Vid förändring av trafikföringsprincip på befintliga gator, se 12KA Bitumenbundna överbyggnadslager för väg, plan
Inom ramen för projektet ”Trygg och vacker stad” har en övergripande policys för Göteborgs markbeläggningar tagits fram – Stadens golv. I ”Trygg, vacker stad” samverkar Stadsbyggnadskontoret, Trafikkontoret och Park- och naturförvaltningen för en gemensam syn på karaktär och funktion på stadens gator.
Målen med Stadens golv är att:
- Skapa vackra och långsiktigt hållbara miljöer
- Vårda och värna om kulturhistoriskt värdefulla miljöer och markbeläggningar
- Tillse att god tillgänglighet uppnås
- Åstadkomma en effektiv materialplanering
Anvisningar för markbeläggningar i centrala Göteborg
Markbeläggningsplanen innehåller anvisningar för val av beläggningar i Göteborg. Det kan exempelvis handla om att säkerställa vissa materialkvaliteter eller också utföra det successiva underhållet så att ett långsiktigt önskvärt resultat uppnås. Där det inte är uppenbart vilken typ av markbeläggning som ska användas ska samråd med berörda parter hållas. Information till berörda om planerade åtgärder ska alltid ges.
I anslutning till beslut om trafikfunktionsförändringar exempelvis i samband med planförändringar ska information ges till berörda och ansvarig på trafikkontoret. Observeras att även gångbanornas överbyggnad i de flesta fall ska dimensioneras för tung last – för att klara underhåll och tillfälliga trafiklösningar.
Det är viktigt att gatans utformning följer gatans funktion. Som trafikant ska du visuellt kunna läsa av principerna för gatans funktion.
Kör- och gångbanebeläggning redovisas nedan för de olika gatutyper som är aktuella i centrala Göteborg.
Val av markbeläggningar
Göteborg har i jämförelse med många europeiska städer förlorat mycket av sin beläggningstradition inom gatumark. Olika delar av samma gata eller aveny kan ha olika utseende och utformning, vilket ger ett splittrat intryck. En genomtänkt, logisk och enhetlig utformning av gaturummet blir både estetiskt tilltalande och enkel att uppfatta, och skapar därigenom en trafiksäker miljö.
Motiv för beläggningsval
Från trafikantperspektiv:
- Vägledning/trafikfunktion/2AJ Trafiksäkerhet/tillgänglighet
- Utseende/upplevelse
- Bekvämlighet/halkrisk
- Konsekvens/helhetsintryck
Läs också under 3LC Ledstråk.
Från drift- och underhållsperspektiv:
- Hållbarhet
- Renhållning
- Lagerhållning/framtida behov
- Ekonomi
Inom Vallgraven
Gatorna inom Vallgraven (område 1 och 2 i karta över centrala staden) kan delas in i fem olika typer:
• Gata med Göteborgskaraktär
• Gångfartsområde
• Vanlig gata
• Gågata
• Torg och kajer
Tillgänglighet på gatstensytor ordnas med hjälp av släta ytor av gångbanehallar och krysshamrad smågatsten.
Gata med Göteborgskaraktär
Denna gatutyp gäller generellt för gatorna inom Vallgraven. Gatutypen karaktäriseras av asfalt i körbana och gatsten och gångbanehallar på gångbana. Gångbanorna ska utformas med släta gångstråk. Exempel på denna gatutyp är Hamngatorna.
De gator där körbanan är belagd med storgatsten, exempelvis Nedre Kvarnbergsgatan, ska även fortsättningsvis vara det. Spårområden beläggs normalt med asfalt.
Gångfartsområde
Denna gatutyp har liten till måttlig trafik enbart till fastigheterna, exempelvis varutransporter. På denna gatutyp sker trafiken på de gåendes villkor och maxhastigheten är ”gångfart”. Inga uppställningsfält markeras normalt. Utformningen startar och avslutas med förhöjning på samma vis som en gågata och utförs i ett plan utan upphöjd gångbana. Utformningen av entréerna ska tydliggöra för alla att det är regleringen gångfartsområde som börjar/upphör. Ytan ska inte sortera in olika trafikslag på olika platser i sektionen och utformas så att maxhastigheten ”gångfart” uppnås.
Vanlig gata
Vanlig gata innebär egentligen undantagen inom Vallgraven. Det är gator med viss kantstensparkering och ofta smala gångbanor som exempelvis Kronhusgatan och Ekelundsgatan. Gatutypen utförs med asfalt i körbana och betongplattor i gångbana. Som vanlig gata klassas även de mer utpräglade bostadsgatorna vid Otterhällan och Kungshöjd. För bostadsgatorna innebär gatutypen asfalt i både körbana och gångbana.
Gågata
Vissa affärsgator byggdes under 60- och 70-talet byggts om till gågator. Anledningen är att mängden gående är så stor att biltrafiken inte bör finnas här. En säker och lugn trafikmiljö eftersträvas och varutransporterna begränsas till vissa tider och i övrigt är biltrafiken förbjuden. Ombyggnaden till gågator har varit lyckad för säkerheten, miljön och affärerna. Idag har följande gator funktionen som gågator: Korsgatan, nedre delen av Kungsgatan och Fredsgatan.
Torg och kajer
Inom Vallgraven finns flera öppna platser som i stort ska bevaras som sådana. Varje plats har sin historia och traditionella funktion, som dock kan bli föremål för förändringar. Förändringar innebär på grund av platsernas komplexitet behov av samråd.
Materialkrav
Ny och gammal sten
Där så är möjligt ska gammal sten användas. Större gångytor med sten får byggas i ny smågatsten och nya gångbanehallar. Vid mindre kompletteringsarbeten i gammal sten av röd-brun-grå typ får ej ny/begagnad sten av ljusgrå typ användas. Om inte sten av rätt färg kan levereras måste brytning ske av ett samlat parti på ett ej iögonfallande ställe. Den brutna ytan sätts då med ny sten eller plattläggs allt efter vad planen föreskriver.
Mönstersättning
Vid sättning av gatsten är det viktigt att vara noga med fogriktningar och mönstersättningar. Felaktigt satt gatsten ger en sämre hållbarhet och kan ge ett oroligt intryck där fogarna svajar fram och tillbaka. En mindre noggrant satt yta kan också utseendemässigt skilja sig från en angränsande gammal yta på ett icke önskvärt sätt. Raksättning av smågatsten i mer än tre rader bör ske i förband med tvärgående fogar. Exempel på platser där detta är aktuellt är mellan gångbanehallar och kantsten/ränndal.
Refugyta
Gångytor på refuger ska i princip ha samma ytskikt som närliggande gångytor har. Ytor där inga trafikanter ska vistas förses med mindre gångvänligt material, så som storgatsten.
Kollektivtrafikkörfält och hållplatser
Av framkomlighets- och trafiksäkerhetsskäl bör kollektivtrafikytor i innerstaden åtskiljas från andra trafikytor. Körbanor i platsgjuten betong kan användas vid hårt trafikerade hållplatser. Perrongytor vid hållplatser markeras med speciell marksten i betong, undantaget i känsliga miljöer där stenmaterial är naturligt.
Ytskikt gångbanor
- Gångytor ska utformas så att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan ta sig fram och så att personer med rullstol kan förflytta sig utan hjälp
- Gångytor ska vara jämna, fasta och halkfria
- Kanter ska generellt undvikas/minimeras med undantag för särskilda åtgärder till hjälp för blinda/synskadades orientering
- På öppna ytor ska särskilda ledstråk finnas, se avsnitt 3LC Ledstråk
Ytskikt cykelbanor
- Cykelbanor ska normalt beläggas med asfalt
- På förhöjda cykelöverfarter och förhöjda cykelpassager läggs en beläggning av röd (genomfärgad) asfalt eller röd fiberbetong
- Cykelbanor ska vara släta, jämna för att kunna användas fullt ut av så många som möjligt
- Cykelbanor bör ha minst lika hög standard som parallella bilgator vad gäller beläggning med mera för att undvika att cyklister använder körbanorna istället för cykelbanorna
- Där dålig dagvattenavledning av cykelbana förväntas/konstateras kan dränerande beläggning väljas
- Stora jämnhetskrav ställs på cykelbanebeläggningar vid återställandet av ledningsschakter etc
- Ränndalar ska om möjligt undvikas i cykel- och gångmiljöer p g a olycksrisk
- Kantsten i noll och materialskarvar tvärs cykelbanor mf l företeelser som skapar ojämnheter ska undvikas/minimeras