Arkivversion 2020:1
Foto: Magnus Vennersten

Behov av cykelbana

Grundprinciper

  • Cykelbana bör som regel finnas längs en gata. Gäller särskilt i nybyggnads-/nyplaneringsfall, även vid större ombyggnader. Se vidare avsnitt 3CG Separering, avskiljning, remsor, 3CG3 Separering, avskiljning cyklister – bil, 3CG4 Skiljeremsa, utrustningsremsa
  • Gemensam/kombinerad gång- och cykelbana
    -kan övervägas vid låga gång- och cykelflöden
    -kan i undantagsfall övervägas vid lite högre flöden t ex i trånga befintliga miljöer vissa parker mm.
    Bedömning görs från fall till fall.
  • Cykling i blandtrafik med bil kan användas främst vid låga biltrafikflöden i förhållande till cykelflödena, vid låga biltrafikhastigheter och där det i övrigt bedöms lämpligt. Hastighetsdämpande åtgärder behöver oftast göras. Bedömning görs från fall till fall.
    Blandtrafik enligt ovan kan övervägas
    -där det inte finns behov av en separat cykelbana
    -där plats saknas för en separat cykelbana (främst i befintliga trånga miljöer)
    -där inte gemensam gång- och cykelbana bedömds lämpligt
    Läs mer under 3AG Blandtrafikgator, 3AA Lågfartsgata3AD Cykelfartsgata
  • Cykelfält används endast i undantagsfall på grund av ökad olycksrisk och då främst i befintliga miljöer när inte utrymme finns att bygga cykelbana eller gång- och cykelbana och där andra blandtrafikformer inte bedöms lämpliga. Cykelfältslösningar ska utredas och bedömas särskilt.

Se vidare om förutsättningar, cykelvägnät, finmaskighet mm i ”Cykelprogram för en nära storstad” samt i avsnitt 2AB Cykel.

Avstämning ska ske med trafikkontorets utformningsansvariga, se kompetens ”Trafikutformning” respektive cykelsamordnare, se kompetens ”Cykel” till höger på sidan.

Cykelytor – cyklisters totala utrymmesbehov

Vid planering av bredder och utrymmen för cyklister behöver hänsyn tas till omgivningarnas och den specifika platsens/gatans förutsättningar samt gatunätets funktioner. Man behöver skilja på utrymmet för cykelbana, dvs transportytan för cyklande, och de utrymmen och ytor som behöver finnas i anslutning till cykelbanan, som t ex väntytor vid korsningar, utrustning, avskiljningsremsor till andra trafikslag, parkering etc.

I samband med cykelytor på allmän plats

  • ska utrymme för själva cykelbanan (cyklistens transportyta) finnas
  • ska utrymme för hinderfri bredd/fritt avstånd till ev. utrustning och fasta hinder finnas. Se avsnitt 3CH1.2 Hinderfri bredd – cykelbana/gång- och cykelbana
  • behöver oftast utrymme för utrustning som vägmärken, belysningsstolpar, ev. träd, ev. elskåp etc finnas.
  • behöver oftast utrymme för avskiljning/skiljeremsor till andra trafikslag finnas (vissa blandtrafikområden undantagna). Se avsnitt 3CG Separering, avskiljning, remsor med underliggande kapitel.
  • bör utrymme för cykelparkering finnas i områden där allmänt intressanta målpunkter finns i stort (dvs parkering som inte är direkt kopplade till specifik/enskild verksamhet/intresse). Se vidare avsnitt 3DA Cykelparkering
  • ska utrymme finnas för väntande cyklister vid korsningar

Detta gäller särskilt i nyplanerings-/nybyggnadsfall men även vid större ombyggnader. I vissa miljöer, t ex i befintliga trånga snitt, kan alla kriterier vara svåra att uppnå.

Nedan visas några principfigurer som exempel på olika cykelytor med olika delutrymmen vid sidan av själva cykelbanan.

Val av dubbelriktad eller enkelriktad bana

I centrala staden eftersträvas enkelriktade cykelbanor under förutsättning att:

  • Cykelstråken fortsatt blir sammanhängande och logiska. Hänsyn ska tas till de lokala förhållandena med anslutande cykelbanor, anpassning till befintligt behöver ofta göras.
  • Det inte är för långt mellan korsningspunkter samtidigt som det finns många målpunkter längs stråket. Alltför glest mellan korsningspunkter innebär stor risk för motriktad cykeltrafik.

Tänk på:

  • Övergång mellan enkelriktade och dubbelriktade cykelbanor ska utformas tydligt och kompletteras med symboler på cykelbanan. Detta gäller även där cykelbanan börjar/slutar.
  • I många fall tar enkelriktade banor på båda sidor av en gata mer utrymme i gaturummet i anspråk totalt sett (inkl banor, skiljeremsor, hinderfria bredder till utrustning mm) än vad en dubbelriktad bana på ena sidan av en gata gör.
  • För enkelriktade cykelbanor krävs lokal trafikföreskrift samt utmärkning med vägmärke C1 ”Förbud mot infart med fordon” vid varje anslutning/korsning.

Avstämning ska ske med trafikkontorets utformningsansvariga, se kompetens ”Trafikutformning” respektive cykelsamordnare, se kompetens ”Cykel” till höger på sidan.

 

Dokument
Kontakter