Foto: Jonas Andersson
Vid planering och utformning av gångbanor och utrymmen för gående
- ska utredning göras och hänsyn tas till omgivningarnas och den specifika platsens/gatans förutsättningar och behov samt gatunätets funktioner
- ska gångytor utformas så att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan ta sig fram och så att personer med rullstol kan förflytta sig utan hjälp.
- ska gångbana (transportyta för gående) respektive övriga utrymmen/ytor för gående (vistelseytor, uteserveringar, utrustning, möbleringszoner, avskiljningsremsor mm) utrymmesdimensioneras var för sig. Tillsammans ger de det totala ytbehovet för gående: gångytor.
- ska längslutning och tvärlutning inte överskrida normer och rekommendationer för att gångbanan ska kunna vara tillgänglig för alla, läs mer om gångbanor och lutningar under 3KA Tvärfall med underliggande kapitel.
- ska gångytor ha god belysning för att kunna användas året om av så många som möjligt under så stora delar av dygnet som möjligt
- ska kanter undvikas/minimeras – se vidare kring ytskikt på gångbanor under 3LA2 Ytskikt i banor mm
- ska någon form av avskiljning mellan gångbanor och cykelbanor eftersträvas för övergripande cykelnät och pendelcykelnät – se vidare 3CG2 Separering, avskiljning gående – cyklister
Vid eventuella motstående anspråk/intressekonflikter ska särskild sammanvägning och bedömning göras. Kontakta i första hand trafikkontorets utformningsansvariga, se kompetens ”Trafikutformning” till höger på sidan.
Övrigt
- I första hand används symboler i istället för vägmärken för att märka ut gång- och cykelbanor – se vidare 3OA Vägmärken och 3OE Vägmarkering
- Vägvisning för gående – se 3OC3 Vägvisningsplan för gående, 3OC3.1 Vägvisning för gående och 3OB Skyltsättning