvatten (Miljöbalken (MB) kap 9 §2). Dagvatten från trafikytor utanför detaljplan klassas som ”trafikdagvatten” (inte som avloppsvatten) och ska omhändertas enligt MB:s hänsynsregler. 

Alla projekt är unika. Dagvattenplaneringen är typiskt objektsstyrd och måste studeras från fall till fall. Dagvatten ska planeras utifrån avrinningsområdet och möjliga placeringar av anläggningar utanför det aktuella arbetsområdet ska också genomlysas.  

Några grundläggande ställningstaganden:

• Anläggningar som både fördröjer och renar ska prioriteras framför anläggningar som enbart klarar endera saken.
• Större anläggningar som tar emot vatten ifrån stora områden ska prioriteras. Där det inte är möjligt används småskaliga lösningar.   
• Kostnadseffektiva lösningar ska alltid eftersträvas.  
• Trafikkontoret ansvarar endast för dagvatten från allmänna platser som förvaltas av trafikkontoret. 

Förvaltningen Kretslopp och vatten har det övergripande ansvaret och helhetssynen för stadens dagvattenhantering. Det är i första hand kretslopp och vatten som tar fram dagvattenutredningar på uppdrag av andra förvaltningar. I exploateringsprojekt är det stadsbyggnadskontoret som ger kretslopp och vatten uppdraget, i trafikkontorets investeringsprojekt är det trafikkontoret som är uppdragsgivaren.

Stadens infrastruktur är en mycket stor investering och hit hör dagvattenanläggningar och ledningar. Det är av största vikt att infrastrukturen även fortsättningsvis byggs med stor robusthet och på sådant sätt att kostnaderna för drift- och underhåll hålls låga.

Vatten i vägkroppen försämrar gators bärighet och därför är vägkroppens dränering viktig. Dagvatten får inte infiltreras i gatornas vägkropp, gc-vägar, torg, p-platser eller i spårbanorna. Dagvattenanläggningar som t.ex. fördröjningsmagasin ska inte placeras i, under, eller i närheten av gator, vägar eller spårområden som trafikeras av kollektivtrafik. Med rätt uppbyggnad av vägkropp och dagvattenanläggning kan fördröjningsmagasin accepteras under parkeringsplatser, torg och gång-och cykelbanor.

Jordartskartan visar var det finns infiltrationsmaterial och det är viktigt att utnyttja den infiltration som är möjlig. Observera att det kan finnas fördelaktiga placeringar av anläggningen utanför planområdet/arbetsområdet

Genomförbarheten med hänsyn till ledningar och annan infrastruktur måste beaktas. Ledningskollen, samlingskartan samt, fastighetsregistret innehåller sådana uppgifter. Se mer under 2EB Teknsik försörjning

Staden förtätas och gaturummen blir trängre samtidigt som samma funktioner fortfarande ska få plats. Med en dagvattenhantering där anläggningar ska placeras i gaturummet är det viktigt att beakta dagvattenanläggningarnas yt-och volymanspråk vid planeringen.

Kollektivtrafiken har mycket hög prioritet. Dagvattenanläggningar får inte påverka kollektivtrafikens framkomlighet vid drift och underhåll vilket gäller såväl grävarbeten som uppställningsplatser för drift-och underhållsfordon. Trafikstörningar för övrig trafik ska också undvikas. Dagvattenanläggningar ovan mark såsom raingardens, översvämningsbara växtbäddar, diken och vattenrännor ska utformas så att de ger upplevelsevärden till stadsrummet. Vanligen innebär det anläggningar med växtlighet men kan också vara anläggningar i form av skulpturer mm.

Alla kostnader måste tas med i kostnadsbedömningarna, t ex bergschakt, flyttningar av ledningar och murar, kostnader för drift och underhåll. Inom detaljplanearbetet ska detta klargöras i planeringsskedet vilket kan kräva att nyttjanderättsavtal upprättas. Kostnadseffektivitet vad gäller investering, drift och underhåll är viktigt vid val av dagvattenanläggningar.

Synpunkter från miljötillsynsmyndigheten ska inhämtas.