I korsningar mellan oskyddade trafikanter och bilar sker merparten av de svårare olyckorna. Sett ur ett 2BE Trafiksäkerhetsperspektiv skulle korsningar ske i skilda plan men det är många andra aspekter så som 2BD Trygghet och ekonomiska skäl som spelar in.
Nedan presenteras vad som gäller för gång- och cykeltrafikanterna vid olika typer av korsningar av gator i plan.
Cykelpassage
Plankorsningar ska utformas så att trafikanternas uppmärksamhet höjs och hastigheten sänks.
För utformning av cykelpassager hänvisas till ritning 4504-4506.
Gångpassage
Ordnade gångpassager ska utformas och regleras så att barn, äldre och personer med funktionsnedsättningar får bästa möjliga framkomlighet. Principiellt gäller att en tillgänglighetsanpassad miljö underlättar för alla. Därefter provas olika möjligheter att, utan att inskränka på ovannämnda kvaliteter, ge bilisterna den bästa möjliga framkomligheten. Framkomligheten för alla gående är i huvudsak beroende av två faktorer:
- Att detaljutformningen är särskilt anpassad till behov hos personer med nedsatt rörelse- och synförmåga och synskador underlättar för alla
- Att gåendes väntetid för passage inte blir för lång – om det finns möjlighet till en acceptabel tidslucka mellan bilarna
Räcken eller stängsel används för att kanalisera de oskyddade trafikanterna till lämpliga korsningspunkter. Höjden är avgörande om man vill leda eller skydda människor. Läs mer om räcken under avsnitt 3KH Räcken och staket.
Övergångsställe
Övergångsställen anordnas där framkomlighet ska säkerställas, utifrån gåendes behov. Speciellt ska övergångsställe eftersträvas vid kollektivtrafikhållplatser, skolor, äldreboende och andra publika anläggningar, där det finns många gående med begränsade förutsättningar i trafiken. Viktigt är att trafiksäkerheten beaktas utifrån fordonsförares möjlighet att stanna och iaktta väjningsplikt. Utgångspunkten ska därvid vara en trafikmiljö – vid och i anslutning till övergångsstället – som säkerställer låg fordonshastighet. Om en konflikt likväl inträffar mellan gående och fordon, så får det så kallade krockvåldet inte överstiga vad en människa tål – se avsnitt 2EF3 Trafiksäkerhetsstatistik – vilket innebär en hastighet på 30 km/h.
Om övergångsställe ska anläggas eller inte bestäms enligt förutsättningarna i tabellen nedan.
| Obevakade övergångsställen kan övervägas | Obevakade övergångsställen får inte förekomma |
| På gator med 50 km/h, där fartdämpande åtgärder vidtagits för högst 30 km/h i korsningarna | På gator och vägar där högsta tillåtna hastighet är > 50 km/h |
| På gator med högst 50 km/h, där det finns en minst 2 meter bred mittrefug och högst ett körfält på vardera sidan om refugen | Över spår som inte är signalreglerat (röd/grön gubbe) |
| I direkt anslutning till skolor, i kombination med fartdämpande åtgärder för högst 30 km/h | På gator med mer än ett körfält i en färdriktning (om inte trafiksignal finns) |
| Vid serviceanläggningar för äldreboende, i kombination med fartdämpande åtgärder för högst 30 km/h | På lågfartsgator, undantag i city där övergångsställen markerar om det finns fartdämpande åtgärder |
| Vid buss- och spårvagnshållplatser, i kombination med fartdämpande åtgärder |
Signalreglering
Ljudsignalen har tre funktioner för synskadade personer; den underlättar lokalisering av passagen, informerar om när det är grönt och vägleder över gatan. Läs mer om signalreglering under 12BH Signalanläggningar.
Signalreglerat övergångsställe vid Kapellplatsen. Kantstenen har sänkts för att tillgodose behov för personer med nedsatt rörelseförmåga.
Cykelöverfart
Vid en cykelöverfart ska trafikmiljön ha en utformning som säkrar att fordon inte förs med högre hastighet än 30 kilometer i timmen.
En cykelöverfart ska markeras enligt principiella utformningar nedan med vägmarkeringar för cykelöverfart eller cykelpassage (M16), väjningslinje (M14) och med vägmärke för cykelöverfart (B8). I det fall cykelöverfart kombineras med övergångsställe markeras endast en rad med cykelrutor (M16) och vägmärke för övergångsställe (B3) placeras alltid under vägmärke för cykelöverfart (B8). Beläggningen på cykelöverfarter ska vara röd asfalt eller röd fiberbetong.
Principiell utformning av cykelöverfart utan övergångsställe.
Förhöjd gångpassage, övergångsställe och cykelpassage
Förhöjning används både vid korsningar och vid friliggande överfarter på sträcka då en låg hastighet eftersträvas. En förhöjning bör inte användas vid signalreglerade överfarter, större trafikflöden och utryckningsvägar. Det får heller inte användas där det går tunga busslinjer, utan att samråd skett med Västtrafik.
För att åkkomforten för bussförare och passagerare ska bli godtagbar får ej tvärgående kantsten sättas vid den/det förhöjda gångpassagen/övergångsstället. Vägbuleelement ersätter kantstenen. Läs mer om vägbulor under avsnitt 3HA Vägbulor och förhöjda överfarter.
Där befintliga övergångsställen ersätts med förhöjd gångpassage är det viktigt att bibehålla orienterbarheten för personer med nedsatt synförmåga. Stolpe som rivs bör ersättas med pollare då den utgör en viktig referens för personer med käpp eller ledarhund. Se vidare i kapitlet 3KG Pollare.
Kantstödet är den enda allmängiltiga lösningen för att den personer med nedsatt synförmåga ska kunna identifiera gränsen mellan gång- och körbanan. Den ger även en riktningsanvisning över körbanan. Därför ska en vinkelrät övergång mot kantstödet eftersträvas. Utformningen redovisas i ritning 4504-4506.
Den förhöjda cykelpassagen förses med en beläggning av röd asfalt eller röd fiberbetong och markeras med cykelpassagerutor på den sida som inte begränsas av övergångsställemarkering. Om markerat övergångsställe saknas markeras cykelpassagerutor på ömse sida av den röda cykelpassagen. Utformning redovisas på standardritningarna 4504 – 4506.
Genomgående gångbana/cykelbana och gångpassage
Genomgående gångbana och cykelbana kan användas vid stor gång- eller cykeltrafik eller när en mycket hög prioritering önskas över lokalgators anslutning till huvudgata. Anslutande lokalgata ska vara en gata med låga trafikmängder. Åtgärden ska användas sparsamt och i undantagsfall där sammanhanget och förutsättningarna bedöms vara mycket lämpliga. En genomgående gång- och cykelbana kan om det bedöms lämpligt användas i t.ex. utrymmesbegränsade centrummiljöer istället för förhöjda gång- och cykelöverfarter/passager.
Utformningsmässigt innebär en förhöjd genomgående gång/cykelbana att huvudgatans längsgående kantsten löper förbi anslutningen till lokalgatan samt att gång/cykelbanan behåller sina ytskikt även förbi lokalgatans anslutning. En tvärgående kantsten sätts också tvärs lokalgatan i fasadliv. Utmärkning eller skyltsättning med vägmärke för övergångsställe, cykelöverfart eller markering för cykelöverfart (”sockerbitar”) ska inte finnas vid en förhöjd genomgående gång/cykelbana. Vägmärke och markering för väjningsplikt ska som regel undvikas.
För genomgående gång- och cykelbana i korsning har korsande trafik väjningsplikt gentemot de gående och cyklisterna på gång- och cykelbanan. Se nedan för principutformning av genomgående gång- och cykelbana.
Principiell utformning av genomgående gång- och cykelbana.
Detaljutformning
Detaljutformningen av gångpassager och övergångsställen är starkt relaterad till förhållanden på plats och styrs till exempel av bredd på gångbanan, typ av kantstöd och material. Undantag från nedanstående krav ska godkännas av tillgänglighetsgranskaren på trafikkontoret, se kompetens ”Tillgänglighetsgranskning” till höger på sidan. Principerna redovisas i ritningarna 3566, 3567, 3568, 3569 och 4510.
För att personer med nedsatt synförmåga ska hitta till gångpassagen/övergångsstället kan det vara nödvändigt att anordna en markering vid fasad/gångbanans innerkant, till exempel i form av plattor och ledstråk/pollare.
För detaljutformning av förhöjd gångpassage och cykelpassage hänvisas till ritning 4504-4506.
Kantstödsanvisning
God standard innebär utformning med ramp för personer med nedsatt rörelseförmåga och 60 mm högt kantstöd för personer med nedsatt synförmåga, se bild nedan. Tidigare sänktes generellt kantsten till 40 mm över hela övergångsställets/gångpassagens bredd i Göteborg. De här övergångsställena/gångpassagerna förses med ramp vid ombyggnad och underhållsarbeten. Nivåskillnader överbryggas med 90-100 cm breda ramper med max lutning på 1:12.
Är gångbanan beklädd med någon form av sten sätts alltid ”nollad” kantsten (alt 1 st skift storgatsten) som stabilisering av stenbeklädnadens gräns mot körbanan. Är gångbanan belagd med asfalt och bredden större än 2,5 m och vinklat kantstöd är satt, behövs ej ”nollat” kantstöd.
Vid övergångsställen och gångpassager görs en ramp för personer med nedsatt rörelseförmåga vid sidan om 60 mm kantsten för personer med nedsatt synförmåga.
För enklare utformning av gatukorsningar vid mindre trafikflöden sänks kantstödet på en sträcka av 1 meter i radien, enligt bild 5. Utformningen anpassas till lokala förhållanden på plats i samråd med Tillgänglighetsgranskaren på trafikkontoret.
Nollat kantstöd av typ GF, RV och ramsten (samma typ som i övrigt) sätts då gångbanan är under 2,5 m och ingen vinklad sten sätts, se bild 5.
Vid smala gångbanor placeras stolpe med vägmärken intill fasad. Stolpen hjälper personer med nedsatt synförmåga att hitta övergångsstället.
Där cykelbana korsar kantstödslinje tas kantstödet bort och cykelbanan läggs i körbaneplanet. Föreligger risk för osäkerhet om vad som är körbana och vad som är cykelbana när kantstöd ”tas bort” t.ex. vid vändplatser och dylikt kan gränsen markeras med kantstöd som har höjden 0 cm, alternativt målas linje.
Refug
En mittrefug delar upp övergången i två delar och separerar fordonsflödet. Det gör trafiksituationen enklare att överblicka och förstå. Den gående behöver bara ta hänsyn till fordon i en riktning i taget och får möjlighet att vila på mitten.
Minsta avstånd mellan refugens kantsten och körbanans kantsten bör vara 3,5 meter med hänsyn till framkomlighet för stora fordon. Då vägen är mycket rak kan avståndet minskas till 3,2 meter.
Refugens djup ska vara minst 2 meter för att även gående med barnvagn ska få plats i mitten av gatan. Refugen utförs även med en nollad del med två meters bredd, där det finns möjlighet/plats, för att underlätta för drift- och underhåll.
Övergångsställe
Refugytans kantsten invid cykelbana bör vara 80 mm hög, se bild nedan. Vid högre höjd än 80 mm riskerar cykeltrampan att slå i kanten.
Övergångsställe och cykelpassage utan trafiksignal. För övergångsställe och cykelöverfart med trafiksignal se ritning 5511.
Placering av skyltar
Vägmärken och stolpar placeras enligt kapitel 3MB Skyltsättning.
