Korsningar skall utformas så att trafikanternas uppmärksamhet höjs och hastigheten sänks så att samspel kan ske mellan fotgängare, cyklister och bilister.
Korsningstyp ska väljas med hänsyn till:
- Trafiktekniska krav baserade på vägtyp, referenshastighet och trafikflöde
- Framkomlighet
- Trafiksäkerhet
- Miljö
- Anläggnings-, drift- och underhållskostnader
- Gestaltning
Korsningar
En korsning utformas normalt som en 3-vägs- eller 4-vägs korsning.
För att öka framkomligheten på huvudgatan och förbättra trafiksäkerheten kan en korsning förses med separat vänstersvängfält. Detta kan vara aktuellt vid höga trafikflöden för att tillgodose hög framkomlighet för den genomgående trafiken.
På gator med högre referenshastighet ≥60 km/h kan vänstersvängfält behövas av trafiksäkerhetsskäl.
I korsningar med höga trafikflöden kan andra utformningar vara nödvändig för ett fungerande trafiksystem. Det kan vara cirkulationsplatser, signalreglerad korsning eller planskilda korsningar.
Cirkulationsplats
Cirkulationsplats kan vara rätt lösning i korsningar med höga fordonsflöden och där trafiken är relativt jämt fördelade mellan de ingående gatorna. Rätt utformad blir cirkulationsplatsen ett viktigt verktyg i stadsbyggandet. Rätt utformad bidrar den också till en ökad trafiksäkerhet.
För att uppnå detta är det viktigt med följande aspekter. Ska storleksmässigt anpassas till den omgivande gatu- och stadsstrukturen.
- Ska i första hand utformas med enkla körfält och överkörbart brätte.
- Ska utformas så att de ger en tydligt hastighetsdämpande effekt.
- Ska vara säkra och väl anpassade för cyklisters och gåendes
- Ska utformas så att de bidrar positivt till stadsmiljön och upplevelsen på platsen.
- Ska bara väljas om trafiksituationen motsvarar det behovet.
Framkomlighet
En cirkulationsplats med belastningsgrader som överskrider ca 0,8 har traditionellt betraktats som överbelastade och cirkulationsplatslösningen har avfärdats. Det har dock visat sig att cirkulationer i många fall kan fungera utmärkt även vid högre belastningsgrader. Trafikkontoret förordar därför att det genomförs mer noggranna kapacitetsanalyser i de fall man får tidiga indikationer på höga belastningsgrader i en cirkulation.
Cirkulationsplatser ska i första hand utformas enfältiga. Tvåfältiga cirkulationer ger ofta problem med trafiksäkerheten. Oavsett lösning ska hastigheterna begränsas och en hastighetskontroll genomföras enligt tidigare beskrivning. Detta är särskilt viktigt där oskyddade trafikanter förekommer.
Hastighetsdämpning och utformning
Standardcirkulationsplatsen (exempel 1) har en rondellradie på 10 meter och total radie på 18 meter och ger full framkomlighet för lastbil med släp, boggibuss (14,5 m) och ledbuss.
I cirkulationsplatser med mycket tung trafik kan utformningen anpassas för ökad framkomlighet genom att öka brättet till 5 meter och minska rondellen i motsvarande grad.
På platser med begränsat utrymme kan standardritning (exempel 2) användas. Denna ger också full framkomlighet för lastbil med släp, boggibuss (14,5 m) och ledbuss. Körklassen är dock lägre och är mindre lämplig i korsningar med omfattande tunga trafik.
Alla cirkulationsplatslösningar som tas fram åt trafikkontoret ska vara hastighetssäkrade motsvarande 30 km/h där det finns oskyddade trafikanter, respektive 40/50 km/h där det endast förekommer biltrafik. Hastighetskontrollen ska göras enligt VGU 2015_87_Råd för Vägar och gators utformning ”Körspår genom cirkulationsplats” enligt figur 4.1 – 14 Körspår genom cirkulationsplats. Notera att överkörbar del (brätte) ska inkluderas i körytan.
Beakta följande för att få rätt storlek och placering på rondellen i cirkulationsplatsen:
- Vid rak inkörning är det viktigt att rondellen ligger centriskt placerad i cirkulationsplatsen. När rondellen inte kan vara centralt placerad så behöver inkörsvinkeln justeras så att man uppnår tillräckligt stor sidförskjutning för att få rätt hastighet på inkommande fordon.
- När rondellens radie är 11 m eller större ska inte rondellen vara överkörningsbar.
- När rondellens radie är 7 m eller större men mindre än 11 m, utformas rondellen med ett brätte (2-3 m brett).
- När rondellens radie är 5,5 m eller större men mindre än 7 m, ska rondellen vara överkörningsbar. Dimensionerande fordon ska inte behöva korsa rondellens centrumlinje för att ta sig igenom cirkulationsplatsen.
Den överkörningsbara ytan i en cirkulationsplats (brättet) bör ha ett avvikande material och avgränsas med ett lågt fasat kantstöd. Bredden på brättet kan variera. Det är oftast en fördel om själva körbanan i cirkulationen görs smal och anpassad för i första hand personbilar, vilket gör att hastigheterna totalt sett hålls nere.
Utformning av gångpassager i cirkulationen
Avståndet mellan gångpassagen och cirkulationsplatsen ska vara så pass långt att det får plats med minst ett fordon. Det minskar konflikter mellan fordon och gående på väg över passagen. Det medför också att det blir lättare att tolka om ett fordon är på väg ut ur cirkulationen samt ökar chanserna för synskadade personer att inte hamna i cirkulationen om de tar ut felaktig riktning för passage över gatan.
När en signalreglerad korsning ersätts med en cirkulationsplats kan många synskadade uppleva att det blir en försämring av trafikmiljön. Av detta skäl är det extra viktigt att stor omsorg läggs vid utformningen av en cirkulationsplats.
Signalreglerad korsning
Signalreglering av en korsning kan användas för att fördela kapacitet mellan tillfarter och trafikantgrupper och kan med fördel användas vid ojämna trafikflöden för att förbättra framkomligheten.
Signalreglering ger en tydlig ledning för synskadade vid korsande av vägen.
Signalanläggningar har höga drift- och underhållskostnader.
Signalreglering får endast användas i korsningar med skyltad hastighet 70 km/tim eller lägre.
Planskilda korsningar
Är endast förekommande på det övergripande trafiknätet. VGU