Fysiska hinder får i princip inte sättas upp på våra övergripande gång- och cykelbanor eller inom rekommenderat minsta avstånd till sidohinder från dessa, se tabeller nedan. I vissa delar av Centrala staden måste avsteg göras – där placeras hindret så nära kanten/väggen som möjligt eller i exempelvis en trädrad. På gång- och cykelbanor kan i vissa fall vid frekvent biltrafik öppningsbara bilspärrar/grindar, försedda med reflexskärm, sättas upp. Den cykelbara öppningen förbi hindret får inte understiga 1,5 meter.
Hinder närmare en cykelbana än 1 meter ska kontrastmarkeras. Vägmärkesstolpar ska exempelvis förses med reflekterande stolprör. Tänk alltid på vad som kan vara ett hinder för synskadade. Alla sådana hinder ska kontrastmarkeras. Belysningsstolpar som står i linje i ytterkant av gång- och cykelbana kontrastmarkeras dock inte på grund av svårigheter med underhållet.
Är gångbanorna mer än 4 meter breda så kan en möbleringszon anläggas. Utanför ska det finnas en hinderfri gångyta med bredd enligt 3BA Typsektion och utformning för gång och cykel.
Exempel på hinder för oskyddade trafikanter:
- Stolpe (belysning, 3MB Skyltsättning)
- 3KG Pollare
- 3KL Träd
- 3KH Räcken och staket
- Bilspärr/Grind
- 3KJ Soffor
- 3KE Papperskorgar
- 3KB Blomsterurnor
- Elskåp
Utmed cykelbanor och överfarter får ”vassa” kantstenshörn inte förekomma.
| Tänk på: | ||
| Bänkars placering i förhållande till ledstråk/stråk dit synskadade är hänvisade – så de inte riskerar att ”käppa” mitt framför bänken (där människor sitter). Fundera också på hur ett drift- och underhållsfordon på bästa sätt ska ta sig fram på ytan/sträckan. | ||
| Smala gc-vägar är extra känsliga för avståndet till hinder. Det går inte att göra avvikelser både | ||
| på hinderfri bredd och gång- och/eller cykelbanans bredd. | ||
| Innerkurvan på en gång- och cykelbana bör hållas hinderfri. | ||
Läs mer om gatuutrustning och vägmärken under avsnitten 3K Utrustning och 3MB Skyltsättning.
Rekommenderade minsta avstånd till sidohinder på raksträcka
Gångbana
| Hindertyp | Standard hinderfri bredd för gångbana (m) |
| Hinderhöjd < 0,2m | 0,0 m |
| Hinderhöjd ≥ 0,2m | 0,15 m |
| Skärmtak o.d. | 0,5 m |
Gång- och cykelbana
| Hindertyp | Standard hinderfri bredd gång- och cykelbana (m) | Anmärkning | ||
| Normal | Mindre god | Låg | ||
| Fasta sidohinder* | 1 m | 0,6 m | GC: 0,4 m G: 0,15 m | I besvärlig terräng där höga hastigheter kan förväntas bör 2 metersfriområde eftersträvas liksom i det fall hinder hamnar i innerkurva.För vägmärken räcker låg standard för GC-bana. Se även anm*. |
| Parksoffor | 1 m | Tänk på soffans riktning i förhållande till gångstråket. | ||
| Träd | 1 m | Enstaka buskar och träd ska beskäras så att växtlighet inte är närmre än 0,5 meter. Träd bör ej placeras i innerkurva. Om så sker ska den hinderfri bredden vara 2 meter. | ||
| * Exempelvis papperskorgar, vägmärken och belysningsstolpar. Normal standard ska alltid användas undantaget längsgående staket, bullerplank, buskage, häck och räcken där måttet kan minskas till låg standard (förutsatt att vägmarkeringslinje eller exempelvis plattor tydliggör banans gräns). |
||||
Läs vidare i GCM-handbokens kap 3. Sträckor – Gång- och cykelbana.
Minsta mått för fri höjd
| Typ | Standard | Minsta säkerhetsavstånd (används främst för vägmärken) |
| Gångbana | För att klara höjden för samtliga driftfordon är lämplig konstruktionshöjd vid nybyggnad 3,5 meter. Se även mått för fri höjd för fordon på trafikerade gång- och cykelytor som tex torg m.m. Lägre hinder än 2,2 meter bör utmärkas väl, tex. med kantsten då de utför en fara för personer med synnedsättning. | 2,2 m |
| GC-bana | 2,5 m | |
| Ridväg | 3,0 m |
För mått till konstruktioner och överbyggnadsrätter se standardritning 3508.
Fria rummet
