Separeringsgraden har betydelse för gång- och cykeltrafikanternas säkerhet, trygghet och komfort. Vid nybyggnad bör separering mellan gående och cyklister eftersträvas med hänsyn till främst barn, äldre och personer med funktionsnedsättningar. Möjligheter och behov av separering anpassat till den aktuella platsen behöver utredas från fall till fall. Separering kan ske på olika sätt beroende på situation, behov och plats. Separering mellan gångbana och cykelbana kan till exempel med hjälp av skiljelinje i avvikande material (till exempel en plattrad) eller en målad linje. Separering (mellan alla trafikslag) kan också ske med en bredare remsa (minst 0,5m), som till exempel gräsyta, trädrad eller plattyta.
Vid samtliga separeringar ska gång- respektive cykelbana utmärkas med gång- respektive cykelsymboler. Läs mer om detta under 3MA Vägmarkering.
Separering cyklister – bil
| VR (referenshastighet) | Normal standard | Mindre god standard |
| 70 > | Se VGU. | Se VGU. |
| 60 | Cykelbana. Avskiljs med ca 1 m bred skyddsremsa (inklusive kantsten) och räcke mot biltrafiken. | Cykelbana. Avskiljs med 0,5 m bred skyddsremsa (inklusive kantsten) mot biltrafiken, räcke bör finnas. |
| 50 | Cykelbana. Avskiljs med 0,5 m bred skyddsremsa mot biltrafiken (inklusive kantsten). | Cykelbana. Blandtrafik kan övervägas i lokalnät med < 300 bilar/dimensionerande timme (dH) och där biltrafiken är hastighetssäkrad medfarthinder till max 30 km/h. |
| 40 | Cykelbana. Avskiljs med 0,5 m bred skyddsremsa mot biltrafiken (inklusive kantsten): Bilflöde >400 bilar/dH. | Cykelbana. Blandtrafik kan övervägas i lokalnät med < 300 bilar/dimensionerande timme (dH) och där biltrafiken är hastighetssäkrad med farthinder till max 30 km/h. |
| 30 | Blandtrafik. Biltrafiken hastighetssäkrad med farthinder till max 30 km/h. | Blandtrafik. |
| Lågfartsområde | Blandtrafik. Biltrafiken hastighetssäkras via gaturummets totala utformning. | Blandtrafik. Biltrafiken hastighetssäkras via gaturummets totala utformning. |
Hänsyn ska även tas till antal cyklister vid val av separeringsform.
Skyddsremsor upp till 1 m bredd plattsätts i normalfallet.
För mer information kring separering mellan biltrafik och oskyddade trafikanter i samband med korsningar hänvisas till avsnitt 3F Korsningar.
Cykelfartsgator – rekommendationer
Allmänt
Dessa rekommendationer ska ligga till grund för när utformningen ”Cykelfartsgata” kan användas.
Separat cykelbana ska väljas i första hand. Separerad cykelbana har bättre framkomlighet och upplevs som säkrare för de flesta grupper av cyklister än vad cykelfartsgator gör. Man ska vara medveten om att cykelfartsgatans längsgående beläggningsskarvar medför ökade underhållskostnader särskilt på smala gatuavsnitt där hjulspår och skarvar sammanfaller.
Där det inte finns behov av en separat cykelbana eller där plats saknas för en separat cykelbana är cykling i blandtrafik en möjlig lösning. Genom hastighetsdämdande åtgärder på gator med låga flöden av motorfordon går det att skapa en enkel och säker blandtrafikgata.
Cykelfartsgata är en typ av utformning på blandtrafikgata som används på vissa gator i Göteborg där cykel och bil använder samma körbana och cykling sker mitt i körfältet. Körbanorna är på något sätt separerade med mittremsa eller kollektivtrafikkörfält för att hindra omkörningar. Syftet med utformningen är att tydligt vägleda cyklister och bilister hur de ska agera på gatan genom val av beläggning och bredder. Dessutom ska gatan vara hastighetssäkrad för säkrare samspel mellan trafikanterna.
Denna utformning av cykelfartsgata utgör ett undantag och är endast aktuell i befintliga täta stadsmiljöer och under vissa förutsättningar. Vid nyexploatering ska tillräckligt utrymme för cyklister tillgodoses på annat sätt än genom cykelfartsgata.
Exempel på cykelfartsgator i Göteborg finns bland annat på Västra och Östra Hamngatan samt på Redbergsvägen.
Övriga faktorer som avgör om en cykelfartsgata är ett möjligt alternativ
Cykelfartsgata ska undvikas på pendlingscykelnätet.
Cykelfartsgata ska undvikas på skolvägar eller där många barn förväntas använda sträckan.
På en cykelfartsgata bör trafikflödet vara maximalt 3000 – 5000 motorfordon per dygn (ÅMVD). Möjligt biltrafikflöde påverkas bland annat av hur omgivningen ser ut, korsningar, målpunkter, parkering mm. Förhållandet av cykeltrafik jämfört med biltrafik bör vara relativt högt. Cykelflödena bör vara ganska höga eller har tydlig potential att bli höga – minst 1500 eller högre beroende på flödet av bilar. Gatan behöver en utformning som ger en faktisk hastighet på ca 20 km/h.
Cykelfartsgator är endast lämpligt på kortare sträckor, bl a för att utformningen inte tillåter omkörningar.
Cykelfartsgata ska undvikas där kollektivtrafik går i samma körbana.
Mängden annan tung trafik på en cykelfartsgata ska vara små eller måttliga.
Cykelfartsgata ska undvikas på sträckor med uppförsbacke.
Förslag om cykelfartsgata bör utredas särskilt och ska stämmas av med ansvarig utformare på trafikkontoret.
Uppfyller gatan inte de flesta av ovanstående faktorer är cykelfartsgata inte en lämplig utformning. Om inte separat cykelbana är möjlig bör vanlig blandtrafikgata (30 km/h) med hastighetsdämpning väljas.
Separering gående – bil
| VR (referenshastighet) | Normal standard | Mindre god standard |
| 70 > | Gångbana med stort avstånd från vägen. Se VGU. | Se VGU. |
| 60 | Gångbana avskiljs med ca 1 m bred skyddsremsa (inklusive kantsten) och räcke mot biltrafiken. | Gångbana avskiljs med 0,5 m bred skyddsremsa (inklusive kantsten) mot biltrafiken, räcke bör finnas. |
| 50 | Gångbana avskiljs med kantsten mot biltrafiken. | Gångbana avskiljs med kantsten mot biltrafiken. |
| 40 | Gångbana avskiljs med kantsten mot biltrafiken.. | Gångbana avskiljs med kantsten ut mot biltrafik. |
| 30 | Gångbana. Lokalgata: gångbana på minst en sida av gatan. | Blandtrafik. |
| Lågfartsområde | Blandtrafik med skyddad gångzon. . Biltrafiken hastighetssäkras via gaturummets totala utformning. | Blandtrafik. |
Hänsyn ska även tas till antal gående vid val av separeringsform.
Skyddsremsor upp till 1 m bredd plattsätts i normalfallet.
I normalfallet utgår man får att ska det finnas gångbanor på båda sidor om en gata.
För mer information kring separering mellan biltrafik och oskyddade trafikanter i samband med korsningar hänvisas till avsnitt 3F Korsningar.
Separering gående – cyklister
Exempel på separeringsprinciper mellan cykel och fotgängare vid olika fotgängarflöden.
| Fotgängarflöde per timma (maxtimma) | ||||
| Nätklass | < 10 | 10-99 | 100-499 | 500 > |
| Pendlingscykelnät | Kombinerad gång- och cykelbana | Avvikande material i skiljelinje mellan gångbana och cykelbana | Skiljeremsa eller avvikande material i skiljelinje mellan gångbana och cykelbana. Avvikande material på hela gångytan kan övervägas i centrala miljöer. | Skiljeremsa. Avvikande material på hela gångytan kan övervägas i centrala/trånga miljöer. |
| Övergripande cykelnät | Kombinerad gång- och cykelbana | Målad skiljelinje eller avvikande material i skiljelinje mellan gångbana och cykelbana | Skiljeremsa eller avvikande material i skiljelinje mellan gångbana och cykelbana. Avvikande material på hela gångytan kan övervägas i centrala miljöer. | Skiljeremsa eller avvikande material i skiljelinje mellan gångbana och cykelbana. Avvikande material på hela gångytan kan övervägas i centrala miljöer. |
Val av avvikande material i skiljelinjen ska diskuteras med trafikkontorets projektledare och utformare.
Skiljelinje i avvikande material kan utföras till exempel som en plattrad om 0,2- 0,25m, särskilt i mer centrala, tätare miljöer eller där många människor rör sig och det i övrigt är lämpligt beroende på plats, situation och behov. Skiljelinje kan även utföras som målad linje, då främst på längre sträckor, vid låga gångflöden och där det i övrigt är lämpligt.
Ränndal som skiljelinje ska som regel undvikas av tillgänglighets- och olycksriskskäl.
En skiljeremsa är bredare än en skiljelinje – ofta över 0,5 m – och kan exempelvis utgöras av en vegetationsyta.
