Trygghet är ett komplext begrepp. Närmast kan det beskrivas som en upplevd risk att råka ut för något, till exempel en olycka eller ett brott. Den subjektivt upplevda risken stämmer inte alltid överens med den verkliga, reella risken att något ska hända sett utifrån fakta-/vetenskapsbas.
Upplevelsen av trygghet kan skilja sig mycket mellan olika människor. För de flesta trafikanter kan en begriplig, överblickbar och orienterbar miljö inge ett visst mått av trygghet. Avsaknad av trygghet kan begränsa och styra hur människor använder t ex allmänna ytor, transportsätt och trafikmiljöer.
I trafiksammanhang brukar trygghetsbegreppet främst omfatta gående och cyklister. Exempelvis kan en gående som känner otrygghet i en park eller på ett gatuavsnitt istället välja att gå en omväg eller ta sig tvärs över en hårt trafikerad väg, om det alternativet känns tryggare för stunden. Detta kan i vissa fall i sin tur leda till trafikolyckor / reella trafiksäkerhetsrisker.
Stadens allmänna gator, torg och parker behöver generellt upplevas som trygga i sin utformning, så att folk kan och vågar använda de allmänna ytorna till det de är avsedda för. Hänsyn till olika trygghetsaspekter behöver därför tas vid både planering, utformning och förvaltning av allmänna ytor i Göteborg. Det kan göras på olika sätt beroende på plats, situation, förutsättningar, typ av projekt mm.
Exempel på faktorer som kan bidra till en ökad trygghetskänsla i den fysiska utemiljön:
• Mänsklig skala – att en plats inte känns för stor och ödslig
• Välbefolkat – att det finns folk som färdas och/eller vistas på platsen/i gaturummet
• Överblickbarhet – att det går lätt att orientera sig på och förbi en plats
• Bra belysning – belysning behövs t ex inte alltid enbart där man går/färdas utan kan även behövas i närområdet runt omkring
• Valmöjlighet – att det finns flera alternativa färdvägar och möjligheter att korsa gator/vägar/platser
• Tydlighet – att gaturummet är uppdelat efter olika trafikantslag (”varje trafikslag på sin plats”)
• Siktmöjligheter – att det inte finns dolda hörn, prång, skymmande växtlighet mm nära gående och cyklisters färdas eller vistas
• Välskötta miljöer – att det inte finns större mängder klotter, skräp, ogräs mm