Cirka 20 procent av alla Göteborgare är barn. I vissa stadsdelar är var tredje person under 18 år. Det är en stor grupp användare av staden. Barn har ingen rösträtt och få grupper som för deras talan därför är det så viktigt att deras perspektiv säkerställs. Genom att inkludera barnkonsekvensanalyser i stads- och trafikplaneringen kan vi lyfta frågor som är relevanta för barn och unga på ett mer systematiskt sätt.
Barns behov av rörelse och utomhusvistelse tillgodoses inte bara på lekplatsen, skolgården eller bostadsgården utan barns fysiska aktivitet är ofta ostrukturerad och äger rum spontant på många olika platser. Barn och unga har dessutom ett behov av att kunna ta sig till sina målpunkter så som skola, kompisar, fritidsaktiviteter och service. Att på egen hand succesivt upptäcka närmiljön, sitt område och staden har därför betydelse för barns fysiska, mentala och sociala utveckling. För att barn ska uppleva att de har tillgång till staden måste stadsrummet anpassas utifrån deras behov. Det ska vara tryggt och enkelt att upptäcka staden med vuxet sällskap för att, i takt med mognadsgrad, kunna resa på egen hand. Det är då viktigt att vi planerar utifrån barnets hela resa med en väl fungerande kollektivtrafik där anslutningar är trygga och säkra och det finns sammanhängande gång- och cykelstråk. Det är inte bara säkerheten som är viktig utan också den upplevda tryggheten. Samtidigt har barn och unga ett behov av utrymme i staden för lek och platser att vistas i gaturummet.
Läs mer i kapitlet 2FD Barnkonsekvensanalys.