Allmänt
Göteborgs stad tog 2015 fram dokumentet ”Vägledning för trafikbuller i planeringen” I dokumentet framgår hur processen ser ut samt hur Göteborg Stad vid nybyggnad av bostäder tillämpar förordningens om trafikbuller vid bostadsbyggandet.
Som grundregel gäller
- att riktvärdena för inomhusmiljön alltid ska klaras
- påverkan på befintlig bebyggelse ska utredas
Två olika mått används för trafikbuller; ekvivalent resp. maximal ljudnivå.
Ekvivalent ljudnivå avser en medelnivå under en given tidsperiod. För trafikbuller är tidsperioden i de flesta fall ett dygn. Maximala ljudnivån är den högsta förekommande nivån under en viss tidsperiod.
Fönster är i regel en byggnads svagaste punkt vad gäller ljudisolering. Standardfönster av äldre modell har en ljudisolering om ca 25 dBA mot vägtrafikbuller och ca 28 dBA mot spårvägsbuller. Moderna fönster och fönster som försetts med tilläggsrutor ger ytterligare 5- 10 dBA isolering.
Planering och nybyggnad
Vid planering och nybyggnad som ska beaktas:
- Framtida trafikmängder.
Utgångspunkt är ”Göteborg 2035 – Trafikstrategi för en nära storstad”, men försiktighetsprincipen ska också gälla. Uppgifter om trafik ska levereras av trafikkontorets enhet analys. Uppgifter om trafikmängder erhålls vid kontakt, se kompetens ”Alstringstal” och ”Riktlinje för trafikmängder i planeringsarbete inom trafikkontoret” ska användas vid bullerberäkningarna - Framtida kollektivtrafik
- Dygnsekvivalenta och maximala ljudnivåer
- Lågfrekvent ljud längs busslinjer och busshållplatser som påverkar inomhusmiljön.
- Påverkan på befintlig bebyggelse.
Detaljplaner
Vid detaljplaneläggning ska vägledningen ”Trafikbuller i planeringen” följas. En bullerutredning ska göras.
Alla bostäder, såväl innanför som utanför planområdet, som får en ökning i bullernivå om ca 3 dBA ska beaktas, åtgärder kan behöva vidtas. Dessa ska i så fall finnas med och bekostas av exploateringen. Även förskolor och skolors lekmiljöer utomhus behöver beaktas och åtgärder kan behöva vidtas.
Bullerskärmar
Huvudregeln är att bullerskydd placeras på kvartersmark i nyexploatering Om placering av bullerskydd på kvartersmark är olämpligt, och möjligheten finns, kan placering ske inom trafikområde. Särskilt avtal behövs i så fall. För bullerplank som ska förvaltas av trafikkontoret, är det viktigt att redan i planeringsskedet beakta trafikkontorets synpunkter gällande exempelvis val av placering, utformning, utförande och material utifrån gestaltnings-, drift – och underhållsperspektiv. Se mer under 12BJ Bullerskydd samt dokumentet ”Bullerskyddsplank i Göteborg – synpunkter att beakta vid projektering” till höger på sidan.
Vid planering av bullerskärmar ska:
- Absorberade skärmar eftersträvas vid motstående byggnader, detta för att undvika ljudreflexer som tex orsakas av glas- och polykarbonatpartier.
- Transparenta skärmar förses med reliefer/ mönster för att undvika att fåglar flyger in i dessa, se 12BI Bullerskydd.
- Sikttrianglar beaktas vid planering av bullerskydd vid in- och utfarter.
- Gestaltare/landskapsarkitekt medverka/anlitas för utformning, kulörsättning etc.
Nyckeltal buller
- Trafikflöde. En fördubbling eller halvering av trafikflödet innebär att ljudnivån ökar respektive minskar 3 dBA. En ökning av flödet med cirka 25 procent ökar ljudnivån med 1 dBA. (Källa: Tyst i Bullerbyn, SKL 2008)
- Andelen tunga fordon påverkar ljudnivån. Om andelen tung trafik ökar från 0 till 10 % ökar den ekvivalenta ljudnivån med ca 3 dBA, medan den maximala ljudnivån ökar med 8- 12 dBA med störst skillnad i hastigheter under 50 km/ tim. (Källa: Boverkets allmänna råd 2008:1)
- Avstånd. En fördubbling av avståndet minskar den ekvivalenta ljudnivån med ca 3 dBA (om bullerkällan är en linjekälla/ rak, oändlig väg) och den maximala nivån med 6 dBA (om bullerkällan är en punktkälla); härtill kommer markdämpning. (Källa: Boverkets allmänna råd 2008:1)
- Stigningen påverkar ljudnivån. Om gatans stigning är 5 % ökar ljudnivån 2- 3 dBA, beroende på andelen tung trafik, jämfört med plan gata. (Källa: Boverkets allmänna råd 2008:1)
- Vägbeläggningen påverkar ljudnivån. Variationen mellan vanliga beläggningar uppgår till flera dBA. (Källa: Boverkets allmänna råd 2008:1)
- Mjuk mark – gräs, äng och liknande – ger en markdämpning med upptill 3 dBA för varje fördubbling av avståndet (härtill kommer avståndsdämpning). Hård mark – betong, asfalt och vatten – kan höja bullernivån med ljudreflexer. (Källa: Boverkets allmänna råd 2008:1)
- Fasadreflexer kan öka bullret ca 3 dBA, att beakta inte minst vid kort avstånd mellan byggnader.
- Hastighetsminskning med 10 km/h innebär cirka 2 dBA lägre ljudnivå för lätta fordon och cirka 1 dBA för tunga, inom intervallet 30-90 km/ tim. (Källa: Tyst i Bullerbyn, SKL 2008)
- Hastighetshöjning från 50 till 70 km/ tim. ger en bullerökning med 4 dBA. (Källa: Trafik för en attraktiv stad, 2007)
- Motor- och avgasljud dominerar vid låga hastigheter, från ca 30 km/ tim. för personbilar och 50 km/ tim. för tunga fordon, medan bullret från däck och vägbana tar överhand vid högre hastigheter. (Källa: Bullernätverket Stockholms län)
- Risken för störningar är större vid oregelbundet buller och stora skillnader mellan bakgrundsnivå och toppnivå jämfört med jämnt, regelbundet och förutsägbart buller. (Källa: Trafik för en attraktiv stad, 2007)
- En person upplever normalt en förändring av den dygnsekvivalenta nivån med 1 dBA som en knappt märkbar förändring av hörstyrkan, 3 dBA som en liten men tydligt hörbar förändring och 8-10 dBA upplevs som en fördubbling/halvering.