Till kapitelmeny Direkt till innehåll
Arkivversion 2023:2

Arkivversion

Du är nu på en arkivversion av Teknisk Handbok. Gå till aktuell version av Teknisk Handbok

Foto: Jonas Andersson

Allmänt

Staden använder generellt kortare siktsträckor än de som återfinns i VGU (Vägar och gators utformning). Detta är en anpassning till vad som är lämpligt för den täta staden där hastigheten är låg. För hastighetsgränser över 50 km/h gäller VGU.

Med korsning kan även avses utfarter från till exempel parkeringsplatser, skolor, bostadsområden med mera. Det är stadsmiljöförvaltningen som avgör vilken standard som ska uppfyllas i varje enskilt fall.

Sikt i korsning ska normalt utgå från dubbelriktad trafik.

Inom siktområdet får inget som skymmer sikten finnas. Till det som skymmer sikten räknas det som har en höjd över 0,8 meter över körbanan (0,7 m över trottoaren) som t ex mur, räcke, plank, träd, byggnad. Lutningar i gatumiljön kan påverka höjden och kan ibland behöva anpassas utifrån platsens förutsättning.

Vägmärken får placeras inom siktområdet men måste placeras så att det inte blir siktskymmande. Läs mer under [insert page=’2896′ display=’link’].

Träd kan vara siktskymmande men enstaka träd kan få finnas inom siktområdet. De ska då placeras så att trafikanten med viss anpassning och försiktighet ändå kan uppmärksamma inkommande trafik. Se även 3MA2 Trädplacering – trafiksäkerhet.

Cyklisternas dimensionerade hastighet ska vara 30 km/h.

Sikt

Sikt i en korsning bestäms av huvudgatans referenshastighet, funktion, regleringsform och utformning.

Lp och Ls mäts från respektive körbanekant. I korsning med GC-bana eller cykelbana mäts avståndet från GC-banans eller cykelbanans körbanekant.

 

 

Siktsträckor

För genomfartsgator och uppsamlingsgator på huvudvägnätet krävs alltid god standard när det gäller siktområdets sida (Lp). Vid små anslutningar med ringa trafik kan dock siktområdets sida (Ls) på sekundärvägen sänkas till mindre god.

I lokalnätet kan standarden på primärgatans siktområdets sida (Lp) sänkas till mindre god. Vid anslutningar till en mindre samling enbostadshus (1-3 stycken) kan även siktsträckan för siktområdets sida (Ls) sänkas till mindre god.

Sikt i korsning

 

Korsning med väjning

 

 

 

Korsning med högerregel

 

 

Sikt i korsning med gångbana

 

 

 

 

Sikt i korsning med kombinerad gång- och cykelbana

 

 

Sikt i korsning med gångbana och separat cykelbana

Sikt vid cirkulationsplats

Siktområdet bör för varje tillfart ha sådan sikt att en förare på väg mot korsningen kan se inkommande fordon från närmaste föregående tillfart. Föraren ska också se cyklister på cykelbanan på väg mot egna tillfarten.

Det finns normalt inte behov av att se tvärs genom rondellen.

Utformningen ska bidra till att rikta fordonsförarens uppmärksamhet mot gång- och cykelpassagerna.

Sikt i cirkulation innan GC-överfart

 

Sikt inför cirkulationen

 

Sikt vid utfarter

Backning över gångytor, gångbanor och cykelbanor är olämpligt av trafiksäkerhetsskäl då förarens sikt är begränsad. Är normalt endast aktuellt vid villautfarter. För mer trafikerade utfarter ska vändmöjlighet finns på kvarteret. Utfarten ska placeras minst 10 meter från korsningen.

Om villautfarter vetter mot gator med större trafikflöden och verkliga hastigheter överstiger 50km/h ska utfarten betraktas som en korsning, jämför integrerat transportrum och transportrum i livsrumsmodellen. Stadsmiljöförvaltningen avgör hur utfarten ska klassas.

 

Villautfarter och parkeringsgarage

Utfart på gata utan gångbana

Kan man på annat sätt höja trafiksäkerheten vid utfarten kan måttet eventuellt minskas till 1,5 meter.

 

Utfart på gata med gångbana

Kan man på annat sätt höja trafiksäkerheten vid utfarten kan måttet eventuellt minskas till 1,5 meter.

 

Utfart på gata med gång- och cykelbana

Kan man på annat sätt höja trafiksäkerheten vid utfarten kan måttet eventuellt minskas till 1,5 meter.