I Boverkets föreskrifter finns ingen tydlig definition för ramp vilket ger tolkningsutrymme.
Ramp bör finnas som alternativ till trappor för barnvagnar, rullstolar och rollatorer. I teknisk handbok delas området ramp in i tre delområden:
- Utjämning mellan gångytor
- Ramp i anslutning till byggnad
- Ramp som alternativ väg till trappa på allmän plats
Utjämning mellan gångytor
Platser mellan två olika gångytor ska utformas så att de inte medför hinder för personer med nedsatt rörelseförmåga. Detta kan vara aktuellt vid mindre nivåskillnader ≤10 cm och utjämningen till 0-nivå bör inte ha större lutning än 1:12. Exempel på platser där utjämning är aktuellt är vid övergångsställen, parkeringsplatser för rörelsehindrade, plaster för på- och avstigning.
Ramp i anslutning till byggnad
Vid nivåskillnad mellan fastighet och gångbana ligger det i första hand på fastighetsägaren att lösa tillgängligheten till entréer inom fastigheten.
Endast i undantagsfall kan det bli aktuellt att utjämna nivåskillnaden till entrén med ramp på gatumark. Vid utformning av ramp ställs höga krav på utformning så att den inte utgör ett hinder och att den passar in i gatumiljön. Förslag till ramp ska godkännas av trafikkontoret och avtal ska upprättas.
Framför entrédörren bör det finnas plats för att vända en eldriven rullstol för begränsad utomhusanvändning. Finns det en nedåtgående trappa bör vändytan ökas med 40 cm. Se skiss nedan.
- Rampen bör luta högst 5%.
- Rampen bör ha en höjdskillnad på högst 0,5 meter mellan minst vilplan.
- Vilplanen bör vara minst 2 meter många och luta på högst 2%.
- Fri bredd bör vara 1,5 meter.
- Rampen bör förses med räcken / ledstänger på båda sidor (Läs mer om utformning Stadens möbler- Riktlinjer för val och placering av möbler)
- Bör ha ett minst 4 cm högt avåkningsskydd om det finns höjdskillnader om omgivningen alternativt underliggare på räcket
Läs mer i Råd och riktlinjer för utformning av ramper till publika lokaler
Alternativ väg till trappa på allmän plats
Genom god planering kan tydliga och användbara miljöer skapas. Tillgänglighetsanpassning med långa omvägar och serpentinformade rampsystem ska undvikas.
På platser där det är nödvändigt att hantera stora höjdskillnader ska gångvägssystemet i första hand inte luta mer än kraven för längslutning för gångbana, se 3KB Längslutning . Räcke kan då vara aktuellt för att hindra fall vid nivåskillnader.
Vid vissa platser kan förutsättningarna medföra att ännu kraftigare lutningar kan vara nödvändiga. För detta krävs särskild utredning och godkännande från ansvarig utformare på Trafikkontoret. Det kan då vara aktuellt att förse sträckan med räcken.
För ett bra slutresultat är det avgörande att planering sker ur ett helhetsperspektiv där gestaltningen styrker funktionskraven så att tydliga och användbara miljöer skapas. När en tillgänglighetsanpassning innebär betydande omvägar i serpentinformade rampsystem studeras alternativa gångvägar eller alternativa placeringar av hållplats etc för en bra framkomlighet. Kombinerade lösningar med ramper som byggs in i trapploppet ska absolut undvikas i publika miljöer då de innebär stor snubbelrisk och är svåra att förse med ledstänger samt avåkningsskydd.
För uppbyggnad av ramper är de anvisningar som anges i teknisk handbok styrande för ombyggnad och nybyggnad. Dialog kring frågor och eventuella avsteg skall godkännas av tillgänglighetsansvarig på Trafikkontoret.