Viktigt att cykelnätet uppfyller säkerhetskraven. Utformning ska ske med stor hänsyn till cyklisternas och övriga oskyddade trafikanters säkerhet. Trygghetskrav och framkomlighetskrav ska också uppfyllas, men inte på bekostnad av säkerheten. Läs mer under 2BE Trafiksäkerhet samt 2BD Trygghet.
Ett cykelnät som uppfyller de ovan ställda kraven leder till att det finns förutsättningar att flytta över fler från bil till cykel. Därmed främjas de överordnade samhällsmålen att skydda miljön och hushålla med resurserna. Läs mer under 2FE Social konsekvensanalys.
Cykelfält eller cykelfartsgator bör endast användas i nödfall då inte utrymme finns att bygga en cykelbana i gångbanenivå. I det långvariga och framgångsrika trafiksäkerhetsarbetet som bedrivits i Göteborg vet vi att cykling i cykelfält medför betydligt fler cykelolycksfall än på en cykelbana.
Utformning
Detaljutformningen och standarden på cykelbanorna har stor betydelse för säkerheten. Många olyckor orsakas av brister i utformningen. Stor omsorg ska därför ägnas åt detaljutformningen och vägmiljön, exempelvis mjuk linjeföring och goda siktförhållanden, för att minimera såväl olycksriskerna som skadeföljden. En hög och jämn säkerhetsnivå ska eftersträvas. Det är viktigt att cyklisten genom tydlig utformning av cykelvägnätet får signaler där det sker förändringar i säkerhetsnivån på nätet.
Cykelbanans bredd samt separering framgår av avsnitt:
Hänsyn bör även tas till om det exempelvis är mycket barn och äldre längs stråket.
Ytskikt
Cykelbanor bör ha minst lika hög standard som de parallella bilgatorna vad gäller beläggningar, lutningar med mera, för att undvika att cyklister cyklar i gatunätet. Ojämnheter i vägbanan är mycket obehagligt för cyklisterna. Därför ska stora jämnhetskrav ställas på cykelbanebeläggningar exempelvis vid återställandet av ledningsschakter.
Där det föreligger problem med vattenavledning på cykelbanorna bör dränerande beläggningar väljas. Läs mer om tvär- respektive längslutning under 3EB Gång- och cykelbana.
Cykelbanor beläggs normalt med asfalt. På förhöjda cykelöverfarter och förhöjda passager läggs en beläggning av röd asfalt eller röd fiberbetong.
Kantstöd utmed cykelbana undviks i möjligaste mån (olycksrisk). Där kantstöd ändå är motiverat ska det ha max 80 mm visning mot cykelbanan för att undvika att cyklars trampor slår i kantstödet. Kant mot grönyta kan exempelvis utformas som ränndal eller snedställt storgatstenskift för att samla upp vatten. Där avvattning sker ut över grönyta ska denna ligga min 50 mm lägre än gång-och cykelbanan.
För val av kantstöd vid nyanläggningar läs under 3GB Kantstödsanvisningar.
Lutningar
Läs mer under 3EB Gång- och cykelbana.
Enkel- eller dubbelriktat cykelstråk
Exempel på dubbelriktad cykelbana
Exempel på enkelriktad cykelbana
Bredder på cykelbanor, se nedan ”Bredder och säkra sidoområden” samt 3BA Typsektion och utformning.
Cykelbanor är i grunden dubbelriktade. För enkelriktade cykelbanor krävs 2AA Lokal trafikföreskrift och utmärkning med vägmärke ”Förbud mot infart med fordon”. Vi eftersträvar enkelriktade cykelbanor i centrala Göteborg. Avgörande för valet av enkel- eller dubbelriktad cykelbana är de lokala förhållandena och kontinuiteten i nätet. Stor hänsyn tas till anslutande cykelbanor. Övergång mellan enkel- och dubbelriktning ska utformas tydligt och kompletteras med symboler på cykelbanan. Detta gäller även där cykelbanan slutar. Fortsätter cykelbanan längre fram ska detta också tydligt framgå.
Enkelriktade cykelbanor på båda sidor av en gata tar större plats än en dubbelriktad på ena sidan. Vid korsningar är dock enkelriktade cykelbanor något mer trafiksäkra än dubbelriktade. Vid breda huvudgator med långsträckta mittbarriärer bör dock helst dubbelriktade cykelbanor ligga på båda sidor av en gata för att minska korsningsbehovet för cyklisterna.
Bredder och säkra sidoområden
Målet med tredubblade cykelflöden kräver en planering med bredare cykelbanor för att uppfylla funktionskraven på framkomlighet och flyt samt säkra omcyklingar. Säkra omcyklingar innebär att bredden på cykelbanan ska vara tillräcklig för att möjliggöra omkörning av långsammare cyklister, även vid höga flöden av mötande cykeltrafik. Cykelbanorna måste också vara så breda att det är möjligt att möta eller cykla om en lastcykel.
För att säkerställa att funktionskraven uppnås har förslag på bredder för cykelbanorna i pendlingscykelnätet, samt i det övergripande cykelvägnätet, tagits fram. Avgörande för bredden är cykelflödet under den mest belastade timman en normal vardag samt om det är en enkel- eller dubbelriktad cykelbana. Pendlingscykelnätet är prioriterat och ska ha högre standard än det övergripande cykelvägnätet.
Målsättning – bredder på cykelbanor för god och säker framkomlighet
| Pendlingscykelnät | Enkelriktad cykelbana | Dubbelriktad cykelbana |
| Färre än 500 cyklister/maxtimma | 2,0 m | 3,0 m |
| 501-1000 cyklister/maxtimma | 2,4 m | 3,6 m |
| Fler än 1000 cyklister/maxtimma | 3,0 m | 4,8 m |
| Övergripande cykelvägnät | Enkelriktad cykelbana | Dubbelriktad cykelbana |
| Färre än 500 cyklister/maxtimma | 1,6 m | 2,4 m |
| 501-1500 cyklister/maxtimma | 2,0 m | 3,6 m |
| Fler än 1500 cyklister/maxtimma | 2,4 m | 4,8 m |
Hinder
Läs mer under 3DB Gång- och cykelbana.
Belysning
Det är viktigt att gång- och cykelbana belyses med en fullgod belysning. Läs mer under 3L Belysning.
Vägvisning, skyltning och markering
Cykelbanorna ska ha en god vägvisning till målpunkter enligt vägvisningsplanen för cykelvägar.
När en lokalgata utgör en länk i det övergripande cykelnätet ska detta tydligt framgå för cyklisterna av utformning, vägmarkeringar och vägvisning.
Det bör inte finnas fler stolpar och skyltar än nödvändigt utmed cykelbanorna då dessa i sig utgör en påkörningsrisk. Skyltning av påbjuden cykelbana görs där det kan föreligga risk för missförstånd – gäller såväl bilister som cyklister eller gående. För att uppnå extra tydlighet markeras, i första hand, symboler på gång-och cykelbanan. Läs mer under avsnitten 3MA Vägmärken, 3MB Skyltsättning och 3MC Vägvisning.