Customise Consent Preferences

We use cookies to help you navigate efficiently and perform certain functions. You will find detailed information about all cookies under each consent category below.

The cookies that are categorised as "Necessary" are stored on your browser as they are essential for enabling the basic functionalities of the site. ... 

Always Active

Necessary cookies are required to enable the basic features of this site, such as providing secure log-in or adjusting your consent preferences. These cookies do not store any personally identifiable data.

No cookies to display.

Functional cookies help perform certain functionalities like sharing the content of the website on social media platforms, collecting feedback, and other third-party features.

No cookies to display.

Analytical cookies are used to understand how visitors interact with the website. These cookies help provide information on metrics such as the number of visitors, bounce rate, traffic source, etc.

No cookies to display.

Performance cookies are used to understand and analyse the key performance indexes of the website which helps in delivering a better user experience for the visitors.

No cookies to display.

Advertisement cookies are used to provide visitors with customised advertisements based on the pages you visited previously and to analyse the effectiveness of the ad campaigns.

No cookies to display.

Till kapitelmeny Direkt till innehåll
Arkivversion 2021:1

Arkivversion - 2021-1

Du är nu på en arkivversion av Teknisk Handbok. Gå till aktuell version av Teknisk Handbok

Foto: Jonas Andersson

Återanvändning av avfall för anläggningsändamål

Det finns tre prövningsnivåer enligt 29 kap 34 och 35 §§ i miljöprövningsförordningen.

  • För mindre än ringa föroreningsrisk gäller U-verksamhet (ingen anmälan krävs).
  • För ringa föroreningsrisk gäller C-verksamhet (anmälan till miljöförvaltningen).
  • För mer än ringa föroreningsrisk så gäller B-verksamhet (tillståndsprövning hos länsstyrelsen).

Farligt avfall

Farligt avfall ska identifieras, sorteras ut, mellanlagras säkert och lämnas till godkänd mottagare.

För varje typ av farligt avfall ska följande antecknas
1. var avfallet producerats,
2. datum för borttransport,
3. transportsätt,
4. vem som ska transportera bort avfallet,
5. avfallets vikt i kilogram, och
6. den mottagare och den plats där avfallet ska hanteras på annat sätt än genom att mottagaren transporterar eller lastar om det.

Farligt avfall ska från den 1 november 2020 registreras i ett avfallsregister på Naturvårdsverkets hemsida. För mer information se Naturvårdsverkets hemsida eller länk ” Naturvardsverket/Rapporteringssystem” till höger på sidan.

Miljöförvaltningens faktablad ”Vad är farligt avfall – och hur ska det tas omhand?” finns till höger på sidan under länken ”Miljöförvaltningens faktablad”.

Avfall

Från 1 augusti 2020 gäller ny lagstiftning för den som hanterar bygg- och rivningsavfall. Avfall som produceras vid bygg- och rivningsarbeten ska sorteras ut i minst sex fraktioner: trä, mineraler (som består av betong, tegel, klinker, keramik eller sten), metall, glas, plast och gips, vid den plats där avfallet uppstått. För mer information se Miljöförvaltningens hemsida eller länk ”Sortera avfall vid bygg och rivning” samt ”Avfallsförordningen (2020:614)” till höger på sidan.

Avfallstrappan

– en ordning för hur avfall ska hanteras

EU har beslutat om en så kallad avfallshierarki, eller avfallstrappa, som även styr hur avfallet tas omhand i Sverige.

Följande ordning ska följas:

1. Förhindra att avfall skapas, så kallad avfallsminimering
2. Återanvänd
3. Återvinn material
4. Utvinn energi genom förbränning
5. Deponera, det vill säga lägg på soptipp

 

1. Enligt avfallstrappan bör vi alltså i första hand se till att det skapas så lite avfall som möjligt. Det är det bästa sättet att minska användningen av jordens resurser och påverkan på miljön. Särskilt viktigt är det att minimera mängden farligt avfall. Läs mer om avfallsminimering.

2. Det avfall som faktiskt finns ska vi försöka återanvända, till exempel genom att skänka bort gamla saker eller lämna dem till second hand butiker. Även pantflaskor i glas är ett exempel på återanvändning.

3. När återanvändning inte är möjligt ska vi återvinna materialet. Det gör vi idag bland annat med förpackningar och tidningar men också genom kompostering eller rötning av matavfall och trädgårdsavfall.

4. Om avfallet inte kan materialåtervinnas ska energin i avfallet utvinnas genom förbränning.

5. Som ett sista alternativ ska deponering väljas.

Källa: Naturvårdsverket, Sopor.nu är ett samarbetsprojekt mellan Naturvårdsverket, El-Kretsen, Förpacknings- och Tidningsinsamlingen, Avfall Sverige, Elektronikåtervinning i Sverige