Arkivversion 2020:2
Foto: Jonas Andersson

Remsor utformas på olika sätt beroende på funktion, situation, behov och plats.

Remsor och utrymmen mellan olika trafikslag fungerar oftast kombinerat som bland annat:

  • avskiljning/separering
  • utrymme för utrustning, vägmärken, belysningsstolpar, möblering, träd, hållplats, väntyta vid övergångsställe etc inklusive hinderfritt utrymme mellan bana och utrustning/hinder

Ytskikt i skiljeremsa / utrustningsremsa

  • Skiljeremsor upp till 1 m bredd hårdgörs i normalfallet.
  • Skiljeremsor på 1-2 m bredd hårdgörs oftast.
    Beroende på plats kan sådana remsor ibland ev. vara plantering (dock ej gräs) där det är lämpligt och går att sköta på ett bra sätt. Se även 3MA1.1 Trädplacering – planeringsstöd, utrymme, 12TA1.5 Utformning för att underlätta skötsel.  (Samråd angående ev. vegetation ska ske med PoNF.)
  • På många ställen i staden används betongplattor/betongmarksten eller asfalt i remsor. Släta och jämna ytskiktsmaterial ska användas där remsan möbleras eller regelmässigt används av gående.
  • Inom vallgraven, stenstaden och övriga kulturhistoriskt intressanta områden används i första hand gatsten i skiljeremsa. Se vidare ”Stadens golv”. Ska remsan möbleras för gående/cyklister eller regelmässigt användas av gående/cyklister behövs oftast slätare material än vanlig smågatsten/storgatsten väljas för att ytan ska bli användbar. Exempel på slätare material i detta sammanhang är krysshamrad smågatsten och granitplattor (storlek max 30×30 cm av hållbarhetsskäl).
  • Gräsyta/ev. ängsyta kan övervägas vid långa remsor som är mer än 2 m breda och där det i övrigt är lämpligt samt slitaget är lågt. Driftaspekterna är viktiga att ta hänsyn till innan gräsyta väljs (gräsytor är skötselintensiva, kostnadsdrivande).
  • Grus används enbart i särskilda fall. Exempel kan vara vid befintlig trädrad vars förutsättningar för syre och vatten behöver förbättras i kombination med ringa antal gående på remsan. Eventuell användning av grus i samband med träd /vegetation ska samrådas med PoNF.

Bra att veta:
En skiljeremsa är ofta över 0,5 m bred och därmed bredare än en skiljelinje. För ytskikt i skiljelinje, se avsnitt 3CG2 Separering, avskiljning gång – cykel.

Dokument
  • Stadens golv

    http://tekniskhandbok.goteborg.se/wp-content/uploads/1D_138_Stadens-golv.pdf