Arkivversion 2020:2
Foto: Jonas Andersson

Här nedan redovisas vilka principer som ska följas vid val av kantstöd på befintliga gator respektive vid nyanläggning. För definition av kantsten och beskrivning av dess funktion samt val av höjd hänvisas till 12L Kantstöd. För kantstödsanvisningar i anslutning till gång- och cykelpassager och övergångsställen hänvisas till avsnitt 3I Korsning och passage med underkapitel.

Val av kantstöd på befintliga gator

Inom Vallgraven

Inom Vallgraven (område 1 och 2 på karta över centrala staden) används enbart granitkantstöd. Väster om Lilla Torget – Ekelundsgatan – Hvitfeldtsplatsen sätts råkantsten RV 4, då området inte har samma centrala karaktär som övriga delar inom Vallgraven. I övrigt ska gradhuggen faskantsten GF1 eller ramsten användas. För detaljer om typer av granitkantstöd med mera, se avsnitt 12LA Kantstöd av granit. I övrigt se avsnitt 3LA Markbeläggningar och 3LA1 Inom Vallgraven

I centrala staden utanför Vallgraven

Inom detta område används granitkantsten av typ som finns på aktuell gata eller på närliggande gator. Undantag görs för provisorier där spikat betongkantstöd kan användas. För typ av betongkantsten se vidare under avsnitt 12LB Kantstöd av betong.

Inom Stenstaden (område 4-16 på karta över centrala staden) ska kantstöden vara av granit och där det är breda gångbanor används företrädesvis ramsten.

Övriga staden

Den kantstödstyp som är typisk för grannskapet används normalt. Om arbetena innebär rivning av GF-kantsten och ramsten bör det övervägas om kantstenen ska bytas ut till RV 4 eller betongkantstöd på hela gatan. Byte görs i sådant fall enligt val av kantstödstyp vid nyanläggning enligt tabell nedan.

Val av kantstöd vid nyanläggning

Om kantstöd behövs för någon funktion, enligt avsnitt 12L Kantstöd. Välj enligt följande tabell

Kantstöd vid gångbana

  • Kanter ska generellt undvikas/minimeras med undantag för särskilda åtgärder till hjälp för blinda/synskadades orientering.

Se även avsnitt 3IB Passage.

Kantstöd vid cykelbana

  • Kantstöd utmed cykelbana ska undvikas p g a olycksrisk om inte tillräckligt sidoavstånd kan uppnås, se avsnitt 3CH1 Hinderfri bredd. Där kantstöd ändå är motiverat (vid refuger vid cykelpassager etc) ska det ha max 80 mm visning mot cykelbana, för att undvika trampinslag (olycksrisk).
  • Där avvattning från cykelbana/GC-bana sker ut över grönyta behöver grönytan ligga cirka 50 mm lägre än cykelbanan/GC-banan. Kant mot grönyta kan exempelvis utformas som snedställt storgatstenskift för att samla/avleda vatten där så är lämpligt.
  • Ränndalar ska om möjligt undvikas i cykel- och gångmiljöer p g a olycksrisk.
  • Där cykelbana korsar kantstödslinje, tas kantstödet bort och cykelbanan läggs i körbaneplanet. Föreligger risk för osäkerhet om vad som är körbana och vad som är cykelbana när kantstöd saknas, t.ex. vid vändplatser och dylikt, behöver gränsen tydliggöras via den totala utformningen. Detta kan göras bland annat genom att markera gränsen med kantstöd i noll alternativt avvikande materialremsa i noll eller målad linje, tillsammans med annan tydliggörande utformning.

Se även avsnitt 3IB Passage.

Stödremsa

På gator, vägar, cykelbanor, gångbanor etc utan kantsten eller annat kantstöd ska stödremsa om minst 0,25 m utföras.

Dokument