Vägmarkering
All vägmarkering som inte är tillfällig skall utföras i termoplastisk massa. Stensatta ytor vägmarkeras normalt ej.
Regler
Dessa anvisningar gäller som komplement till följande lagar, författningar och regler:
- Trafikförordningen, TrF
- Vägmärkesförordningen, VMF
- TSFS 2010:171
Ansvar
Väghållaren ansvarar för utförande och underhåll av vägmarkeringen. Undantag se även VMF: 78 och 82 §. 1 kap. 6,8 §§, 8 kap. 1,5 §§, samma som vägmärken?
Beslut
All utformning och utförande av vägmarkering beslutas av väghållaren
Kostnadsansvar
Kostnaden för utförande av ny eller förändrad vägmarkering ska bäras av varje enskilt projekt.
Längsgående markeringar
Generella regler, se TSFS.2010:171 och VGU Kap. vägmarkering
Allmänt
Inom tätbebyggelse utförs längsgående vägmarkering normalt om vägen klassats som huvudled eller har mer än ett körfält i samma körriktning. Dessutom kan markering vara motiverad på del av gata, som har en ogynnsam linjeföring.
M1. Mittlinje eller körfältslinje
På alla gator och vägar är linjebredden normalt 10 cm. Indelningen ska vara 3+3 på gator och vägar med hastighetsbegränsning ≤ 60 km/h och ≥ 60 km/h 3+9.
Mittlinje utförs ej om vägbredden understiger 6,5 meter, enligt VGU remiss.
Mittlinje utförs på dubbelriktad cykelbana med indelningen 1+3 och bredden 5 cm, om cykelbanan är minst 2,2 m bred.
M2. Kantlinje
Kantlinjen utförs normalt 1+1 på alla gator och vägar där kantlinje behövs. Undantag: Dag Hammarskjöldleden där kantlinjen utförs som VB(0,3). Kantlinjen utförs ej i tätortsmiljö, om kantsten finns och vägren saknas.
M8. Heldragen linje
Enkel eller dubbel spärrlinje i vägmitt utförs inte vid vägbredder under 6,5m. Dubbel spärrlinje utförs i spårområde om fordonstrafik (buss eller bil) förekommer. På gång- och cykelbana utförs spärrlinje mellan gång- och cykeldelen om totala bredden är minst 4,0 meter vid dubbelriktad cykeltrafik och minst 3,0 meter vid enkelriktad cykeltrafik. Spärrlinje som avgränsar avvikande körfält, eller särskilt reserverat körfält, utförs med dubblerad linjebredd.
M3. Varningslinje
Varningslinje används inte på gator med hastighetsbegränsning 50 km/h eller lägre. Används istället för dubbel heldragen linje där körbanan bredd < 6,5 m.
M1. Körfältslinje
På alla gator och vägar är linjebredden normalt 10 cm. Undantag: Dag Hammarskjöldsleden där körfältslinje utförs 15 cm bred.
Indelningen ska vara 3+3 (TSFS: tättbebyggt område) på gator och vägar med hastighetsbegränsning till högst 50km/h, och i övrigt 3+9 (TSFS: ej tättbebyggt område), om inte annat sägs nedan.
Körfältslinje som avgränsar avvikande körfält, eller särskilt reserverat körfält, utförs med dubblerad linjebredd, samt indelningen 3+3 oavsett hastighet.
Tvärgående markeringar
M15. Övergångsställe
För att öka tillgängligheten för personer med nedsatt orienteringsförmåga kan kantsten kontrastmarkeras där övergångsställe ej är markerat i körbanan eller vid ordnade gångpassager.
Obevakade övergångsställen regleras ej på gator med hastighetsbegränsning 60 km/h eller däröver. Detsamma gäller på gator med två eller flera körfält i samma riktning. Inom områden skyltade med max 30 km/tim (s.k. 30-enklaver) markeras normalt ej heller några övergångsställen.
Normalt markeras ett övergångsställe 2,5 m brett, enligt TSFS och VGU. Bredden kan dock ökas vid stora gångtrafikmängder.
Är övergångsställe markerat i körbanan, markeras detta normalt även i cykelbanan om denna är avgränsad med kantsten mot gångbanan. Även om gångbanan inte är avgränsad med kantsten kan i särskilda fall övergångsställe ändå markeras i cykelbanan.
Övergångsställe markeras inte i spårområden, som är avgränsade från körbanan med refug eller kantsten.
Undantag: om överfarten i spårområdet är signalreglerad, markeras denna med gångzebra.
I övrigt se Gång och cykel/Gång- och cykelpassage/Övergångsställen samt under rubriken "Övergångsställen i spårområden" här nedan.
M16. Cykelöverfart
Friliggande cykelöverfarter markeras normalt ej på sträcka. Cykelöverfartsmarkering kan ersättas av övergångsställe på ena eller båda sidor, om cykelöverfarten går parallellt med övergångsstället.
I övrigt se Gång och cykel/Gång- och cykelpassage/Övergångsställen samt under rubriken "Övergångsställen i spårområden" här nedan.
M13. Stopplinje
Stopplinje markeras vinkelrätt över respektive körfält (max 15 graders avvikelse).
M14. Väjningslinje
Väjningslinje före huvudled placeras där föraren erhåller bästa sikt i korsningen. Finns cykelöverfart i anslutning till huvudleden placeras dock väjningslinjen före cykelöverfarten.
Övriga markeringar
M26 och M27. Cykel- och gångsymboler
Symboler för gång- och cykeltrafik används normalt på GC-banor och kan då ersätta vägmärken för GC-bana. Inga pilar markeras på kombinerade GC-banor.
Exempel på markering av GC-banor och GC-överfarter. Gäller även förhöjda
OBS! Angivna breddmått är minimivärden.
3 Bilder
Exempel på markering av förhöjda GC-överfarter på sträcka.
OBS! Angivna breddmått är minimivärden.
2 Bilder
Övergångsställen i spårområden
Grundregel
A Ingen markering av gångzebror utförs i spårområden, som är avgränsade från körbanan med refug, kantsten eller dylikt.
Undantag
B Är hela övergångsstället, inklusive spårområdet, signalreglerat markeras gångzebra även i spårområdet. Med signalreglering avses ej varningssignal (gulblink).
Anmärkning
På gator där spårområdet ej är avgränsat, eller där spårvagnstrafik och biltrafik går blandat, markeras övergångsstället över hela gatan. Sådana övergångsställen bör dock anläggas med stor restriktivitet, med hänsyn till riskerna gentemot spårvagnstrafiken. Ett noga övervägande bör göras, där nyttan av ett övergångsställe vägs mot riskerna.
1 Bild
Vad som här har sagt om övergångsställen gäller även cykelöverfarter.
M24 Parkeringsrutor, uppställningsplats
Parkeringsrutor utförs med heldragen 10 cm linje. Se även P-handboken kapitel 6.1 ”Göteborgs-RVT”, Parkering tillåten.
Bilder
Handikappsymbol
Handikappsymbol ska alltid markeras på handikapplats, men ersätter inte skyltsättning.
M31 Lastzonsymbol/ Ändamålsplats
I lastzoner med förbud att stanna utförs symbol för stannaförbud i gult c/c 10 meter, samt gul ruta. I lastzoner med p-förbud utförs endast vit ruta.
M 34 Särskild markering vid skola
Vit text "SKOLA" och ”30” i oval utförs vid alla 30 km- begränsningar del av dygnet vid skola. Markeringen placeras strax efter 30-skyltarna.
M17 Farthindermarkering
Farthindermarkering, 50x50 rutor, utförs endast på uppfartsrampen, om gatan är avdelad med mittrefuge eller mittlinje, annars utförs markering på hela gatubredden.
M9 Spärrområden
Avstånd mellan snedsträcken är normalt 3 m eller vid stora ytor 6 m. Lutningen ska vara 1:2. Spärrområden framför refuger, se nedan. Begränsning av uppställning vid refuger, se P-handboken, kapitel 6.1 ”Göteborgs-RVT”, Spärrområden.
Markering framför refuger:
- Fullständig utmärkning: Gator/vägar med 70 km/h och däröver,
samt i vissa fall andra större huvudleder utanför centrum.
Bild
- Förenklad markering: Övriga huvudleder främst i centrala delar, samt
andra större gator där särskild markering behövs för att uppmärksamma
refugen. Gäller särskilt breda refuger.
Bild
- Ingen markering alls: Vid refuger i gatuanslutningar och andra platser med låga hastigheter. Gator med hastighetsbegränsning till 30 km/h eller lågfartsgata.
Markering av busshållplats
Normalt markeras inte busshållplatser med vägmarkering. Dock kan gul linje
1+1, M22 Förbud mot att parkera, eller s.k. bussblixt enligt RVT 4.3.7.2 markeras, om det är behov av att förstärka utmärkningen av hållplatsen. Markering av kantsten får inte utföras.