En väl utformad cykelinfrastruktur som tar trafikanten till viktiga målpunkter är grunden för snabb, enkel och säker cykling i staden. Målsättningen är att cykelvägar inte ska ha obegripliga avbrott, att det ska gå att cykla till de flesta målpunkter och att utformningen av infrastrukturen ska motsvara cyklistens behov av framkomlighet, komfort, trygghet och säkerhet.
Ett cykelnät som ger god trafiksäkerhet, framkomlighet och trygghet ger goda förutsättningar för att få fler trafikanter att cykla istället för att åka bil. Därmed främjas de överordnade samhällsmålen att skydda miljön och hushålla med resurserna. Läs mer under 2ID Social konsekvensanalys . Vid planering av gång- och cykelvägar är faktorer som påverkar trafiksäkerhet, tillgänglighet, trygghet och stadsmiljö viktiga.
Utformning och utveckling av cykelbanor och cykelvägnät ska ske med stor hänsyn till cyklisternas och övriga oskyddade trafikanters säkerhet. Detaljutformningen och standarden på cykelbanorna har stor betydelse för säkerheten. Trygghetskrav och framkomlighetskrav ska också uppfyllas, men inte på bekostnad av säkerheten. Hänsyn bör tas till om det exempelvis är mycket barn och äldre längs stråket. Läs mer under 2AJ Trafiksäkerhet samt 2AK Trygghet .
Cykelvägnätets tre nätklasser
Cykelvägnätets funktion är att skapa tillgänglighet genom att knyta samman start- och målpunkter. Indelningen bygger på behovet av ett snabbt, grovmaskigt nät, kompletterat med finmaskigare nät som tar cyklisten ända fram till målpunkten.
- Pendlingscykelnät – knyter samman utpekade tyngdpunkter och större målpunkter som ligger längre ifrån varandra, från cirka 5 km och uppåt. Nätet ska ha god framkomlighet och flöde samt möjliggöra cykling i något högre hastigheter, utan att kompromissa med säkerheten.
- Övergripande cykelvägnät – kopplar samman områden i en mindre skala och skapar anslutningar till pendlingscykelnätet.
- Lokalt cykelvägnät – tar cyklisten fram till cykelparkeringen eller målpunkten.
Tänk på:
– I trånga, befintliga centrala miljöer, är det ofta svårt att åstadkomma sådana bredder och framkomlighet som är önskvärt och idealt vad gäller t ex pendelcykelnätet. Vid planering och utformning av cykellänkar/cykelvägnät behöver man därför noggrant överväga och studera lämpliga alternativa lägen för stråk som kan ta hand om större genomgående cykeltrafikströmmar samt lämpligt lokalt eller övergripande cykelvägnät för måltrafiken i området och nätens kopplingar till varann.
Se dokument ”Övergripande cykelvägnät och pendlingscykelnät” till höger.
Cykelvägnätets kvalitet – funktionskrav
Vid planering och projektering av cykelinfrastruktur bör man beakta ett antal kvalitetskrav, se cykelprogram för en nära storstad. Dessa beskrivs i åtta olika funktionskrav för pendlingscykelnätet, det övergripande cykelvägnätet respektive det lokala cykelvägnätet.
Planeringsunderlag/vägledning:
– Cykelprogram för Göteborg (rapport 2:2015)
– Cykeln i staden – Handbok för utformning av cykelstråk i Göteborgs stad
– Cykelåret i Göteborg – rapporter från 2007 och framåt
– VGU (Vägars och gators utformning)
– TRAST (Trafik för en attraktiv stad)
– GCM-handboken
Ovanstående planeringsunderlag/vägledningar är översiktliga och ger stort utrymme för olika principiella utformningar och lokal anpassning beträffande bl a:
– Separering från bil- respektive gångtrafik
– Enkel respektive dubbelriktade cykelstråk
– Utformning och standard
För att få ett enhetligt synsätt och utformning i Göteborg finns ett flertal anvisningar och principer för utformning framtagna, se flik 3 Utformning.