Arkivversion 2020:2
Foto: Jonas Andersson

I korsningar mellan oskyddade trafikanter och bilar sker merparten av de svårare trafikolyckorna. I detta avsnitt finns anvisningar samlade för olika typer av passager/korsningar av gator för gång- och cykeltrafikanter, som gångpassager, övergångsställen, cykelpassager, cykelöverfarter, genomgående gång- och cykelbanor samt planskildhet.

Detaljutformningen av passager, övergångsställen och överfarter är starkt relaterad till förhållanden på plats och styrs till exempel av bredd på gångbanan, typ av kantstöd och material.

Alla plankorsningar som passager, övergångsställen och överfarter ska generellt utformas så att trafikanternas uppmärksamhet höjs och hastigheten sänks.
Plankorsningar för oskyddade trafikanter behöver ofta vara förhöjda av trafiksäkerhetsskäl (hastighetssäkring). 
Passager, övergångsställen och överfarter behöver ofta förses med refug.

Principer redovisas i ritning 4504, 4505,4506, 4510,3566, 3567, 3568, 3569, 5511 med flera. Se även avsnitt Kantstöd respektive Refug nedan.

Eventuella undantag/avsteg från anvisningarna görs endast i samråd med trafikkontorets utformningsansvariga samt stäms även av med trafikkontorets tillgänglighetsgranskare. Se kompetens ”Trafikutformning” respektive ”Tillgänglighetsgranskning” till höger på sidan.

Gångpassage

En ordnad gångpassage kan finnas både i korsning och på sträcka och ska utformas så att barn, äldre och personer med funktionsnedsättningar får god framkomlighet. Först ska gåendes krav på god framkomlighet tillgodoses, därefter prövas hur bilister ska få tillräcklig framkomlighet.
För god framkomlighet för gående är detaljutformningen av vikt – särskilda anpassningar med hänsyn till behov hos personer med nedsatt rörelse- och synförmåga ska göras.
Är trafikflödet på gatan högt och gåendes väntetid för att hitta tillräcklig lucka för passage är för lång, kan övergångsställe vara en åtgärd för ökad gåendes framkomlighet.

Räcken eller stängsel kan behöva användas för att leda oskyddade trafikanter till lämpliga korsningspunkter, se 3GC Räcken, staket, ledstång

Där befintliga övergångsställen ersätts med förhöjd gångpassage är det viktigt att bibehålla orienterbarheten för personer med nedsatt synförmåga. Vägmärkesstolpe som rivs bör ersättas med pollare då den utgör en viktig referens för personer med käpp eller ledarhund. Se vidare i kapitlet 3GK Pollare

Kantstödet används av personer med nedsatt synförmåga för att kunna identifiera gränsen mellan gång- och körbanan. Den ger även en riktningsanvisning över körbanan. Därför ska en vinkelrät övergång mot kantstödet eftersträvas.

Förhöjd gångpassage

För ökad trafiksäkerhet kan passagen förhöjas. En förhöjning bör inte användas vid signalreglerade överfarter, större trafikflöden och utryckningsvägar. På gator med kollektivtrafik måste samråd ske med Västtrafik innan ett eventuellt genomförande. Se vidare 3GF Signalanläggning samt ritning 4504-4506 med flera.

Övergångsställe

Ett övergångsställe kan finnas både i korsning och på sträcka och anordnas där framkomlighet för gående behöver säkerställas. Det gäller särskilt vid kollektivtrafikhållplatser, skolor, äldreboende och andra publika anläggningar där det finns många gående med begränsade förutsättningar i trafiken.

Förhöjt övergångsställe

För ökad trafiksäkerhet kan övergångsstället förhöjas. En förhöjning bör inte användas vid signalreglerade överfarter, större trafikflöden och utryckningsvägar. På gator med kollektivtrafik måste samråd ske med Västtrafik innan ett eventuellt genomförande.

Ibland kan ett övergångsställe vara signalreglerat. Det gäller oftast i signalreglerade gatukorsningar där övergångsstället är en del i anläggningen. Ibland finns också fristående gångsignaler. Ljud i signal för gående har tre funktioner för blinda och synskadade personer: ljudet underlättar lokalisering av passagen, informerar om när det är grönt och vägleder över gatan. Se vidare 3GF Singalanläggning

Om övergångsställe kan anläggas eller inte bestäms enligt förutsättningarna nedan.

Övergångsställe (utan trafiksignal) kan övervägas:

  • På gator med 50 km/h och platsen har fartdämpande åtgärder för högst 30 km/h
  • På gator med högst 50 km/h och platsen har en minst två meter bred mittrefug och högst ett körfält på vardera sida om refugen
  • I direkt anslutning till skolor, i kombination med fartdämpande åtgärder för högst 30 km/h
  • Vid serviceanläggningar för äldreboende, i kombination med fartdämpande åtgärder för högst 30 km/h
  • Vid busshållplatser, i kombination med fartdämpande åtgärder
  • Vid höga fordonsflöden där gående får för långa väntetider

Övergångsställe (utan trafiksignal) får inte förekomma:

  • På gator och vägar där högsta tillåtna hastighet är >50km/h
  • Över spår som inte är signalreglerat (röd/grön gubbe)
  • På gator med mer än ett körfält i en färdriktning (om inte trafiksignal finns)
  • På lågfartsgator, med undantag i city där övergångsställen markerar om det finns fartdämpande åtgärder

 

Cykelpassage, cykelöverfart

Förhöjd cykelpassage

För ökad trafiksäkerhet kan cykelpassagen förhöjas. En förhöjning bör inte användas vid signalreglerade överfarter, större trafikflöden och utryckningsvägar. På gator med kollektivtrafik måste samråd ske med Västtrafik innan ett eventuellt genomförande.

Den förhöjda cykelpassagen förses med en beläggning av röd asfalt eller röd fiberbetong och markeras med cykelpassagerutor på den sida som inte begränsas av övergångsställemarkering. Om markerat övergångsställe saknas markeras cykelpassagerutor på ömse sida av den röda cykelpassagen. Utformning redovisas på standardritningarna 4504–4506.

Cykelöverfart

Vid en cykelöverfart ska trafikmiljön ha en utformning som säkrar att fordon inte förs med högre hastighet än 30 kilometer i timmen. På gator med kollektivtrafik måste samråd ske med Västtrafik innan ett eventuellt genomförande.

En cykelöverfart ska markeras enligt principiella utformningar nedan med vägmarkeringar för cykelöverfart eller cykelpassage (M16), väjningslinje (M14) och med vägmärke för cykelöverfart (B8). I det fall cykelöverfart kombineras med övergångsställe markeras endast en rad med cykelrutor (M16) och vägmärke för övergångsställe (B3) placeras alltid under vägmärke för cykelöverfart (B8). Beläggningen på cykelöverfarter ska vara röd asfalt eller röd fiberbetong.

Principiell utformning av cykelöverfart utan övergångsställe.

Kantstöd

Cykelpassage, cykelöverfart

Där cykelbana övergår i passage, överfart eller körbana ska kantstöd tvärs cykelbanan som regel inte användas. Övergången ska göras så jämn och svagt lutande som möjligt. Se även kapitel 3LB Kantstöd.

Gångpassage, övergångsställe

Vid övergångsställe och gångpassage (samt i särskild gångdel av kombinerad, gemensam gång- och cykelpassage) görs dels en ramp, dels en 60 mm hög kantsten/kantstöd.

Kantstödet används av personer med nedsatt synförmåga för att kunna identifiera gränsen mellan gång- och körbana. Det ger även en riktningsanvisning över körbanan. Vinkelrät övergång över gatan från kantstödet ska eftersträvas. Rampen är till för att personer med nedsatt rörelseförmåga, användare av rullhjälpmedel, barnvagnar etc ska kunna ta sig fram utan att hindras av kanter. Se figurer nedan.

Är gångbanan under 2,5 m bred sätts ”nollat” kantstöd ut mot körbanan utan att använda 90o -vinklat kantstöd längs ramp. Samma kantstödstyp som i övrigt på gatan ska användas. Se figur A nedan.

Är gångbanan beklädd med någon form av sten sätts alltid ”nollad” kantsten (alt 1 st skift storgatsten) som stabilisering av stenbeklädnadens gräns mot körbanan.

Är gångbanan belagd med asfalt och gångbanebredden är mer än 2,5 m bred samt 90o -vinklat kantstöd sätts, behövs inte ”nollat” kantstöd ut mot körbanan. Se figur B nedan.

 

Figur A: Nollat kantstöd, gångbana < 2,5 m bred.
Figur B: Inget kantstöd, gångbana > 2,5 m bred.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vid smala gångbanor placeras stolpe med vägmärken intill fasad. Stolpen hjälper personer med nedsatt synförmåga att hitta övergångsstället. Se figur A.

För enklare utformning av gatukorsningar vid låga trafikflöden sänks kantstödet på en sträcka av 1 meter i radien. Används främst i befintliga miljöer. Se ritning 4510. Utformningen anpassas till lokala förhållanden på plats i samråd med trafikkontorets tillgänglighetsgranskare.

Observera:
Tidigare användes generellt 40 mm högt kantstöd längs hela övergångsställets/ gångpassagens bredd. Sådana äldre övergångsställen/gångpassager behöver som minst förses med ramp vid ombyggnad och underhållsarbeten, men helst byggas om i sin helhet. Nivåskillnader överbryggas med minst 90-100 cm breda ramper med max lutning på 1:12.

Se även avsnitt Refug nedan samt kapitel 3LB Kantstöd.

 

Refug

Refug mellan bilkörfält i övergångar och passager för oskyddade trafikanter gör att trafiksituationen blir enklare att överblicka. Det ökar även trafiksäkerheten eftersom man som gående och cyklist kan passera ett körfält i taget.

I korsning medför mittrefug att korsningen blir mer utrymmeskrävande än utan refug. Särskild avvägning mellan för- och nackdelar med mittrefug beroende på situation kan behöva göras.

Minsta körbanebredd mellan kantstenar vid refug på raksträcka är 3,5 m med hänsyn till framkomlighet för stora fordon.

Refug mellan körfält ska vara minst 2 meter bred för att till exempel gående med barnvagn ska få plats i mitten av gatan. Refug utförs med kantstödsdel respektive nollad del på motsvarande sätt som för gångpassage/övergångställe i övrigt. För att underlätta drift- och underhåll görs den nollade delen med fördel två meter där det finns möjlighet/plats. Se figur C nedan.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Figur C: Exempel på refugutformning vid övergångsställe utan trafiksignal.

Refugytans kantsten invid cykelbana ska vara 80 mm hög, se figur D nedan. Vid högre höjd än 80 mm riskerar cykeltrampan annars att slå i kanten.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Figur D: Exempel på refugutformning vid övergångsställe och cykelpassage utan trafiksignal.

Observera:
Refug vid övergångsställe och cykelöverfart med trafiksignal har bredare minstamått än 2,0 m – se vidare ritning 5511.

Genomgående gångbana/cykelbana

På en förhöjd genomgående gång-/cykelbana har huvudgatan en längsgående kantsten som löper obruten förbi anslutningen till lokalgatan. Det syns inga radier från den anslutande lokalgatan tvärs gång-/cykelbanan ut mot huvudgatan. Gång-/cykelbanan behåller sina ytskikt förbi lokalgatans anslutning. En tvärgående kantsten sätts också tvärs lokalgatan i fasadliv. I höjd med fasadliv sätts kantsten tvärs den anslutande lokalgatan. Se figur nedan.
En genomgående gång- och cykelbana ska inte märkas ut.

Figur Principiell utformning av genomgående gång- och cykelbana.

Genomgående gångbana och cykelbana  över anslutande allmän gata ska användas sparsamt. Används främst i täta centrummiljöer där utrymmet är begränsat och kan vara aktuellt vid stora gång- eller cykelflöden med hög prioritering och där anslutande gata har mycket låga trafikflöden. Kantstensvisning vid genomgående gångbana/cykelbana är normalt max 40 mm, fasad och/eller kompletterad med kort ramp/ asfaltssträng.

Genomgående gång- och cykelbanor ska generellt användas förbi infarter till kvartersmark och parkeringar upp till ca 2000 f/d (ÅMVD). Vid infarter med högre flöden görs passager/övergångsställen på samma sätt som över en vanlig anslutande gata. Se även kapitel 12L Kantstöd.

Planskilda korsningar

På gator med stora anspråk på framkomlighet för biltrafik, med stora trafikflöden och höga hastigheter kan det vara aktuellt med planskilda gång- och cykelvägar. Då är det viktigt planskildheten är anpassad till områdets förutsättningar och att gena gång- och cykelvägar kan åstadkommas. Gång- och cykelbanorna också vara tillgänglighetsanpassade med avseende på lutning.

Placering av skyltar

Vägmärken och stolpar, se ovan samt kapitel 3OB Skyltsättning. Se även 3IA Korsning.

Ritningar
Kontakter