Med åldrandet följer vissa aspekter som kan verka försvårande för vistelsen i olika typer av trafikmiljöer. Kroppen blir skörare vilket gör att skadorna vid olyckor oftast blir värre och tar längre tid att läka. Det är också vanligt med olika typer av funktionsnedsättningar, t.ex. synnedsättningar och nedsatt rörlighet. Dessa kan vara lindriga var och en för sig, men i kombination göra att flera upplever sig begränsade och undviker att röra sig i utemiljön. Det kan också innebära att man som äldre kan behöva mer tid på sig.
Fallolyckor drabbar ofta äldre. Som gående snubblar man på kantstenar, spårvagnsspår och andra ojämnheter. Kvinnor skadas oftare och allvarligare än män vilket dels beror på skillnad i fysiska förutsättningar men också att kvinnor generellt rör sig mer till fots än män.
Sittmöjligheter för både vila och vistelse, god orienterbarhet och jämnt underlag är viktiga aspekter att beakta i planeringen. Även god kvalitet på snöröjning och halkbekämpning är angeläget för att minska risken för halkolyckor och för att få äldre att våga ta sig ut. Trygghet, säkerhet och tillgänglighet är nyckelfaktorer som i hög grad påverkar rörelse och den fysiska aktiviteten hos äldre. Trafikkontoret arbetar kontinuerligt med att förbättra gatumiljön för att den ska fungera för alla.
Till hjälp för att beakta äldreperspektivet finns processtödet social konsekvensanalys (SKA) som används för att belysa vilka behov, tillgångar och brister som behöver lyftas fram utifrån olika gruppers behov. Läs mer om sociala konsekvensanalyser under .