{"id":2882,"date":"2024-04-24T11:14:17","date_gmt":"2024-04-24T09:14:17","guid":{"rendered":"https:\/\/tekniskhandbok.goteborg.se\/Arkiv\/2026-1\/?page_id=2882"},"modified":"2026-09-11T18:09:25","modified_gmt":"2026-09-11T16:09:25","slug":"3la-viktiga-grundbegrepp-inom-ljus","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/tekniskhandbok.goteborg.se\/Arkiv\/2026-1\/3-utformning\/3l-belysning\/3la-viktiga-grundbegrepp-inom-ljus\/","title":{"rendered":"3LA Viktiga grundbegrepp inom ljus"},"content":{"rendered":"<p><span style=\"font-family: 'Open Sans', Arial, sans-serif; font-size: 12pt;\">Sju begrepp\/fr\u00e5gest\u00e4llningar att t\u00e4nka p\u00e5:<\/span><\/p>\n<ul class=\"legacy-ul-list\">\n<li><span style=\"font-family: 'Open Sans', Arial, sans-serif; font-size: 12pt;\">Ljusniv\u00e5 \u2013 Upplevelsen av hur ljust eller m\u00f6rkt det \u00e4r.<\/span><\/li>\n<li><span style=\"font-family: 'Open Sans', Arial, sans-serif; font-size: 12pt;\">Ljusf\u00f6rdelning \u2013 Var det \u00e4r m\u00f6rkare eller ljusare.<\/span><\/li>\n<li><span style=\"font-family: 'Open Sans', Arial, sans-serif; font-size: 12pt;\">Skuggor \u2013 \u00c4r de h\u00e5rda eller mjuka? Var finns de? Hur upplevs de?<\/span><\/li>\n<li><span style=\"font-family: 'Open Sans', Arial, sans-serif; font-size: 12pt;\">Reflexer \u2013 Hur upplevs de? Var finns de?<\/span><\/li>\n<li><span style=\"font-family: 'Open Sans', Arial, sans-serif; font-size: 12pt;\">Bl\u00e4ndning \u2013 Var finns den? Hur m\u00e4rkbar \u00e4r den? Hur st\u00f6rande \u00e4r den?<\/span><\/li>\n<li><span style=\"font-family: 'Open Sans', Arial, sans-serif; font-size: 12pt;\">F\u00e4rgtemperatur \u2013 Hur uppfattas ljusets f\u00e4rgton (kallt eller varmt)?<\/span><\/li>\n<li><span style=\"font-family: 'Open Sans', Arial, sans-serif; font-size: 12pt;\">F\u00e4rg\u00e5tergivning \u2013 Naturliga eller f\u00f6rvanskade?<\/span><\/li>\n<\/ul>\n<p><span style=\"font-family: 'Open Sans', Arial, sans-serif; font-size: 12pt;\">\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 <\/span><br \/>\n<span style=\"font-family: 'Open Sans', Arial, sans-serif; font-size: 12pt;\">Det finns ett antal visuella begrepp som \u00e4r kopplade till upplevelse av ljus. De \u00e4r p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt inte tekniska begrepp utan handlar om att uppfatta\/uppleva ljus. Nedan utreds likheter och olikheter i begreppen.<\/span><\/p>\n<h2><span style=\"font-family: 'Open Sans', Arial, sans-serif; font-size: 18pt;\">Bl\u00e4ndning<\/span><\/h2>\n<p><span style=\"font-family: 'Open Sans', Arial, sans-serif; font-size: 12pt;\">Betraktarens uppfattning att ljuset \u00e4r st\u00f6rande och irriterande. De kontraster som ger upphov till irritation ska i m\u00f6jligaste m\u00e5n elimineras.<\/span><\/p>\n<p><span style=\"font-family: 'Open Sans', Arial, sans-serif; font-size: 12pt;\">Ibland kan horisontellt ljus anv\u00e4ndas medvetet f\u00f6r att uppn\u00e5 en\u00a0\u00f6nskad\u00a0effekt.<\/span><\/p>\n<h2><span style=\"font-family: 'Open Sans', Arial, sans-serif; font-size: 18pt;\">Diffuserat ljus<\/span><\/h2>\n<p><span style=\"font-family: 'Open Sans', Arial, sans-serif; font-size: 12pt;\">Ljuskvalitet kopplad till stora lysande ytor eller himmelsljus. Upptr\u00e4der med mjuka, eller inga skuggor eller reflexer samt mjuka kontraster. Det \u201ddiffusa\u201d kan s\u00e4gas h\u00e4rr\u00f6ra fr\u00e5n att kontrasterna blir otydligare.<\/span><\/p>\n<h2><span style=\"font-family: 'Open Sans', Arial, sans-serif; font-size: 18pt;\">F\u00e4rgtemperatur<\/span><\/h2>\n<p><span style=\"font-family: 'Open Sans', Arial, sans-serif; font-size: 12pt;\">Varmt eller kallt ljus. F\u00e4rgtemperatur beskriver med Kelvingrader om ljuset upplevs varmt eller kallt (dvs drar \u00e5t det r\u00f6da eller det\u00a0bl\u00e5 h\u00e5llet). Enligt en enkel regel kan ljusk\u00e4llorna anv\u00e4ndas f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e4rka objektens riktiga f\u00e4rger. Om v\u00e4xter eller tr\u00e4d\u00a0ska belysas \u00e4r det b\u00e4ttre att v\u00e4lja en ljusk\u00e4lla som ger ett kallare ljus (h\u00f6g f\u00e4rgtemperatur). Stadens belysning ska projekteras med en f\u00e4rgtemperatur fr\u00e5n 2800K till 3000K. Kallare eller varmare f\u00e4rgtemperatur kan anv\u00e4ndas i specifika ytor och platser.\u00a0Ljus runt 3000 K eller l\u00e4gre betecknas som varmvit och ljus fr\u00e5n 4000 K eller d\u00e4r \u00f6ver som kallvit. Dagsljus har en mycket kall f\u00e4rgtemperatur med 5000 K eller d\u00e4r\u00f6ver. Gl\u00f6dljus har en f\u00e4rgtemperatur runt 2700 K och betecknas som varmvit.<\/span><\/p>\n<h2><span style=\"font-family: 'Open Sans', Arial, sans-serif; font-size: 18pt;\">F\u00e4rg\u00e5tergivning<\/span><\/h2>\n<p><span style=\"font-family: 'Open Sans', Arial, sans-serif; font-size: 12pt;\">Om ytor och f\u00e4rger \u00e5terges naturligt eller upplevs f\u00f6rvanskade.<\/span><br \/>\n<span style=\"font-family: 'Open Sans', Arial, sans-serif; font-size: 12pt;\">F\u00e4rg\u00e5tergivning \u00e4r ett m\u00e5tt p\u00e5 ljusk\u00e4llans f\u00f6rm\u00e5ga att \u00e5terge f\u00e4rger. F\u00f6r en positiv milj\u00f6upplevelse b\u00f6r f\u00e4rger \u00e5terges s\u00e5 naturligt som m\u00f6jligt. Olika ljusk\u00e4llor \u00e4r olika bra p\u00e5 att \u00e5terge f\u00e4rger varf\u00f6r det \u00e4r viktigt att f\u00f6rst best\u00e4mma vad som ska belysas och sedan v\u00e4lja ljusk\u00e4lla utifr\u00e5n det. Ljusk\u00e4llornas sammans\u00e4ttning ger dem olika f\u00f6rm\u00e5ga att \u00e5terge f\u00e4rger.<\/span><\/p>\n<p><span style=\"font-family: 'Open Sans', Arial, sans-serif; font-size: 12pt;\">F\u00e4rg\u00e5tergivningen anges med Ra-Index. Ra 100 betecknar full f\u00e4rg\u00e5tergivning av de \u00e5tta f\u00e4rgerna i referensstandard men olika f\u00e4rgtemperaturer kommer ge olika niv\u00e5 av m\u00e4ttnadsgrad. Ra 0 inneb\u00e4r att inga f\u00e4rger alls \u00e5terges (mono kromatiskt). Ljusk\u00e4llor f\u00f6r utomhusbruk har i allm\u00e4nhet s\u00e4mre f\u00e4rg\u00e5tergivning \u00e4n de f\u00f6r inomhusbruk. En ljusk\u00e4lla f\u00f6r utomhusbruk med Ra=80-85 anses som mycket bra. N\u00e4r ljusk\u00e4llornas Ra understiger 70 sjunker kvaliteten snabbt. De vanligaste ljusk\u00e4llorna f\u00f6r utomhusbruk; h\u00f6gtrycksnatrium har Ra index 25 och keramisk metallhalogen har Ra index kring 80. L\u00e5gtrycksnatrium som ibland anv\u00e4nds p\u00e5 motorv\u00e4gar, med Ra 0, \u00e5terger bara gula f\u00e4rger. I geng\u00e4ld \u00e4r l\u00e5gtrycksnatrium en mycket effektiv ljusk\u00e4lla.<\/span><\/p>\n<h2><span style=\"font-family: 'Open Sans', Arial, sans-serif; font-size: 18pt;\">Gradient<\/span><\/h2>\n<p><span style=\"font-family: 'Open Sans', Arial, sans-serif; font-size: 12pt;\">\u00c4r en typ av kontrast d\u00e4r \u00f6verg\u00e5ngen mellan ljusheter eller f\u00e4rg \u00e4r utan definierad gr\u00e4ns. Ger ett visuellt mjukt intryck. Det g\u00e5r \u00e4ven att styra en gradient s\u00e5 den ger en h\u00e5rd kontrast\u00f6verg\u00e5ng.<\/span><\/p>\n<h2><span style=\"font-family: 'Open Sans', Arial, sans-serif; font-size: 18pt;\">Kontrast<\/span><\/h2>\n<p><span style=\"font-family: 'Open Sans', Arial, sans-serif; font-size: 12pt;\">Betyder motsats.\u00a0Visuellt handlar det om skillnader f\u00f6r ljushet och f\u00e4rg som uppfattas i synf\u00e4ltet. Kontraster \u00e4r det som b\u00e4r syninformationen och \u00e4r det mest grundl\u00e4ggande f\u00f6r hur v\u00e5rt seende fungerar. Enkelt uttryckt \u00e4r det kontrasterna som \u00e4r det vi ser och som sen \u00f6gat och hj\u00e4rnan bearbetar till synintryck.\u00a0<\/span><\/p>\n<h2><span style=\"font-family: 'Open Sans', Arial, sans-serif; font-size: 18pt;\">Ljuskvalitet<\/span><\/h2>\n<p><span style=\"font-family: 'Open Sans', Arial, sans-serif; font-size: 12pt;\">Anv\u00e4nds i dagligt tal som Ra index (CRI), men b\u00f6r avse en upplevd visuell kvalitet hos ljuset kopplad till ljusk\u00e4llan. Sammanv\u00e4g f\u00e4rg\u00e5tergivning, spektralf\u00f6rdelning, f\u00e4rgtemperatur och ljusf\u00e4rg. <\/span><\/p>\n<p><span style=\"font-family: 'Open Sans', Arial, sans-serif; font-size: 12pt;\">T\u00e4nk p\u00e5 bl\u00e4ndningen fr\u00e5n armaturerna.<\/span><\/p>\n<h2><span style=\"font-family: 'Open Sans', Arial, sans-serif; font-size: 18pt;\">Omf\u00e4ltsljus<\/span><\/h2>\n<p><span style=\"font-family: 'Open Sans', Arial, sans-serif; font-size: 12pt;\">Syftar oftast p\u00e5 det ljus som faller utanf\u00f6r v\u00e4gbanan (Se VGU). Kan ocks\u00e5 ses som det ljus som ska st\u00f6dja omgivningsseendet.<\/span><\/p>\n<h2><span style=\"font-family: 'Open Sans', Arial, sans-serif; font-size: 18pt;\">Visuell komfort<\/span><\/h2>\n<p><span style=\"font-family: 'Open Sans', Arial, sans-serif; font-size: 12pt;\">Avser d\u00e5 en belysningsanl\u00e4ggning inte ger upphov till obehag. Uppn\u00e5s n\u00e4r de visuella grundbegreppen \u00e4r i balans. Det betyder att ljusniv\u00e5er \u00e4r anpassade till omgivningen och ljusf\u00f6rdelningen st\u00f6der platsens funktion och gestaltning. Skuggor och reflexer m\u00e5ste hanteras medvetet och bl\u00e4ndningen m\u00e5ste vara kontrollerad. F\u00e4rgtemperaturen ska\u00a0vara i\u00a0en f\u00e4rgton som upplevs \u00f6verensst\u00e4mma med sammanhanget f\u00f6r att ytf\u00e4rger ska upplevas naturliga.<\/span><\/p>\n<h2><span style=\"font-family: 'Open Sans', Arial, sans-serif; font-size: 18pt;\">Visuell ledning<\/span><\/h2>\n<p><span style=\"font-family: 'Open Sans', Arial, sans-serif; font-size: 12pt;\">Vanligen avses armaturer som genom sin placering upplevs\u00a0skapa en f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r rummets eller gatans utformning. Denna typ av ledning kan ocks\u00e5 uppn\u00e5s genom de ljusheter som belysningen skapar. Exempelvis n\u00e4r intilliggande objekt l\u00e4ngs v\u00e4gen \u00e4r upplysta.<\/span><\/p>\n<h2><span style=\"font-family: 'Open Sans', Arial, sans-serif; font-size: 18pt;\">Visuell utv\u00e4rdering<\/span><\/h2>\n<p><span style=\"font-family: 'Open Sans', Arial, sans-serif; font-size: 12pt;\">Att utv\u00e4rdera(till skillnad fr\u00e5n en ljusm\u00e4tning) en belysningsanl\u00e4ggning utifr\u00e5n ett m\u00e4nskligt perspektiv. J\u00e4mf\u00f6r ocks\u00e5 Visuell komfort.\u00a0\u00a0<\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Sju begrepp\/fr\u00e5gest\u00e4llningar att t\u00e4nka p\u00e5: Ljusniv\u00e5 \u2013 Upplevelsen av hur ljust eller m\u00f6rkt det \u00e4r. Ljusf\u00f6rdelning \u2013 Var det \u00e4r m\u00f6rkare eller ljusare. Skuggor \u2013 \u00c4r de h\u00e5rda eller mjuka? Var finns de? Hur upplevs de? Reflexer \u2013 Hur upplevs de? Var finns de? Bl\u00e4ndning \u2013 Var finns den? Hur m\u00e4rkbar \u00e4r den? Hur st\u00f6rande &hellip; <a href=\"https:\/\/tekniskhandbok.goteborg.se\/Arkiv\/2026-1\/3-utformning\/3l-belysning\/3la-viktiga-grundbegrepp-inom-ljus\/\">Continued<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":11,"featured_media":0,"parent":2881,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"_acf_changed":false,"_relevanssi_hide_post":"","_relevanssi_hide_content":"","_relevanssi_pin_for_all":"","_relevanssi_pin_keywords":"","_relevanssi_unpin_keywords":"","_relevanssi_related_keywords":"","_relevanssi_related_include_ids":"","_relevanssi_related_exclude_ids":"","_relevanssi_related_no_append":"","_relevanssi_related_not_related":"","_relevanssi_related_posts":"","_relevanssi_noindex_reason":"","footnotes":""},"areas":[],"competence":[],"role":[],"phase":[],"class_list":["post-2882","page","type-page","status-publish","hentry"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/tekniskhandbok.goteborg.se\/Arkiv\/2026-1\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/2882","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/tekniskhandbok.goteborg.se\/Arkiv\/2026-1\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/tekniskhandbok.goteborg.se\/Arkiv\/2026-1\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tekniskhandbok.goteborg.se\/Arkiv\/2026-1\/wp-json\/wp\/v2\/users\/11"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tekniskhandbok.goteborg.se\/Arkiv\/2026-1\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2882"}],"version-history":[{"count":15,"href":"https:\/\/tekniskhandbok.goteborg.se\/Arkiv\/2026-1\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/2882\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":29505,"href":"https:\/\/tekniskhandbok.goteborg.se\/Arkiv\/2026-1\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/2882\/revisions\/29505"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tekniskhandbok.goteborg.se\/Arkiv\/2026-1\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/2881"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/tekniskhandbok.goteborg.se\/Arkiv\/2026-1\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2882"}],"wp:term":[{"taxonomy":"areas","embeddable":true,"href":"https:\/\/tekniskhandbok.goteborg.se\/Arkiv\/2026-1\/wp-json\/wp\/v2\/areas?post=2882"},{"taxonomy":"competence","embeddable":true,"href":"https:\/\/tekniskhandbok.goteborg.se\/Arkiv\/2026-1\/wp-json\/wp\/v2\/competence?post=2882"},{"taxonomy":"role","embeddable":true,"href":"https:\/\/tekniskhandbok.goteborg.se\/Arkiv\/2026-1\/wp-json\/wp\/v2\/role?post=2882"},{"taxonomy":"phase","embeddable":true,"href":"https:\/\/tekniskhandbok.goteborg.se\/Arkiv\/2026-1\/wp-json\/wp\/v2\/phase?post=2882"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}