Det finns olika typer av hastighetsbegränsande åtgärder där vägbulor är den mest effektiva åtgärden för att få bilister att sänka farten.
På gator som trafikeras av bussar i linjetrafik ska vägbulor anpassade för kollektivtrafik väljas. Utformningen av dessa vägbulor klarar högt ställda trafiksäkerhetskrav samtidigt som de ger en säker arbetsmiljö för yrkestrafiken.
Utformning
Vägbulor/förhöjda överfarter är uppbyggda av betongelement, till exempel SPIKMA guppelement, med ramper av asfalt eller fiberbetong. Tvärgående kantstöd i övergången mellan ramp och platå ska undvikas då de orsakar buller och vibrationer, både för de omkringboende och för bilisterna.
Följande typer av vägbulor/förhöjda överfarter finns:
-
- Vägbulor av byggelement – Normal vägbula (standardritning -4502)
- Vägbula smal kollektivtrafikanpassad (standardritning -4503)
- Utformning och material Förhöjd passage med busstrafik (standardritning -4504 och -4505)
- Förhöjd passage gata utan busstrafik (standardritning -4506)
- Förhöjd passage gata utan busstrafik (standardritning -4506)
Bredd
Vägbulans bredd beror på vägens bredd (se mer under rubriken Ränndalar nedan). Betongelementen, som standardvägbulan i regel byggs upp av, har en bredd på 0,3 meter. Standardritning 4502 – Vägbulor av byggelement, visar utförandet.
Vägbulebredder mellan 4,2 och 5,3 meter ska ej utföras, då sådana lösningar leder till tveksamheter i mötessituationer.
När det finns kantstensparkering med frekvent biluppställning kan vägbulan avslutas i linje med parkeringens ytterkant, vanligtvis 2 m ut från kantstenen.
Ramper
Rampens lutning ska räknas relativt gatans lutning och inte relativt horisontalplanet, så kallad resulterande lutning.
Vägbulor bör inte sättas i brantare lutning än 5%.
Sidorefuger
Utgångsläget för antalet sidorefuger vid vägbulor beror på gatans bredd, enligt tabellen nedan. När det finns kantstensparkering dygnet runt kan refuger väljas bort. På gator som bara har en sidorefug läggs den på den sidan som har gångbana. I lutningar mellan 2,5-5% sätts dock refugen på den sida där trafiken har nedförsbacke.
*När det är aktuellt med 2 refuger ska de vara lika breda och ligga symmetriskt placerade på gatan.
Refugerna görs med bredden 1,0, 1,2, 1,5 och 2,0 meter, beroende på fordonsmängd och körbredd över vägbulan enligt tabell ovan. Refugens totallängd ska vara cirka 3 meter. Den raka delen av kantstenen ska vara 2,0 meter, så att passbitar undviks.
Ränndalar
Ränndal benämns det utrymme mellan befintligt kantstöd och sidorefug alternativt vägbula. Om vägen saknar kantsten byggs vägbulan ända ut till vägkant utan ränndal. Ränndalsbredden, lika på båda sidor om vägbulan, bör hamna inom intervallet 0,3-0.6 m. Detta är tillräckligt stort utrymme för att tillgodose vattenavrinning men så smalt att det inte uppfattas som ett cykelfält.
Vid anläggningar av sidoförskjutningar kan det vara aktuellt med bredare ränndalar. Bredden kan då vara 1 meter till 1,5 meter som möjliggör passage av cykel. Se mer under 3EB Sidoförskjutningar
Om den totala bredden mellan befintligt kantstöd överstiger 9,4 m (0,6+2+4,2+2+0,6) och möte på vägbulan inte är önskvärt minskas körbanebredden genom ökning av sidorefugernas bredd.
Exempel
Utmärkning av vägbulor
Vägbulor ska utmärkas med markeringsskärmar enligt ritning -8501. Markeringsskärmarna placeras enligt ritning -4502 eller mitt på vägbulans sidorefug om sådan finns.
Vägbula som ligger inom ett rek 30-område ska utmärkas med markeringsskärmar 3.1-3.7 (se ritning -8501). Markeringsskärm 3.8 (Vuxen cyklist) används vid de övergripande cykelstråken.
Utanför rek-30 område utmärks vägbulan med markeringsskärmar X3 ”Markeringsskärm för sidohinder, farthinder mm” enligt ritning -8501. Utmärkningen vid farthindret kompletteras då med vägmärke A9 ”Varning för farthinder” ca 5-75 m innan vägbulan, så att god synbarhet uppnås.
Ramper markeringsmålas med två rader vita rutor 0,5 x 0,5 m i schackmönster. Om ena raden blir längre än den andra, ska den raden med flest rutor markeras längst ned på rampen. Vid ramplängder större än 1 m placeras farthinderrutorna i nedre delen av rampen. Vid enkelriktad trafik eller om mittlinje finns målas enbart påfartsrampen.