Behov av/på gångbana
Grundprinciper
- Gångbanor ska finnas längs båda sidor av en gata (I vissa befintliga, trånga miljöer kan dubbelsidig gångbana vara svårt att uppnå.)
- Gångbanor ska vara sammanhängande, utan avbrott.
- Det ska vara möjligt att gå till alla stora/viktiga målpunkter
Övriga principer
- På gator med mycket små biltrafikflöden och mycket låga hastigheter (under 30 km/h) kan det i vissa fall vara aktuellt med blandtrafik. Blandtrafikgator ska som regel möbleras för att uppnå låga hastigheter samt säkerhet, trygghet, tillgänglighet och orienterbarhet för gående. Sådana gator ska planeras så att tillräckliga utrymmen för gående finns, särskilt anpassade gångstråk kan behövas. Läs mer i 3A Blandtrafikgator
, 3AA Lågfartsgata
, 3AB Gångfartsområde
, 3AF Torgytor
.
Principerna gäller särskilt i nybyggnads-/nyplaneringsfall, men även vid större ombyggnader.
Gångytor – gåendes totala utrymmesbehov
När bredder och utrymmen för fotgängare planeras och utformas är det av särskild vikt att utreda och ta hänsyn till omgivningarnas och den specifika platsens/gatans förutsättningar samt gatunätets funktioner. Man behöver skilja på gångbana, dvs transportytan för gående, och de utrymmen och ytor som behöver finnas i anslutning till gångbanan, som t ex vistelseytor, uteserveringar, utrustning, möbleringszoner, avskiljningsremsor till andra trafikslag etc.
Nedan visas några principfigurer som exempel på olika gångytor med olika delutrymmen vid sidan av själva gångbanan.
I samband med gångytor på allmän plats
- ska utrymme för själva gångbanan (gåendes transportyta) finnas
- ska utrymme för sittplats/vilplats finnas med regelbundenhet
- ska utrymme för hinderfri bredd/fritt avstånd till utrustning och fasta hinder finnas. Se avsnitt 3CH1.1 Hinderfri bredd – gångbana
- behöver oftast utrymme för utrustning som vägmärken, belysningsstolpar, ev. träd, ev. elskåp etc finnas. Se avsnitt 3CG Separering, avskiljning, remsor
- behöver oftast utrymme för avskiljning/skiljeremsor till andra trafikslag finnas (vissa blandtrafikområden undantagna). Se avsnitt 3CG Separering, avskiljning, remsor
- kan utrymme för vistelse, större möblering, gatuaktiviteter etc finnas där det är lämpligt
Detta gäller särskilt i nyplanerings-/nybyggnadsfall men även vid större ombyggnader.
I vissa befintliga trånga miljöer kan alla kriterier vara svåra att uppnå.
Bredd gångbana (gåendes transportyta)
En gångbanas bredd beror främst på:
- gångtrafikflödets förväntade storlek
- gångbanans funktion och var i staden man befinner sig
- vanligaste typ av gångrörelser
- hur stor andel korsande/minglande/sakta gående fotgängare det är på sträckan
Tänk på:
- Vid hög andel korsande/minglande/sakta gående fotgängare behövs ofta större gångbanebredd än vid motsvarande gångflöde med låg andel sådana.
Utrymme vilplats/sittplats, vistelse
Vilplats/sittplats/soffa:
Sittplats/vilplats/soffa för gående och rullstolsburen person ska finnas i anslutning till gångbana med regelbundenhet. Detta gäller särskilt i nyplanerings-/nybyggnadsfall, där riktmärket för sittplats/vilplats är ca var 100:e meter i folktäta områden och var 25:e meter längs brantare lutningar och stora höjdnivåskillnader.
Sittplats/vilplats/soffa placeras utanför gångbana på hårdgjord yta. Breddutrymmet ska medge både sittmöbelns bredd, hinderfritt mått till sittmöbeln från gångbana samt benutrymme. Den hårdgjorda ytans längd bör, utöver soffans/sittmöbelns längd, vara ytterligare minst 1 m (fritt) vid sidan av sittplats för att kunna rymma rollator, barnvagn eller en person i rullstol. Vid separerad gång- och cykelbana placeras sittplats/soffa på gångbanesidan.
Vistelseyta/större möblering:
Eventuellt behov av, typ av och utrymmesbehov för större möblering/vistelseyta utreds och från fall till fall.
Bredd/storlek på yta för större möblering/vistelse samt dess innehåll beror bl a på:
- omgivningens och den specifika platsens/gatans förutsättningar, var i staden man befinner sig
- gatans funktioner – lokalt och i nätet
- vistelseytans tänkta innehåll/funktion
- förväntat antal användare
Tänk på:
- att placera bänkar mm en bit från synskadades/blindas ledstråk så att det går att följa/”käppa” längs ledstråk utan hinder även när vistelseytan/soffan/vilplatsen nyttjas
- att bänkar/soffor/möbler etc på en plats ska väljas så att huvuddelen av möblerna är användbara och tillgängliga även för personer med funktionsvariationeratt ytorna ska kunna driftas och underhållas på ett rationellt sätt
Övrigt
- Gångytor ska utformas så att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan ta sig fram och så att personer med rullstol kan förflytta sig utan hjälp. Det är viktigt att både längslutning och tvärlutning inte överskrider normer och rekommendationer för att gångbanan ska vara tillgänglig för alla, läs mer om gångbanor och lutningar under 3K Lutningar och höjdskillnader .
- Gångytor ska vara jämna, fasta och halkfria. Läs mer om markbeläggningar under 3LA Markbeläggningar samt 12K Marköverbyggnader med underliggande kapitel. Samråd ska ske med tillgänglighetsansvarig på trafikkontoret för överenskommelse om lämplig utformning. För kontakt se kompetens ”Tillgänglighet” till höger på sidan.
- Kanter ska generellt undvikas/minimeras med undantag för särskilda åtgärder till hjälp för blinda/synskadades orientering.
- På öppna ytor ska särskilda ledstråk finnas. Läs mer under 3L Markbeläggning, kantstöd, ledstråk
- Gångytor behöver ha god belysning för att kunna användas fullt ut av så många som möjligt under så stora delar av året och dygnet som möjligt.