All vägmarkering som inte är tillfällig ska utföras i termoplastisk massa. Stensatta ytor vägmarkeras normalt ej.
Vägmarkering på cykelbana ska vara minst hälften av de mått som anges för respektive vägmarkering i transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2010:171).
Regler
Dessa anvisningar gäller som komplement till följande lagar, författningar och regler:
- Trafikförordningen, TrF
- Vägmärkesförordningen, VMF
- TSFS 2010:171
- Krav för vägar och gators utformning, VGU
- Råd för vägars och gators utformning, VGU
- Transportstyrelsen – vägmärken
Ansvar
Väghållaren ansvarar för utförande och underhåll av vägmarkeringen. Undantag se även VMF: 78 och 82 §.
Beslut
All utformning och utförande av vägmarkering beslutas av väghållaren.
Kostnadsansvar
Kostnaden för utförande av ny eller förändrad vägmarkering ska bäras av varje enskilt projekt.
Längsgående markeringar
Generella regler, se TSFS.2010:171 och Krav och Råd för vägar och gators utformning, kap. vägmarkering och vägkantsutmärkning.
Inom tätbebyggelse utförs längsgående vägmarkering normalt om vägen klassats som huvudled eller har mer än ett körfält i samma körriktning. Dessutom kan markering vara motiverad på del av gata, som har en ogynnsam linjeföring.
M1. Mittlinje eller körfältslinje
På alla gator och vägar är linjebredden normalt 0,1 m. Undantag: Dag Hammarskjölds leden där linjebredden utförs 0,15 m bred. Indelningen ska vara 3+3 på vägar med hastighetsbegränsningen < 60 km/tim och > 60 km/tim 3+9.
Mittlinje utförs ej om vägbredden understiger 6,5 m.
Körfältslinje som avgränsar avvikande körfält, eller särskilt reserverat körfält, utförs med dubblerad linjebredd samt indelningen 3+3 oavsett hastighet. Körfält reserverade för fordon i linjetrafik avskiljs generellt med heldragen dubblerad linje.
Mittlinje utförs på dubbelriktad cykelbana för att riktningsseparera cyklister med indelningen 1+3 och bredden 0,05 m, om cykelbanan är minst 2,0 m bred. Mittlinje på cykelbana kombineras med cykelsymbol och riktningspilar.
M2. Kantlinje
Kantlinje utförs på belagd väg avsedd för genomfartstrafik. Kantlinje utförs inte i tätortsmiljö om kantsten finns och belysningen är tillräcklig. Indelningen ska vara 1+2, undantaget Dag Hammarskjöldsleden där kantlinjen utförs som VB(0,3).
M3. Varningslinje
Varningslinje används inte på gator med hastighetsbegränsning 50 km/h eller lägre. Används istället för dubbel heldragen linje där körbanan bredd <6,5 m.
M8. Heldragen linje
Enkel eller dubbel spärrlinje i vägmitt utförs inte vid vägbredder under 6,5m. Dubbel spärrlinje utförs i spårområde om fordonstrafik (buss eller bil) förekommer. Spärrlinje som avgränsar avvikande körfält, eller särskilt reserverat körfält, utförs med dubblerad linjebredd.
På asfalterad gång- och cykelbana utförs spärrlinje mellan gång- och cykeldelen om totala bredden är minst 4,0 meter vid dubbelriktad cykeltrafik och minst 3,0 meter vid enkelriktad cykeltrafik. Heldragen linje på gång- och cykelbanan kombineras med cykelsymboler på cykelbanan samt vid behov gångsymboler på gångbanan. Se 3CG2 Separering, avskiljning gång – cykel.
M9. Spärrområde
Avstånd mellan snedstrecken är normalt 3 m eller vid stora ytor 6 m. Lutningen ska vara 1:2. Spärrområden framför refuger, se nedan.
Markering framför refuger:
- Fullständig utmärkning: Gator/vägar med 70 km/h och däröver, samt i vissa fall andra större huvudleder utanför centrum.
- Förenklad markering: Övriga huvudleder främst i centrala delar, samt andra större gator där särskild markering behövs för att uppmärksammarefugen. Gäller särskilt breda refuger.
- Ingen markering alls: Vid refuger i gatuanslutningar och andra platser med låga hastigheter. Gator med hastighetsbegränsning till 30 km/h eller lågfartsgata.
Tvärgående markeringar
Om flera tvärgående markeringar ska utföras på samma ställe, utförs markeringen med minst ett mellanrum som är lika stort som markeringens höjd.
M13. Stopplinje
Stopplinje markeras vinkelrätt över respektive körfält (max 15 graders avvikelse).
Bredd på stopplinje på körbanor är H(0,4) och på cykelbanor H(0,2).
M14. Väjningslinje
Väjningslinje före huvudled placeras där föraren erhåller bästa sikt i korsningen. Finns cykelöverfart eller övergångsställe i anslutning till huvudleden placeras dock väjningslinjen före dessa förutsatt att avståndet mellan körbanekant och cykelöverfart eller övergångsställe är < 5 m. Väjningslinjen kan behöva upprepas, så att en väjningslinje placeras vid cykelöverfarten och en vid huvudledens eller cirkulationens körbana.
Väjningsplikt kan också användas för att styra cyklister att väja för korsande flöden. Det är lämpligt på platser där stora cykelflöden korsar varandra eller biltrafikflöden. Väjningsplikt kräver lokal trafikföreskrift samt vägmärke B1 Väjningsplikt.
M15. Övergångsställe
För att öka tillgängligheten för personer med nedsatt orienteringsförmåga kan kantsten kontrastmarkeras där övergångsställe ej är markerat i körbanan eller vid ordnade gångpassager.
Obevakade övergångsställen regleras ej på gator med hastighetsbegränsning 60 km/h eller däröver. Detsamma gäller på gator med två eller flera körfält i samma riktning. Inom områden skyltade med max 30 km/tim (s.k. 30-enklaver) markeras normalt ej heller några övergångsställen, undantaget city där övergångsställen markeras om det finns fartdämpning.
I Göteborg markeras i normalfallet ett övergångsställe 3,0 m brett. I undantagsfall är det möjligt att gå ner till en bredd på 2,5 meter. Bredden kan även ökas vid stora gångtrafikmängder, dock bör den inte överstiga 4 meter.
Övergångsställe över cykelbana ska undvikas.
Övergångsställe markeras inte i spårområden.Undantag: om överfarten i spårområdet är signalreglerad, markeras denna med M15 Övergångsställe.
I övrigt se 3I Korsning samt under rubriken ”Övergångsställen i spårområden” här nedan.
M16. Cykelpassage eller cykelöverfart
Cykelpassager och cykelöverfarter markeras med cykelrutor M16. I signalreglerade korsningar markeras cykelpassager med cykelrutor M16. Annan cykelförbindelse markeras ej. Cykelöverfarter kräver ett beslut om en lokal trafikföreskrift. Ett beslut kan bara tas om planerad utformning säkrar en hastighet på max 30 km/h (85-percentilen). Cykelrutor M16 bör läggas på asfalt.
I övrigt se 3I Korsning samt under rubriken ”Övergångsställen i spårområden” här nedan.
M17. Farthinder
Farthindermarkering utförs när fordonsförare behöver uppmärksammas. Farthindermarkering utförs på farthinder på sträcka, inte över anslutande vägar i en trevägskorsning, undantaget cirkulationsplatser.
I kombination med endast övergångsställe ska det vara minst 0,5 meter (markeringens bredd) mellan farthindermarkeringen och övergångsstället.
Farthindermarkering, 50×50 rutor, utförs endast på uppfartsrampen, om gatan är avdelad med mittrefug eller mittlinje, annars utförs markering på hela gatubredden.
Övriga markeringar
M24. Uppställningsplats
Parkeringsrutor utförs med heldragen 10 cm linje. Se även standardritning 4560.
M25. Gång- och cykelpil
- Riktningspilar för cykeltrafik används på alla separerade gång- och cykelbanor.
- Riktningspilar är särskilt viktiga vid övergångar mellan enkelriktade och dubbelriktade cykelbanor. Riktningspilar kombineras även med mittlinje (M1) på dubbelriktade cykelbanor
- På enkelriktade cykelbanor ska pilen placeras ovanför cykelsymbolen.
- Pilar ska placeras på ömse sidor om cykelsymbolen på dubbelriktade cykelbanor. Om den dubbelriktade cykelbanan är smal, kan pilarna placeras ovanför cykelsymbolen.
M26. Cykel och M27. Gående
Generellt används symboler istället för vägmärken för att märka ut asfalterade gång- och cykelbanor. Undantaget där gator övergår i gång- och cykelbana eller där cykelbana kan misstas för en vanlig körbana. Symboler ska placeras i samband med tex korsningar, anslutningar, passager samt med jämna mellanrum på sträcka. Symboler behöver också placeras där de olika trafikanterna särskilt behöver uppmärksammas på varandra.
- Gångsymbol används på gång- och cykelbanor där det är otydligt vad som är gångbana och vad som är cykelbana, till exempel om både gångbanan och cykelbanan har samma beläggning.
- Cykelsymbol används på cykelbanor för att visa cyklister var de ska befinna sig och för att visa andra trafikanter var de kan förvänta sig cyklister. Cykelsymbol placeras:
- där siktlinjer bryts,
- där fotgängare förväntas korsa cykelbanan
- i samband med tex korsningar, utfarter och passager, och med jämna mellanrum på sträcka
- i korsningspunkt mellan fordon och cykel på en genomgående cykelbana, cykelöverfarter och cykelpassager (signalreglerade korsningar). Symbolen ska då vara i dubbel storlek.
- På en kombinerad gång- och cykelbana placeras gångsymbolen ovanför cykelsymbolen.
- Vid separerad gång- och cykelbana placeras gångsymbolen och cykelsymbolen sida vid sida.
För placering av symboler, se standardritning 4504 och 4506 samt 3I Korsning.
Övergångsställen i spårområden
Grundregel
A Ingen markering av övergångsställe utförs i spårområden.
Undantag
B Är hela övergångsstället, inklusive spårområdet, signalreglerat markeras övergångställe även i spårområdet. Med signalreglering avses ej varningssignal (gulblink).
Vad som här har sagts om övergångsställen gäller även cykelöverfarter.
M31. Ändamålsplats
På alla ändamålsplatser, förutom bokbussar, markeras alltid en uppställningsplats – på stensatta ytor med vit sten.
Lastplatser utförs med normalbredd 2,5 m. ”Förbud att stanna eller parkera”-märke markeras i dessa ändamålsplatser – gäller såväl ”dygnet om” som tidsreglerade lastplatser.
I uppställningsplats för taxi förtydligas med texten ”TAXI”
M33. Rörelsehindrad
Symbolen för personer med nedsatt rörelseförmåga ska alltid markeras på parkeringsplats för personer med nedsatt rörelseförmåga, men ersätter inte skyltsättning.
M34. Information (tex skola)
SKOLA plus 30 kan markeras på gatan om det finns en så kallad ”Skol-30” (reglering 30 km/tim mellan 7-17 under vardagar).
Markering av busshållplats
Normalt markeras inte busshållplatser med vägmarkering. Dock kan gul linje 1+1, M22 Förbud mot att parkera, eller s.k. bussblixt enligt RVT 4.3.7.2 markeras, om det är behov av att förstärka utmärkningen av hållplatsen. Markering av kantsten får inte utföras.