Teknisk Handbok 2019:1(Arkiverad)

Vilken sikt som krävs i en korsning bestäms av:

• Primärgatans referenshastighet
• Korsningens separeringsform
• Korsningens regleringsform

Inom siktområdet får inget skymmande finnas. Till skymmande anordningar räknas exempelvis:

• Mur
• Häck
• Räcke
• Snövall

Vägmärken får placeras inom sikttriangeln men måste placeras på en höjd så att de inte blir siktskymmande. Läs mer under Skyltsättning (3MB).

Siktskymmande höjd

De anordningar som har en höjd över vägbanan på över 0,8 meter, räknas som skymmande.

Sikt inom bostadsområden

Det finns några olika situationer där längden på sikttriangelns sidor, Ls och Lp, kan sättas schablonmässigt. Dessa typmiljöer är:

• Korsning i bostadsområde
• Sikt från fastighetsutfart inom bostadsområde
• Korsning med cykelbana

Inom bostadsområden med låga hastigheter och relativt smala vägbredder kan sikttriangeln förenklas enligt bilden ovan. Bilden visar sikttriangel för korsningen mellan primär- och sekundärgata.

Sveriges kommuner och landsting kom 2001 ut med skriften Fri sikt som ger vägledning för vilka siktlängder som kan gälla i tätortstrafiken. Göteborgs stad har sedan tagit beslut om att följa dessa riktlinjer. Siktsträckorna skiljer sig avsevärt från de siktsträckor som redovisas i VGU och som främst gäller för vägnätet utanför tätort. På gatunätet inom Göteborg stad ska alltså dessa kortare siktsträckor användas fullt ut.

Siktlängd inom bostadsområden  

• Fri sikt gata/gata – 10/10 m
• Fri sikt gata/utfart – 2,5/2,5 m

Korsningen mellan två bostadsgator kräver fri sikt på 10 m åt vart håll och för utfarter ska sikttriangelns ben ha en längd på minst 2,5 m åt vart håll, enligt bilden nedan.

• Fri sikt gata/cykelbana – 10/10 m

Om en cykelbana ligger innanför gatan ska den fria sikten i korsningen vara 10 m åt vart håll räknat från cykelbanans korsning med gatan, enligt bild nedan.
     

Sikt inom tätort men utanför bostadsområden

Utanför bostadsområden mäts Ls och Lp enligt bilderna nedan. Observera att om det finns risk för omkörning på primärgatan (gata1) utökas området som krävs för fri sikt.

Där det ligger ett övergångsställe på sekundärgatan, inom 6 meter från primärgatan, mäts Ls så som om övergångsstället ingick i primärgatan, enligt bilden nedan.

Korsning med väjningsplikt

För genomfartsgator och stora uppsamlingsgator, som oftast är primärgata, krävs alltid god standard vad det gäller siktlängden (Lp). Där dessa gator korsar exempelvis företagsutfarter och anslutningar till en mindre samling hus (1-3 stycken) kan siktsträckan för sekundärvägen (Ls) sänkas till mindre god.

För lokalgator kan standarden på primärgatans siktlängd (Lp) sänkas till mindre god. Däremot är det även här endast då sekundärgatan är en utfart och mindre anslutning till några få hus (1-3) som det kan accepteras att sekundärgatans siktsträcka (Ls) sänks till mindre god.

Tabellen ovan visar hur gatutypen och referenshastigheten för primärgatan kopplas till siktsträcka för primär- respektive sekundärgata.

Typ av gata framgår av 3A Gata och väg.

Korsning med högerregeln

Vid tillämpning av högerregel har varje fordon i alla tillfarter väjningsplikt mot varje fordon från höger. Tabellen ovan visar att god standard alltid ska användas i korsningen med genomfartsgator och stora uppsamlingsgator medan mindre god standard kan användas för lokalgator och industrigator.

Till höger finns dokument med två exempel som visar på hur de olika siktsträckorna i alla tabellerna ovan kan tillämpas.

På de vägar inom Göteborg stad där hastigheten är 70 och 90 km/h gäller siktsträckor i tabellen nedan. Dessa siktsträckor överensstämmer också med värdena som anges i VGU för miljöer utanför tätort.