Arkivversion 2020:1
Foto: Jonas Andersson

Sätt att separera/avskilja gångbana från cykelbana

Separering/ avskiljning kan ske med hjälp av t ex

  • skiljelinje i avvikande material
  • målad skiljelinje
  • skiljeremsa som till exempel hårdgjord yta, trädrad, vegetationsyta etc
  • olika typer av ytskikt på gångbana och cykelbana (särskild skiljelinje behövs ej)
  • räcke eller liknande avdelande och styrande anordning

Observera:

  • En skiljeremsa är ofta över 0,5 m bred och därmed bredare än en skiljelinje. En skiljeremsa har ofta en eller flera andra funktioner än enbart avskiljning.
  • Breddutrymmet av en skiljeremsa eller skiljelinje över 0,1 m bredd ska utrymmesdimensioneras separat i sektionsarbetet, den ska inte räknas in i cykelbanans eller gångbanans bredd. Detta gäller vid nyplanering/nybyggnad och ombyggnad. Undantag kan behöva göras i trånga, befintliga miljöer. Då ska utrymmet tas i lika delar av gångbanan och av cykelbanan.
  • Skiljelinje som inte utrymmesdimensionerats separat i trång miljö ska göras visuellt tydlig, slät och användbar för trafikanterna (t ex genom plattrad mitt mellan cykelbanan och gångbanan). Detta gäller undantagsfall i trånga, befintliga miljöer.
  • Gång- respektive cykelbana i asfaltsyta ska utmärkas med gång- respektive cykelsymboler, särskilt viktigt i samband med korsningar, passager, övergångställen etc. Läs mer i avsnitt 3OE Vägmarkering. Plattytor, betongmarkstensytor, granitytor, gatstensytor och liknande ska dock som regel inte förses med målade markeringar, särskilt inte på nyanlagda ytor, av bland annat hållbarhetsskäl.

Observera:

  • Hänsyn ska även tas till antal cyklister vid val av separeringsform.
  • Avskiljning mellan gångbanor och cykelbanor i någon form eftersträvas på övergripande cykelnät och pendelcykelnät.

 

Vägledning materialval i skiljelinje mellan gång och cykel

  • Skiljelinje i avvikande material kan utföras som en slät plattrad om 0,2- 0,25m och används särskilt i mer centrala, tätare miljöer eller där många människor rör sig och det i övrigt är lämpligt beroende på plats, situation och behov och övriga ytskikt i området runt omkring.
  • Inom vallgraven, stenstaden och övriga kulturhistoriskt särskilt intressanta områden där gatsten och granit är förhärskande, används i första hand skiljelinje i smågatsten eller ev. granitplattor. Är utrymmet trångt behöver ytskiktet vara så slätt och användbart som möjligt för trafikanten (t ex krysshamrad smågatsten eller granitplattor).
  • Målad linje som skiljelinje används främst i glesare miljöer, på längre sträckor, vid låga gångflöden och där det i övrigt är lämpligt utifrån ett helhetsperspektiv på gatuutformningen
  • Räcke eller liknande anordning kan i vissa fall behöva användas för att avdela banor, leda och styra gång-/cykelströmmar till t ex samlade korsningspunkter. Används enbart efter lämplighetsbedömning och då i främst befintliga, trånga miljöer där gång- och cykelytorna redan är underdimensionerade och konflikter med korsande trafikanter ett betydande problem. Observera att räcke kräver extra utrymme för hinderfri bredd ut mot cykelbanan respektive ut mot gångbanan.
  • Ränndal som skiljelinje ska undvikas av tillgänglighets- och olycksriskskäl. Se vidare avsnitt 3L Markbeläggning, kantstöd, ledstråk. Eventuella undantag görs främst i befintliga miljöer där eventuella avvattningsproblem inte kan lösas på annat sätt. I dessa fall används enbart grund ränndal.

Se även avsnitt 3CG4 Skiljeremsa, utrustningsremsa.