Foto: Jonas Andersson
Separeringsgraden har betydelse för bland annat gång- och cykeltrafikanternas säkerhet, trygghet och komfort. Även framkomlighet påverkas av separeringsgrad.
Behov av separering/avskiljning
- Behov av och möjlighet till separering mellan olika trafikslag varierar från fall till fall.
- Behov och möjlighet ska utredas och lösningen anpassas till den specifika platsens och trafikeringens förutsättningar.
Separering, avskiljning gående – bil
Observera:
- Hänsyn ska tas till antal gående vid val av separeringsform.
- Ytskikt i skiljeremsor, se avsnitt ”Skiljeremsa, utrustningsremsa” nedan.
- För mer information kring behov av gångbana och utrymmen för gående, se avsnitt 3CA Gångbana .
- För mer information om separering mellan oskyddade trafikanter och biltrafik i samband med korsningar, se avsnitt 3I Korsning och passage .
Separering, avskiljning gående – cyklister
Observera:
- Hänsyn ska även tas till antal cyklister vid val av separeringsform.
- Avskiljning mellan gångbanor och cykelbanor i någon form eftersträvas på övergripande cykelnät och pendelcykelnät.
Sätt att separera/avskilja gångbana från cykelbana
Separering/ avskiljning ske med hjälp av t ex
- skiljelinje i avvikande material
- målad skiljelinje
- bredare remsa som till exempel hårdgjord yta, trädrad, vegetationsyta etc
- olika typer av ytskikt på gångbana och cykelbana (särskild skiljelinje behövs ej)
- räcke eller liknande avdelande anordning
Observera:
- Breddutrymmet av en skiljeremsa eller skiljelinje över 0,1 m ska utrymmesdimensioneras separat i sektionsarbetet, den ska inte räknas in i cykelbanans eller gångbanans bredd. Detta gäller vid nyplanering/nybyggnad och ombyggnad. Undantag kan behöva göras i trånga, befintliga miljöer. Då ska utrymmet tas i lika delar av gångbanan och av cykelbanan.
- Skiljelinje som inte utrymmesdimensionerats separat i trång miljö ska göras visuellt tydlig, slät och användbar för trafikanterna (t ex genom plattrad mitt mellan cykelbanan och gångbanan). Detta gäller undantagsfall i trånga, befintliga miljöer.
- Gång- respektive cykelbana i asfaltsyta ska utmärkas med gång- respektive cykelsymboler. Läs mer i avsnitt 3OE Vägmarkering . Plattytor, betongmarkstensytor, granitytor, gatstensytor och liknande ska dock som regel inte förses med målade markeringar, särskilt inte på nyanlagda ytor, av bland annat hållbarhetsskäl.
Vägledning materialval i skiljelinje mellan gång och cykel
- Skiljelinje i avvikande material kan utföras som en slät plattrad om 0,2- 0,25m och används särskilt i mer centrala, tätare miljöer eller där många människor rör sig och det i övrigt är lämpligt beroende på plats, situation och behov och övriga ytskikt i området runt omkring.
- Inom vallgraven, stenstaden och övriga kulturhistoriskt särskilt intressanta områden där gatsten och granit är förhärskande, används i första hand skiljelinje i smågatsten eller ev. granitplattor. Är utrymmet trångt behöver ytskiktet vara så slätt och användbart som möjligt för trafikanten (t ex krysshamrad smågatsten eller granitplattor).
- Målad linje som skiljelinje används främst i glesare miljöer, på längre sträckor, vid låga gångflöden och där det i övrigt är lämpligt utifrån ett helhetsperspektiv på gatuutformningen
- Räcke eller liknande anordning kan i undantagsfall behöva användas för att avdela banor, leda och styra gång-/cykelströmmar till t ex samlade korsningspunkter. Används enbart efter lämplighetsbedömning och då i främst befintliga, trånga miljöer där gång- och cykelytorna redan är underdimensionerade och konflikter med korsande trafikanter ett betydande problem. Observera att räcke kräver extra utrymme för hinderfri bredd ut mot cykelbanan respektive ut mot gångbanan.
- Ränndal som skiljelinje ska undvikas av tillgänglighets- och olycksriskskäl. Se vidare avsnitt 3L Markbeläggning, kantstöd, ledstråk . Eventuella undantag görs främst i befintliga miljöer där eventuella avvattningsproblem inte kan lösas på annat sätt. I dessa fall används enbart grund ränndal.
Se även avsnitt ”Skiljeremsa, utrustningsremsa” nedan.
Bra att veta:
En skiljeremsa är bredare än en skiljelinje (ofta över 0,5 m) och har ofta även en eller flera andra funktioner.
Separering, avskiljning cyklister – bil
Observera:
- Skiljeremsa mellan körbana och cykelbana ska utföras vid nyanläggning av cykelbana, skiljeremsa ska eftersträvas vid ombyggnad / beaktas vid beläggningsarbeten.
- Skiljeremsa mellan cykelbana och körbana ska vara min 0,5 vid körbana respektive min 0,8 m vid parkeringsficka – dock behöver måtten ofta utökas utöver minimibredderna då remsan även har funktion som utrustningsremsa för bl a vägmärken, belysningsstolpar etc. Se vidare avsnitt 3C Sektion, utrymme och 3CB Cykelbana .
- Ytskikt i skiljeremsor, se avsnitt ”Skiljeremsa, utrustningsremsa” nedan.
- För mer information om separering mellan oskyddade trafikanter och biltrafik i samband med korsningar, se avsnitt 3I Korsning och passage .
Skiljeremsa, utrustningsremsa
Remsor utformas på olika sätt beroende på funktion, situation, behov och plats.
Remsa mellan olika trafikslag fungerar oftast kombinerat som
- avskiljning/separering och
- utrymme för utrustning, vägmärken, belysningsstolpar, möblering, träd, hållplats, väntyta vid övergångsställe etc inklusive hinderfritt utrymme mellan bana och utrustning/hinder.
Ytskikt i skiljeremsa / utrustningsremsa
- Skiljeremsor upp till 1 m bredd hårdgörs i normalfallet.
- Skiljeremsor på 1-2 m hårdgörs oftast.
Beroende på plats kan även sådana remsor ibland ev. vara plantering (dock ej gräs) där det är lämpligt, t.ex. går att sköta på ett bra sätt. (Samråd angående ev. vegetation ska ske med PoNF)
- På många ställen i staden används betongplattor/betongmarksten eller asfalt i remsor. Släta och jämna ytskiktsmaterial ska användas där remsan möbleras eller regelmässigt används av gående.
- Inom vallgraven, stenstaden och övriga kulturhistoriskt intressanta områden används i första hand gatsten i skiljeremsa. Se vidare ”Stadens golv”. Ska remsan möbleras för gående/cyklister eller regelmässigt användas av gående/cyklister behövs oftast slätare material än vanlig smågatsten/storgatsten väljas för att ytan ska bli användbar. Exempel på slätare material i detta sammanhang är krysshamrad smågatsten och granitplattor (storlek max 30×30 cm av hållbarhetsskäl).
- Gräsyta/ev. ängsyta kan övervägas vid långa remsor som är mer än 2 m breda och där det i övrigt är lämpligt samt slitaget är lågt. Driftaspekterna är viktiga att ta hänsyn till innan gräsyta väljs (gräsytor är skötselintensiva, kostnadsdrivande).
- Grus används enbart i särskilda fall. Exempel kan vara vid befintlig trädrad vars förutsättningar för syre och vatten behöver förbättras i kombination med ringa antal gående på remsan. Eventuell användning av grus i samband med träd /vegetation ska samrådas med PoNF.
Bra att veta:
En skiljeremsa är bredare än en skiljelinje (ofta över 0,5 m) och har ofta även en eller flera andra funktioner. För ytskikt i skiljelinje, se avsnitt ”Separering, avskiljning gående – cyklister” ovan.