Arkivversion 2020:1
Foto: Jonas Andersson

Parkering till fastigheten ska ske på kvartersmark. Detta gäller för såväl boende, besökare som personer med funktionsnedsättning (PBL). Antalet parkeringsplatser, både vad gäller bil och cykel, som krävs vid nybyggnation regleras i Riktlinjer för mobilitet och parkering samt Anvisningar till riktlinjer för mobilitet.

Utformning av parkering

I grunden är det önskvärt att själva gaturummet är utformat på ett sätt som visar hur uppställning får ske – det är av avgörande betydelse att utformningen sker i samspel med de trafikregler som gäller. Genom valet av bredder på körbana, materialval på ytor, stolpplacering, gångbaneklackar m.m. kan vi åstadkomma en fysisk utformning som ”förklarar” de regleringar vi har. Trafikanterna behöver i bästa fall inte tänka, utan förstår ändå vad som avses – självklar parkering. Gå igenom hur man med fysiska åtgärder kan ”förklara” var och hur uppställning får ske eller inte får ske, så att det för varje situation och på varje plats är lätt att entydigt förstå ”vad som gäller”.
Se dokumentet ”Självklar parkering” till höger på sidan.

Uppställning längs med gator

Fickor och klackar:

  • Utforma fickan med tydlig början och slut. Visa klart var första och sista bil får ställa upp, lämplig radie är 3,0 m. Undvik restytor där en bil nästan ryms och där det finns risk för ”smygparkering”
  • Fickan bör ligga i nivå med gatan
  • Inga skarpa innerhörn som är svåra att underhålla
  • Inga skarpa hörn när man kör in eller ut ur fickan
  • Ficka för personbil behöver vara minst 2 meter bred
  • Ficka för lastbil/buss behöver vara minst 2,5 m bred, i bland bredare. Bredd beror bland annat på utrymmen, trafikflöden och hastighet i övrigt på gatan
  • Ficka för lastbil som ska kunna användas av bland annat renhållningens fordon behöver vara minst 15 m lång som standard, i undantagsfall (främst i trånga miljöer) kan den vara 12 m lång.
  • Parkering närmare korsning är 10 m är möjligt om parkering sker i ficka

Material:

  • Hela uppställningsytan ska ha samma ytskikt
  • Avgränsning mot körfält kan vara av avvikande material (i centrala delar används ofta en rad storgatsten)
  • Om p-rutor ska ha en juridisk innebörd, måste vägmarkering eller vitt material användas

Utfart från fastighetsmark/kvartersmark:

  • Utfart kan där det är lämpligt markeras med avvikande material
  • Kanstenssänkning ner till ca +4cm samt fasad kantsten bör användas. Asfaltsramp kan användas där sänkning inte är möjlig
  • Uppställningsficka bör inte finnas vid utfarter

Körbanebredder:

  • Där man vill ha förbud att stanna och parkera behöver inte LTF/utmärkning utföras om körbanans bredd mellan kantstenar är max 4 meter
  • Vid körbanor med total bredd om minst 5 meter eller mer mellan kantstenarna, är det möjligt att tillåta uppställning (längsgående parkering) om förhållandena i övrigt så tillåter

Refuger/sidoförskjutningar och dylikt:

  • Undvik restytor där en bil nästan ryms och där det finns risk för ”smygparkering” – undvik bildande av tveksamma platser
  • Det ska inte vara möjligt att ställa upp fordon för nära, före eller efter en refug, så att framkomligheten hindras

Tvärställda parkeringar:

  • Tvärställda parkeringar bör undvikas. Parkeringarna bör placeras så att backning över gång- och cykelbanor undviks.

Övrig uppställning

Torg och andra odefinierade ytor:

  • Det ska klart framgå hur uppställning får ske med ledning av ytskiktet. Se till så att inte ytskikt/stenskift leder till fel beteende
  • Om p-rutor ska ha en juridisk innebörd, måste vägmarkering eller vitt material användas

Kvartersmark:

  • Förtydliga gränsen mellan kvartersmark och allmän platsmark genom att de ges olika material eller någon form av ”gränsmarkering”

Skyltar, träd och stolpar

  • Samordna vägmärkesstolpar och träd så att vägmärken inte blir skymda
  • Samordna vägmärkesstolpar, master, belysningsstolpar m.m. för att minimera antalet stolpar

Oönskad uppkörning på olika ytor

  • Det ska klart framgå hur uppställning får ske med ledning av ytskiktet. Lägg vikt vid utformningen av olika ytor så att man naturligt beter sig rätt. I undantagsfall kan pollare, stolpar, stenar etc. användas för att förhindra parkering i terräng, på gångbanor m.m

Lastplats:

  • Sänk vid behov kantstenen eller lägg en asfaltramp
  • Överväg om en klack bakom lastplatsen eventuellt behövs och om sådan är möjlig att utföra för att förenkla av- och pålastning

Parkeringsplats för personer med rörelsenedsättning

  • Parkeringsplats längs gångbana utförs 7 meter lång. Ligger platsen först eller sist längs gatan kan platsen utföras 6 meter lång om det inte finns någon gångbaneklack, se standardritning 4560
  • Vid längsuppställning ska hinder på gångbanan inte inkräkta, se standardritning 4560
  • Markbeläggningen på gångbanan ska vara fast, jämn och halkfri
  • Om längslutning på befintlig gångbana överstiger 4% är det olämpligt att placera en parkeringsplats för personer med rörelsenedsättning där. Tvärlutningen bör inte överstiga 2%.
  • Ramp mellan gångbana och parkeringsplats utförs enligt fallet ”rullstolsramp utan särskild gångpassage”, se standardritning 4510
  • Vid vinkelrät uppställning utförs platsen 5 meter bred. Måttet kan minskas till 3,6 meter om fritt utrymme på en intilliggande gångbana minst 1,4 m kan nyttjas

MC-parkering:

  • Parkering av fordon på gångbana ska undvikas i möjligaste mån. Sänk kantsten eller lägg asfaltramp när parkeringen ligger på gångbana

Laddplatser

  • Laddplatser för el-bilar anläggs inte på allmän plats.

P-automater:
Mer information om placering av P-automater, se avsnitt 3HG P-automater

Dokument
  • Självklar parkering

    http://tekniskhandbok.goteborg.se/wp-content/uploads/2GB_1_Sjalvklar-parkering-1.0_2017-04.pdf

Ritningar