Arkivversion 2020:2
Foto: Asbjörn Hanssen

Gångytor och cykelbanor

God standard ska alltid eftersträvas medan mindre god standard kan accepteras utifrån topografiska förutsättningar eller vid kompletteringar i befintlig miljö.

Enlig ALM 2 bör gångytor vara så horisontella som möjligt och inte överskrida 2% lutning. Detta kan ibland vara svårt att uppnå och trafikkontoret har därför andra värden som kan accepteras.

På platser där god standard inte kan uppnås kan det ibland vara motiverat att göra en brant cykelväg och en längre flackare gångväg.

För att underlätta framkomligheten för personer med nedsatt rörlighet kan vilyta och bänkar anordnas. Se 3KC Ramp och 3GG Soffor och sittplatser.

På en kortare sträcka, till exempel vid entré, kan mindre god standard accepteras. Se mer i 3KC Ramp.

För personer med nedsatt rörlighet blir det extra svårt om en sträcka med stor längslutning också har ett stort tvärfall. På gångbanor med större längslutning kan det därför vara aktuellt att minska tvärfallet.

Största längslutning i %

Gator

Gatans lutning bestäms med hänsyn till fordons framkomlighet och säkerhet. För gator som också ingår i stadens GC-nät bör dock lutningskraven för GC-trafik tillämpas.
I korsningar bör lutningen vara liten.
Områden som försörjs via gator vars lutningar överstiger 10 % bör om möjligt förses med alternativa vägval. Lutningar över 10 % innebär stora svårigheter för stopp och start vid vinterväglag.

Där längsfallet överskrider god standard för gångbana/gångyta bör tvärfallet minska och närma sig den lägre gränsen för tvärfall på 1%.

I korsningar och vid hållplatser bör lutningarna vara mindre för att underlätta start och stopp och för att inte begränsa sikten vid korsningar och hållplatser.

Alternativa tillfartsvägar kan vara en möjlighet att kompensera gator där lutningen överstiger mindre god standard.

Minsta längslutning i %

Minsta längsgående lutning på biltrafikytor med kantstöd är normalt 0,5%. Om längdprofilen lutar mindre än 0,5 % och längslutningen inte kan ökas, utförs svackfall.

Där kantstöd saknas ställs inga minimikrav på längslutningar då ytvattnet tas upp i diken eller rinner över slänt.

På gångbanor med liten längslutning kan en ökning av tvärfallet vara nödvändig för att säkerställa avvattningen av ytan. Är längsfallet på gångbana/gångyta lägre än 1% kan tvärfallet öka och närma sig den högre gränsen för tvärfall som är 2%.

Svackfall

Om längdprofilen lutar mindre än 0,5 % och längslutningen inte kan ökas något, utförs svackfall.

Denna utformning bör undvikas på huvudgator. Möjlighet till längsgående ränna med galler, typ ACO Drain eller likvärdig, bör utredas.

Granitkantsten ska används vid svackfall så att variabel synlig höjd kan göras. Granitkantstenens överkant läggs i jämn lutning Rännstenen veckas så att 0,5 % fall uppstår. Svackan utjämnas på > 3 m av körbanans bredd. Synlig höjd på kantstenen begränsar hur lång sträcka det blir mellan rännstensbrunnarna. Synliga höjden får variera +30 till -30 mm utgående från normalhöjd 120 mm, det vill säga 90 mm vid rännstenskrön och 150 mm vid brunnen.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lutningar i befintlig miljö

För att få en känsla för hur brant olika lutningar är så följer här några exempel på lutningar från gator i Göteborg:

• 4,5 % Götaälvbron
• 5 % Aschebergsgatan mellan Kapellplatsen och Vasaplatsen
• 6 % Eklandagatan ovanför Carlanderska sjukhuset
• 7 % Stigbergsliden
• 9 % Dr Allards gata, i kurvorna på västra delen nära Ehrenströmsgatan
• 11 % St Pauligatan upp från Norra Gubberogatan
• 11 % Bäckegatan (går upp i Masthugget)
• 13 % Tideräkningsgatan, även kallad Burmabacken, nära brandstationen
• 13 % Kvarnbergsgatan (liten gata i centrum nära Traktören)