Till kapitelmeny Direkt till innehåll
Arkivversion 2022:1

Det här kapitlet innehåller kontakter som är skyddade bakom inloggning.

Till inloggning
Foto: Jonas Andersson

Genomgående gångbana/cykelbana används i korsningar där gåendes/cyklisters framkomlighet prioriteras och där gångbanan/cykelbanan ligger förhöjd intill körbanan med en skiljeremsa mot körbanan, ofta i stadsmiljö och vid utfarter från kvartersmark. Skiljeremsan kan antingen vara en smal remsa direkt intill körbanan eller en bredare för exempelvis fordonsuppställning, träd eller möblering. Korsningstypen innebär att korsande trafik har väjningsplikt för oskyddade trafikanter på gångbana/cykelbana. Utformningen ska tydliggöra för korsande trafik att den lämnar körbanan, så att väjningsreglerna är uppenbara.

En genomgående gångbana/cykelbana ska vara genomgående vad gäller höjd, beläggning och linjeföring. En längsgående kantsten löper obruten förbi anslutningen till lokalgatan och inga radier får synas från den anslutande lokalgatan ut mot huvudgatan. En fasad eller snedställd tvärgående kantsten sätts också tvärs lokalgatan i linje med fasadliv. Kantstensvisning vid genomgående gångbana/cykelbana är normalt max 40 mm, fasad/snedställd och/eller kompletterad med kort ramp/asfaltssträng. I korsningar där cyklister även förväntas använda körbanan, till exempel för lastcyklar om cykelbanan är smal, bör kantstensvisningen hållas nära noll. Om det finns en skiljeremsa längs gatan ska ytan mellan cykelbanan och körbanan utformas med en avvikande och genomgående beläggning.

Eventuella åtgärder för att underlätta orienterbarheten för synsvaga eller blinda avgörs med hänsyn till platsspecifika förutsättningar och i dialog med tillgänglighetsansvarig, se kompetens ”tillgänglighet” till höger på sidan.

En genomgående gångbana/cykelbana ska inte märkas ut med vägmarkering eller vägmärken för cykelöverfart, cykelpassage, övergångsställe eller farthinder. För att tydliggöra väjningsreglerna och uppmärksamma bilister markeras cykelbanan med en cykelsymbol (M26 Cykel) i korsningspunkten.

Figur 2: Principiell utformning av en genomgående gång- och cykelbana med skiljeremsa med olika bredd

I korsningar där tvärgatan är mer trafikerad och där cykelbanan är enkelriktad, kan cykelkorsningen i vissa fall utformas som ett cykelfält genom korsningen (vägmarkering M5 Cykelfältslinje). Cykelbanan avslutas då före korsningen och börjar igen efter korsningen.