Att utgå från ett barnperspektiv syftar på att tillgodose barnens behov och se till att barnens rättigheter tas tillvara. Ungefär var femte göteborgare är under arton år. Barn och unga har rätt att vara delaktiga och ha inflytande. Barn och ungas behov bör särskilt beaktas eftersom de är en stor befolkningsgrupp. När Göteborg växer i snabb takt och förtätas kan det uppstå målkonflikter och konkurrens om marken – det behövs beredas plats i staden för barn och unga att leka, umgås och röra sig.
Till hjälp i fysisk planering finns verktyget och processtödet barnkonsekvensanalys (BKA) som tagits fram inom Göteborgs Stad. Barnkonsekvensanalysen lyfter fram de frågor som är relevanta för barn och unga på ett systematiskt sätt. Barnkonsekvensanalyser görs för att utveckla barnperspektivet och barns eget perspektiv i stadsutvecklingen och därmed förbättra beslutsunderlaget i olika planeringsskeden.
Både processtöd och förhållningssätt
BKA (tillsammans med social konsekvensanalys, SKA) är framförallt ett processtöd för att belysa vilka behov, tillgångar och brister som behöver lyftas fram i planeringen utifrån olika gruppers behov, samt beskriva konsekvenser av före¬slagna åtgärder. Analysen är inte enbart ett arbetsmoment utan snarare ett förhållningssätt där perspektivet ska finnas med genom hela planeringsprocessen. Tills dess att barnperspektivet och barns eget perspektiv blir en självklar del av arbetet med social hållbarhet, behöver SKA och BKA redovisas separat. (När barn och unga bara varit en delmängd i en större social konsekvensanalys har tendensen varit att denna stora grupp alltför lätt försvunnit i mängden och inte fått den dignitet den förtjänar.)
Som hjälp i arbetet har två analysmodeller tagits fram för BKA och SKA. Det finns också framtaget ett webbaserat verktyg i form av ”Kunskapsmatrisen – social hållbarhet i stadsplaneringen”. BKA och SKA har samma processteg men kan innebära olika metoder eftersom målgrupperna är olika. Du kan läsa mer om modellerna för SKA och BKA i länkarna till höger på sidan.
Aktörernas roller i processen
Stadsbyggnadskontoret (SBK), som är ägare av planprocessen, har till uppgift att bl a driva barnperspektivet (och det sociala perspektivet) i planprocessen. Trafikkontorets ansvar kring BKA i planprocessen är att bidra med kunskap kring hur trafikplaneringen påverkar och påverkas av barnperspektivet. Vidare har trafikkontoret ett ansvar för att barnperspektivet beaktas i sin övriga trafikplanering och utformning av offentliga rum.
Kort om BKA-processen
Nedan följer endast en kort sammanfattning av de olika processtegen i en BKA. Se mer om BKA samt trafikkontorets roll i arbetsprocessen för detaljplaner i länkarna till höger på sidan.
Inventering
Syftet med inventeringen är att inhämta barnperspektivet. Hur fungerar området idag för barn och unga? Vilka kvaliteter och behov finns? Vad känner vi till och vad måste vi ta reda på? Hur inhämtar vi barn och ungas synpunkter eller perspektiv? Finns det behov av dialog? Som stöd i identifieringen av viktiga sociala aspekter för projektet kan BKA-matrisen användas för att sortera och prioritera aspekterna. (Om en plats/sträcka behöver beskrivas i sin generella befintliga eller framtida användning/funktion i samband med BKA kan man använda den sk. livsrumsmodellen – se mer under 2AN Livsrumsmodellen
)
Målformulering
Utgå från inventeringen. Vilka brister är det som ska åtgärdas? Vilka kvaliteter ska uppnås? Vem ansvarar?
Åtgärder
Vilka åtgärder behövs för att nå målen? Vem ansvarar för att de förverkligas? Hur tas barn och ungas erfarenheter och synpunkter till vara i åtgärderna?
Konsekvenser
Tydliggör konsekvenserna. Är förslaget ett steg mot en barnvänligare stad? Hur ser förslagen till förändring ut i förhållande till den kunskap som inventerades i början av projektet? Vilka barn berörs av beslutet? Vilka positiva och negativa konsekvenser innebär det för barn och unga i förhållande till andra intressen? Vilka konsekvenser är mest relevanta? Behövs mer kunskap? Vilka avvägningar och ställningstagande har gjorts under projektets gång?